Profilbild
31 maj, 2013

Att skriva så att det känns

Ovanstående är en rubrik är snodd från ett par bokprat som jag har haft inför publik. Det händer då och då att jag får frågor om hur jag gör för att skriva så trovärdigt som jag gör. Jag vet ärligt talat inte exakt vad som menas med trovärdigt. Jag vet däremot att jag i princip bara har en enda grundregel för mig själv när jag skriver. Och det är att varje ord ska kännas. Varje. Ord. Ska. Kännas.

Och med det menar jag att varje ord som jag skriver ska kännas i mig. För om det inte känns i mig kan jag ju omöjligt våga tro på att det känns i den som ska läsa den. För mig är det viktigaste med en läsupplevelse att verkligen få känna och uppleva genom orden på pappret. Då handlar det om att hitta de där alldeles exakta orden som gestaltar det man vill berätta. Men jag är också noga med rytmen i språket. Hur jag bygger meningar och hur jag låter orden komma ut.

I Snart är jag borta, som är ganska arg och lite kantig bok, är det ofta hårda och korta meningar. Den är här och nu. Den skaver, svider och längtar. Medan den mer drömska och tillbakablickande Kurt Cobain finns inte mer bygger mer på längre rytmiska meningar som snarare målar upp en stämning än exakt beskriver hur något faktiskt ligger till.

Att skriva handlar om att få in berättelsen i kroppen. Att få den att kännas. Koppla bort huvudet och låta orden gå via magen och hjärtat. Då är chansen att du lyckas förmedla din berättelse trovärdigt så stor som möjligt.
Sen finns det givetvis en massa knep på vägen. Som att läsa texten högt för sig själv. Då märker man tydligt vad som funkar och inte funkar rent språkligt.

Att skriva ut sitt manus och för att få en överblick är också bra. Våga vara kritisk till ifall man verkligen förstår allt. Är huvudpersonernas tankar och handlingar logiska för läsaren (se föregående inlägg) eller behövs det ytterligare nycklar för att förstå berättelsen eller karaktärerna?

Våga låta andra läsa. Inte min starka sida, men jag har glädjen att ha tillgång till fantastiskt duktiga yrkespersoner på mitt förlag. Utan min förläggare Cecilia Nilsson och mina redaktörer Jenny Vargensten och Ylva Blomqvist hade mina böcker varit betydligt sämre. Men så har de också trott på mig från första stund och kommit med uppmuntrande tillrop och nyttig feed back på vägen. Guld värt så klart. För den som inte är beredd att lyssna på vad andra har att säga om det man skriver, eller som inte vill ta till sig av kritik eller synpunkter – den kommer nog aldrig kunna bli författare.

Det var allt för mig den här två veckorna. Tack för att ni har hängt med mig här. Fortsätt att följa mig på Twitter och på min blogg.
Kram och trevlig sommar. Hoppas att ni får det fint. Själv ska jag försöka vara både lite ledig men också ha lite lyxig skrivtid. Ni hittar mig i denna skrivarlya i Berlin.

bildBerlin

2 responses to Att skriva så att det känns

  1. Hej Hanna, stort tack för att du gästbloggat hos oss, och för att du tagit dig tid till välskrivna och genomtänkta inlägg!
    Du har skrivit flera inlägg om skrivande, inte bara ditt eget skrivande utan även bidragit med tips, råd och inspiration till andra med författardrömmar – det tror jag uppskattas!
    Lycka till med författarlivet, bokprat, läsarsamtal, journalistiken och annat som upptar din tid. Och hoppas att du fortsätter att hänga med oss här på bokcirklar.se :-)

  2. Det ska jag göra! Ett varmt tack för att jag fick gästblogga hos er.

    Kram.

Leave a reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.