Lättläst gäller även bildsättning och layout

”Vill ni vara bildredaktörer också?” Den frågan fick Cilla Dalén och jag av Vilja förlag när vi skrev vår andra lättlästa biografi, den om Alfred Nobel. Svaret blev ”ja” och sedan dess har vi förutom att skriva texten även valt bilder och illustrationer till våra biografier.

I bildsökandet lönar sig all research, även den som gick utöver vad som rymdes i texten. Anteckningar om namn, platser, företeelser och årtal fungerar som kompass när nätet och bildbanker ska plöjas igenom efter relevanta bilder. Förutom bilder på huvudpersonen och personer i hens närhet, eftersträvar vi att finna bilder som visar tiden, platserna, sammanhangen och det vardagliga.

Något av det roligaste har varit att söka historiska bilder från olika platser. Där är Wikimedia Commons oslagbart. I boken om Selma Lagerlöf finns till exempel en vykortsbild från Rom i slutet av 1800-talet. Några sidor senare ett helt uppslag med foton från Gaza och Jerusalem tillsammans med ett handskrivet kort från Selma från resan med Sophie Elkan till Mellanöstern 1899–1900.

Ibland finns institutioner att vända sig till. När vi gjorde boken om Alfred Nobel hade vi stor hjälp av Nobelmuseet och Ulf Larsson, som både faktagranskade boken och tog fram många bilder till oss. Särskilt förtjust är jag i fotona som visar utrustningen i Nobels laboratorium och väskan han hade med sig på många resor – komplett med bestick och bläck.

Vi gjorde vårt bästa för att få in så många kvinnor som möjligt kring Nobel. Förutom Bertha von Suttner (som senare fick fredspriset) och Sophie Hess, fann vi kvinnor på en av Nobels fabriker i Skottland. På ett foto står två unga kvinnor med allvarlig blick och ett fast grepp om maskinerna. Året är 1897 och de patronerar dynamit. Efter mejlkontakt med arkivet på Glasgows universitet hade vi ordnat rättigheterna och bilden finns på sidan 22 i boken.

Men mitt favorituppslag i boken om Alfred Nobel är ändå det här:

Uppslag i boken

Detta explosiva uppslag visar hur den ryska tsaren mördas 1881, polisen i Paris utsätts för ett attentat 1892 och en bomb exploderar i en teatersalong i Barcelona 1893. Illustrationerna fångar händelserna så att stundens fasa tydligt framgår. Dynamitens destruktiva sida i terrordåd och attentat måste givetvis finnas med jämte berättelse om hur den möjliggjorde ett säkrare byggande av järnvägar och tunnlar. Här måste jag även nämna Eva Andreassons arbete med layouten. Hon har tagit hänsyn till våra önskemål om bildstorlekar och placering, och med stort tålamod och kunnighet pusslat ihop böcker som är visuellt tilltalande och tillgängliga för så många personer som möjligt. Det är en aspekt av lättläst som sällan diskuteras, men är minst lika viktig som själva texten.

Den svåraste boken hittills vad gäller bildsättning och layout är förmodligen biografin om Raoul Wallenberg av Katarina Lycken Rüter och mig. Dels finns det inte särskilt många bilder av huvudpersonen och de som finns är av varierande kvalitet. Dels är bokens innehåll ovanligt komplext med många historiska faktarutor och ordförklaringar som måsta placeras på för läsaren logiska ställen på boksidorna – om allt från konservburkar och skyskrapor till fascism och nazism. Men tack vare hjälp från Raoul Wallenberg Academy och Armémuseum, åtskilliga timmars sökande efter bilder samt Eva Andreassons idoga arbete fick vi till sist ihop en bok. I augusti släpps Raoul Wallenberg – ett liv om diplomaten och affärsmannen som räddade livet på tusentals människor i slutet av andra världskriget.

Leave a reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.