Profilbild
18 januari, 2018

Några ord om ett ord – Redaktionen för SAOB berättar

Denna regniga och ruskiga morgon är det skönt att få komma inomhus på SAOB:s redaktion och att sätta igång med jobbet, dvs. det jobb som i korthet går ut på att beskriva svenska ord med hjälp av korta utdrag, s.k. språkprov, från olika texter från 1521 och framåt (läs mer på saob.se).

Ordboksredaktionens hus i Lund

Idag ska jag börja arbeta med ordet vätskig. Spontant tänker jag att det är ett ganska förutsägbart ord. Rör det sig bara om en tillfällig ordbildning som man intuitivt kan förstå i det aktuella sammanhanget? Betydelsen borde i så fall vara ungefär ’våt, fuktig’ eller ’som vätskar sig, vätskande’. Kanske behöver ordet inte ens beskrivas i en ordbok?

En genomgång av språkproven i SAOB:s arkiv visar att ordet har använts sedan 1600-talet. Det talas om att säden inte får vara ”däfvog, väskog eller otorr”. Det finns också flera exempel på ”vätskiga sår”, ”vätskiga slemmigheter” och ”vätskig jord”. Betydelsen är mycket riktigt ’våt, fuktig’ (t.ex. vätskig säd) eller ’som vätskar sig’ (t.ex. vätskiga sår). Att det finns så många belägg i det äldre arkivmaterialet, och att vissa användningsområden återkommer med hög frekvens talar för att ordet vätskig faktiskt bör beskrivas i en historisk ordbok som SAOB. Det rör sig inte om ett ord som man tillfälligt drar till med för att uttrycka sig lite lustigt eller för att man för stunden inte kommer på det rätta uttryckssättet.

Anmärkningsvärt många citat från 1700-talet och 1800-talet handlar t.ex. om beskrivningar av jord eller jordmån. Det verkar alltså ha legat betydligt närmare till hands att använda adjektivet vätskig i detta sammanhang fram till slutet av 1800-talet än senare, även om det fortfarande är fullt möjligt – och begripligt – att uttrycka sig så. Detta ska jag försöka tala om på något sätt i ordboksartikeln.

Det finns också användningar i arkivmaterialet som skulle vara helt omöjliga idag, och som därför bör lyftas fram. Vi kan inte längre tala om ”vätskigt väder” eller en ”vätskig årstid”:

Tycker man Wäderleeken är fuchtig och wäskot, dröjer man något [med harvningen]. RÅLAMB Adelig öfvning 13:9 (1690).

Språkprov från 1690

En wätskug och rägnachtig winter förorsakar åtskilliga siukdomar. RUDBECK Nora Samolad 6 (1701).

Språkprov från 1701

Vi talar inte heller om att en person är ”vätskig” eller ”av vätskig natur”, som i följande exempel:

Middags-Sömn är them, som äro fete, pussige, tröge, långsamme, väskige och af phlegmatisk natur […] intet tjenlig. AKEN Hus- och rese-apotheque 133 (1746).

[Om rökning:] Mången var nödsakad at bruka sådant medel för sin Phlegmatiska (Wätskiga) natur skull. Weise The tre yppersta ertz-narrar 1: 202 (1769).

I dessa språkprov skymtas den s.k. temperamentsläran, som byggde på att fyra grundläggande vätskor (blod, slem och gul resp. svart galla) troddes avgöra alla levande varelsers natur eller beskaffenhet. Via SAOB:s språkprovssamling kan jag alltså vidarebefordra några handfasta råd som på 1700-talet gavs till personer av flegmatisk eller vätskig natur: Ni bör avhålla er från middagsvila, men gör klokt i att börja röka.

När jag bläddrar framåt i mitt material ser jag att dialektordet vätta står närmast på tur. Det verkar vara en benämning på en sjukdom, enligt Hellqvists Etymologisk ordbok ”den sjukdom som man får, om man ser el. blir sedd av en vätte”. Det ska bli spännande att undersöka orden vätta och vätte lite närmare imorgon. Nu är det dags att bege sig hemåt. Skönt att vädret inte är lika vätskigt som i morse.

Bodil Rosqvist, biträdande huvudredaktör vid Svenska Akademiens ordboksredaktion

På webbplatserna http://saob.se och http://svenska.se kan du fritt använda Svenska Akademiens ordböcker, och på Instagram @svenskaakademiensordbok får du veta mer om ordboksredaktionens verksamhet.

Läs i Rudbecks Nora Samolad:                                                                     https://litteraturbanken.se/forfattare/RudbeckOyngre/titlar/NoraSamolad/sida/6/faksimil?storlek=2

Leave a reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.