Profilbild
19 december, 2019

Bilderboken som en väg till läslust, läsförståelse och eget skrivande

I skrivande stund så har jag just läst ut Per Gustavssons underbara Sen kom vintern och direkt är mina tankar igång. Jag funderar på hur den kan användas för att locka läslust, utveckla elevernas läsförståelse och stimulera deras lust att skriva egna texter. Nu skriver jag eleverna här i min text eftersom det är i skolans värld jag befinner mig men självklart kan man byta ut det ordet mot barnen. Jag arbetar i ett område där jag möter många elever som behöver en extra puff i sitt språkande. Mitt och mina kollegors uppdrag är att arbeta på ett sådant sätt att eleverna blir himla väldigt extremt sugna på att läsa och skriva.

De ska bli så sugna att de liksom lär sig ett rikt och nyanserat svenskt språk på köpet. Ett sätt att skapa förutsättningar för eleverna ska utvecklas mot att bli kompetenta språkande individer är att välja högläsningsböcker mycket noggrant och samtala om innehållet med eleverna. Ett annat är att ha regelbundna bokprat på skolbiblioteket, ett är att träna själva avkodningsdelen av läsningen systematiskt och regelbundet så att så lite energi som möjligt går åt till den tekniska delen av läsningen och ytterligare ett är att närläsa bilderböcker.

Närläsa, vad menar jag med det då?

Jo, jag menar helt enkelt att läsa boken riktigt, riktigt noga. Först läser vi ofta hela boken i ett svep. Då behöver många av våra elever något konkret som de kan koppla till, en upplevelse eller en sak så att de aktiverar det språkfält som bokens innehåll handlar om. I boken Stackars Pettson var det en liten filmsnutt som visar några barn som metar och får napp. Tillsammans undersöker vi sedan både text och bild noggrant. Vi funderar på ordens betydelse, vi förutsäger vad som kan hända på nästa sida och vilka ledtrådar som hjälper oss att gissa, vi stannar på ett ord och samtalar om vad det ordet väcker för tankar och känslor. Vi tittar på en enda detalj i bilden och samtalar om vi upplevt något där just den detaljen var med och vi kopplar texten till fakta vi vet, som vi vill veta och ibland jämför vi med andra texter vi läst tillsammans. Ibland läser vi bara texten först, ibland tittar vi bara på bilderna och ibland använder vi både bild och text  tillsammans direkt.

I vårt arbete så följer vi ofta upp med någon typ av skrivuppgift också. Det kan vara att skriva utifrån en bild i boken, återberätta handlingen, skriva en fortsättning, lista känslorna som förekommer i boken, beskriva en karaktär eller skriva något helt eget utifrån boken. Boken är förstås vald utifrån de arbetsområden som klassen i övrig arbetar med och läsandet och skrivandet förstärker arbetet med tema känslor, tema lika-olika, tema hösten eller tema uppfinningar (för att nämna några …). Arbetet med en bilderbok är något man återkommer till nästan varje dag under en skolvecka och texterna, som blir en tydlig produkt av elevernas arbete, visar vi varandra på olika vis.

Min erfarenhet är att bilderböcker kan man arbeta med under hela låg- och mellanstadietiden och för elever med svenska som andra eller tredje språk så är bilderna som stöder och förstärker textens innehåll extra viktiga. Böcker med text och bild som samspelar och samverkar gör läsningen tillsammans både rikare och mer tillgänglig för alla. Jag kan förstås inte hålla mig ifrån att tipsa om några böcker som fungerat mycket bra tillsammans med våra elever. Vi försöker i kollegiet att välja både nytt och gammalt, titlar med varierande bildspråk och med olika typer av karaktärer. En riktigt inspirerande och användbar bok i vår värld skall vara välskriven med enkelt men inte banalt språk, ha en elevnära handling, ha inte för barnsliga men ändå tydliga bilder och framförallt ett innehåll som gör att man kan samtala mycket om det.

Exempel på sådana böcker som vi använt det senaste året är:

Alfons och soldatpappan av Gunilla Bergström

Berit älskar russin av Annika Hedin och Per Gustavsson

Byn som glömde att det var jul av Alf Pröysen

Flickan med svavelstickorna av H C Andersen

Färsk Fisk av John Kilaka

Igelkotten klarar sig själv av Ulf Stark och Ann-Cathrine Sigrid Ståhlberg

Kompisen blir arg av Moni Nilsson och Per Gustavsson

Pudlar och Pommes av Pija Lindenbaum

Stackars Pettson av Sven Nordqvist

Vad hände sen av Tove Jansson

Vanten av Alvin Tresselt och Yaroslava

Vill man som förälder, pedagog eller bibliotekarie läsa en inspirerande metodbok om hur man kan aktivera elever/barns tänkande när de läser, ge dem strategier som hjälper dem att fördjupa sin förståelse av texter och inspirera till egen läsning så kan jag varmt rekommendera boken Reading Power av Adrienne Gear, Natur och Kultur 2018. Hennes uppmaning är att arbeta med skönlitteratur som tänjer elevernas tänkande och som lockar till reflektioner kring texten. Rekommenderas varmt till alla som läser för och tillsammans med barn.

Eftersom vi under barnboksveckan i vår kommer att få finbesök på skolan av Per Gustavsson så är nästa bok som vi använder i undervisningen given. Vi ska samtala kring samt läsa och skriva med inspiration från Sen kom vintern.

Det kommer att bli mycket bra!

Jag som skriver heter Anna Johansson och är skribent på bloggkollektivet Kulturkollo. Jag arbetar till vardags som speciallärare på Gamlestadsskolan i Göteborg där läs- skriv- och språkutveckling för alla elever är mitt fokus. Bloggar också på Och dagarna går…

 

 

 

Leave a reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.