Profilbild
27 juni, 2019

Berättelser med kropp

Photo by Diogo Sousa on Unsplash

För mig är en bra bok en berättelse med mycket kropp. En läsning som gör att skönhet, lukter, hunger, lust och äckel letar sig in i mitt eget system, så att jag tror att jag är där. Motsatsen är välskrivna romaner med för uppenbara syften att visa upp något. Jag tycker att en bra berättelse ger läsaren frihet att tolka. Om detta ska funka så måste en mångfald av författare  ut. Då slipper vi ifrån enskilda verk från en elit som krampaktigt försöker blottlägga samtidens problem.  

Det kan vara briljant tänkt, men saknar känslan av att komma utifrån en utsatts människas unika egenskaper. Måste en bra roman handla om utsatthet och problem frågar ni kanske er nu? Jo, på ena eller andra sättet är det nödvändigt. Problem driver berättelsen.  Att skildra utsatthet, som varje människa på ena eller andra sättet upplever, är att bjuda in, visa sårbarhet och bygga närhet till de vi läser om.  

Sen vem det handlar om spelar kanske mindre roll. Som människa är vi alltid utsatta och har problem, vare sig vi är prinsar i Danmark eller skomakardöttrar i Milano.

Flickorna av Emma Cline 

I den här berättelsen får vi följa fjortonåriga Evie Boyd. Hennes försumliga föräldrar märker inte att hon börjar umgås med det drogande och stjälande och samtidigt andligt inriktade kollektivet. Romanens miljö och handling har paralleller till kretsen och händelserna runt Charles Manson. Förutom att Cline skapat en mästerlig och egensinnig berättelse, känner jag att jag är där. I det skitiga kollektivet, med hunger, lust, längtan och rädslor.  

Pow Wow av Tommy Orange

Här får vi följa ett antal personer som alla skall medverka i en Pow Wow (en indiansk sammankomst) i Oakland. Den person vi först får bekanta oss med är Tony Loneman, som har ett väldigt speciellt ansikte, eftersom han föds med alkoholsyndrom. Alla personerna i boken har något svårt att kämpa med. Vi följer dem i inre monologer. I de här enskilda berättelserna byggs en förståelse upp för Nordamerikas ursprungsbefolknings situation. 

Vem dödade min far av Édouard Louis

En bok skriven i ett politiskt ursinne, som handlar om Édouard Louis far, jämnårig med mig, som dog utsliten och fattig, efter en arbetsplatsolycka.  Det är en kärleksförklaring till fadern, som utefter de förutsättningar som fanns försökte, men inte lyckades. Han var fångad i sin kropp.  

Ghachar Ghochar av Vivek Shanbhag  

En kort och mycket välformulerad roman från Indien. Huvudpersonen tillbringar dagarna på ett tehus, dit han tar sin tillflykt då han inte har något att göra på det företag som hans farbror äger, för att dölja för sin fru att han inte har något vettigt att göra. Hans fru ifrågasätter hierarkier och strukturer på ett sätt som familjemedlemmarna inte är förtjusta i. Jag sitter med i tehuset och är lika fångad av personens kärlek men också hans maktlöshet i familjens hopplöst cementerade hierarki.

Leave a reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.