Profilbild
27 april, 2015

Vad står det egentligen?

Jag går nedför Kyrkogatan, läser butiksskyltar.

on your mind: i åtanke / i tankarna / ständigt aktuell / ”på hjärnan” (man har den här butiken på hjärnan, ständigt i åtanke?)
life: liv, livet?
b.young: v.a.r. ung
YOUNG hair salon: UNGDOMSfrisör, eller UNGfrisersalong? Ungfrisör? Som ungmoderat? Ungt hår?
Bokoutlet: Bokoutlet (får numera betraktas som svenska, enligt SAOL) Bokutförsäljning.
KICKS: KICKAR? Lyft? Glädje, nöje, njutning? För skojs skull?
SUBWAY: T‑BANA; GÅNGTUNNEL
J&V STORE: J&V-BUTIKEN

Jag svänger in på Drottninggatan.

Multi                         Fler-
brand                        märkes-
shoes                         skor

NILSON                    NILSON
SHOES                     SKOR

FACE: ANSIKTE
Nej, de har bytt namn. Till Wonder: Underverk. Mirakel?

Visst låter det urfånigt på svenska, med reservation för att jag nog har översatt ovanligt stolpigt. b.young är kanske något för mig okänt band? Syftar på någon artist jag aldrig hört talas om? on your mind är kanske en låt, någon känd refräng? Tevesåpa? Boktitel? Den unga hårsalongen kan mycket väl vara en frisör som heter Young. Face kan associera till en mängd ansiktsrelaterade ord som uppsyn / min/ grimas / mask, liksom celebritet / kändis / stjärna / höjdare, och säkert en del annat.

Men hur uppfattas butiksnamnen på engelska? Av en engelskspråkig person? Inte låter de väl löjliga i hans eller hennes öron? Tänk om det bara är vi som tror att den svenska motsvarigheten är så mycket simplare än PhoneIX, The Body Shop, HOUSE of BELLE, flash, Basement Design? Källardesign. Källarhantverk. En jättefin butik, utsökt sortiment, ligger mycket riktigt en trappa ner i källarplanet.

Jag har inget emot att affärer ståtar med engelska namn, men jag funderar på varför man så ofta väljer att tilltala oss kunder på detta språk. Blir vi mer köpbenägna då det står SALE eller FINAL SALE istället för REA eller SLUTREA? Är det kanske praktiskt för större kedjor att använda ett och samma reklambudskap i alla länder och slippa översätta eller trycka många olika skyltar. NEW ARRIVALS annonserar finska Marimekko om sina vårnyheter. SPORT TO THE PEOPLE, utropar InterSport i dagens annonsblad. GRAND OPENING basunerar Varbergs Kurort och ratar därmed PREMIÄR, också det ett låneord som måhända tedde sig lika främmande och onödigt för de få som möjligen hade tillgång till tidningar år 1841, då det enligt ordboken började användas i svenskan. VÅRHANDLA! (ja, faktiskt) uppmanar Varberg Weekend, med bland annat följande program inför söndagen: ”ICA Kvantums bageri bjuder på tårtan som vunnit Piece of Cake-tävlingen under Varberg Calling for Peace.” Vidare: ”Rödis delar ut godis och give‑aways till alla barn.” Presenter, alltså. Reklampresenter. Presentartiklar. Svårt att förstå? Svårare än give‑aways?

När jag första gången konfronterades med en livs levande engelsman, konduktören på tåget mellan färjeterminalen i Tilbury och Paddington Station i London, begrep jag inte ett ord av vad denne vänligt leende farbror sa. Han frågade något, så mycket förstod jag: ”Aayouappyneow?” Han fick fråga om ett par gånger, drog till slut ett djupt andetag och tog i från tårna: ”Aaaarrr jooooo h‑h‑h‑häppiiii nauuuu?” Var jag glad över att ha kommit till England? Ja! Inte minst för att knäcka koden till detta oväntade språk. Cockney hade jag väl hört talas om, men den härligt rappa och mycket humoristiska vardagsengelska som kom att omge mig krävde spetsade öron och blixtsnabb fattningsförmåga. Jaså, det var så det lät i verkligheten!
Lika oförberedda är inte dagens språkelever. De möter en alldeles äkta, idiomatisk engelska och amerikanska, hör en mängd varianter och dialekter, inte bara lärarens och lärobokens tillrättalagda språkövningar. Genom datorspel, film, teveserier, i paddor och smartphones.

Och genom att gnuggas mot all denna engelska i lokaltidningens annonser, på den lilla stadens gator? Men hur ”engelsk” är den i grund och botten? Hittepå av någon svensk reklambyrå? Blir det bara ett mischmasch av pidgin-svenska + pidgin-engelska i oskön blandning? Där svenskan förlorar mark. Inte vass nog för att användas som butiksnamn. Inte tillräckligt global för att locka konsumenter. Obrukbar när det gäller. Lite kusinen från landet.

Köp en runningsko!

 

2 responses to Vad står det egentligen?

  1. Hej Marianne! Roligt och tankeväckande inlägg om varumärkesnamn och översättningar :-). Och tack för flera bra och mycket välskrivna texter, intressant att ta del av din översättarvardag!

  2. Det jag har extra svårt för är, när man använder lainska och grekiska ord och uttalar de på engelska.
    Stadium är ett svenskt företag. Ordet är ursprungligen från latinet men finns ju också på svenska.Ändå uttalr de namnet på engelska i sina reklamfilmer.
    Nike är den grekiska segergudinnan. Varför i all sin dar ska det uttalas på engelska i Sverige? Att man gör det i engelsktalande länder är naturligt.

Leave a reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.