Profilbild
2011-12-04

 Jag har funderat över det här med zombierna. Vadan detta intresse? I film, teveserier, dataspel och inte minst den årliga Zombie Walk som arrangeras i städer runt om i världen, då folk ger sig ut på gatorna för att hasa omkring som blodiga zombies. Förra året dök dessutom zombierna upp i den engelska landsbygdsidyllen, i självaste ”Stolhet och fördom”.

Nu var väl ändå måttet rågat! Själv föredrog jag vampyrer. Intresset för vampyren kunde jag i alla fall begripa. Blodsugaren kunde framstå som både bildad och intelligent, lockande och farligt skön. Men zombien med sina halvt ruttnande lemmar, enbart driven av begäret att äta. Omedvetna lik som slukar sina medmänniskor levande. Vilken brutalitet! Där fanns inte en tillstymmelse till själ. Ingen stil. Vadan denna popularitet?

Jag beslöt mig för att läsa zombieromanen ”Världskrig Z – en muntlig, historik över zombiekriget” skriven av Max Brooks som lär vara något av en milstolpe i modern zombiemytologi. Boken håller just nu på att filmas med Brad Pitt i huvudrollen(!) och har premiär den 21/12 2012. Datumet är naturligtvis ett PR-trick i och med att detta datum är slutdatum för Mayakalendern och ses som tidens eller världens slut. ”Världskrig Z” är en slags fiktiv dokumentärroman, en kollektivroman där människor över hela världen vittnar om sin kamp för överlevnad mot zombierna.

Som vanligt i zombiemytologin började det med en smitta, zombieviruset sprids som en pandemi och den som blir biten vaknar upp som en zombie. Berättare är en journalist som reser runt och intervjuar de överlevande om deras erfarenheter från kriget. Ibland blir det rätt spännande som när en stridspilot berättar om vad som hände när hon kraschade över smittat område. Boken är späckade med scener som zoomar in på zombier med halvt uppätna ansikten, gärna små barn. Det frossas i kroppsvätskor, ögon som hänger i nervtrådar, hjärnsubstans sprutar etc. Det gurglas, stönas och krälas – och framför allt hasas det. När man läser den här boken funderar man faktiskt allvarligt på att bli vegetarian.

Men vad betyder detta intresse för zombier? Zombiefilmen ”Dawn of the living dead” utspelar sig i ett köpcentrum och kan ses som en dystopisk satir över konsumtionssamhället. Zombien är alltså konsumenten. En annan tolkning är att zombien symboliserar det undertryckta proletariatet medan den mera förfinade vampyren står högre upp på rangskalan, övre medelklass eller kanske rentav överklass. Det hela är intressant med tanke på den sista tidens politiska händelser i arabvärlden, då folkets vrede visat sig ha en stark sprängkraft, men man kan även se att gräsrötterna är på marsch i Occupy Wall Streetrörelsen.

Zombieromanen är alltså samhällskritisk och zombierna har börjat röra på sig.

/Ulrika Bergman (som fortfarande föredrar vampyrer) men hejar på samhällsförändrare..