Från barndomens fantasi till egen skrivarlust

Hej!

En fråga som jag ofta får är om jag alltid har skrivit. Om det varit en barndomsdröm hos mig att bli författare. Svaret är faktiskt nej: jag har alltid tyckt om att läsa men har inte alltid skrivit utan det är något jag började med i vuxen ålder. Jag var faktiskt 39 år då jag påbörjade mitt första bokmanus. Både läsning och att skriva utgör en stor del av mitt liv idag. Jag heter Anna Rodell Dahlberg och utöver mitt författarskap ägnar jag mig just nu åt bibliotekariestudier. Om drygt ett år är jag färdig bibliotekarie. I vanliga fall skriver jag på min författarblogg annarodelldahlberg.blogg.se. Jag är laddad och förväntansfull inför att nu få prova på att gästblogga här genom fyra inlägg där ni får lära känna mig och mina böcker!

Jag växte upp i den lilla sörmländska orten Flen, och visst är det intressant att fundera på hur det kommer sig att man gör vissa val i livet. Hur kom det sig att jag hittade in på den stig som ledde in mig på skrivandets väg och gjorde mig till författare? Det som alltid var mycket närvarande i min barndom var fantasin, på alla möjliga sätt, och därför tycker jag mycket om följande citat av Astrid Lindgren: ”Allt stort som skedde i världen skedde först i någon människas fantasi!” (Lindgren, 1958). Citatets innebörd är förstås så mycket större, det kan kopplas till alla mänskliga framsteg vad gäller utveckling med allt från industrialisering till att vi idag ser tillgången till internet och dess möjligheter som en självklarhet. All utveckling som människan bidragit till kanske inte är av godo, och ett kritiskt förhållningssätt är alltid nödvändigt, men det är en annan diskussion…

Vad gäller min egen barndom och väg mot skrivandet och att bli författare har i alla fall fantasin, den goda fantasin, haft en central roll. För även om jag som barn inte skrev så mycket mer än de obligatoriska skrivuppgifterna och uppsatserna i skolan, kommer jag så väl ihåg att jag ofta befann mig i fantasins värld. Genom leken, genom att läsa böcker, genom att se på film och barnprogram. För att konkretisera med ett exempel kunde det handla om att om jag såg ett barnprogram på TV så minns jag att jag efter programmet ofta brukade dröja mig kvar i berättelsen. Jag satte in mig själv i sammanhanget och fortsatte berättelsen i mitt huvud. Detta var en process inom mig som kunde ske var och när som helst, ofta när jag var på väg till skolan eller i leken förstås. Leken var väldigt närvarande och på riktigt för mig när jag var liten.

Ett härligt barndomsminne från Flen är det bibliotek som fanns på den tiden, det var ett gammalt gult hus, som en större villa. Det var spännande att gå dit, högtidligt på något vis. Ofta gick jag och mina kompisar dit efter skolan. För att komma till avdelningen med barn- och ungdomsböcker var man tvungen att delvis gå igenom vuxenavdelningen och sedan upp för en trappa. Jag minns att det knarrade om det gamla trägolvet vilket skapade en härlig och lite spännande stämning. När vi gick därifrån hade vi alla varsin tung kasse med böcker, bara hem att läsa. Jag minns att jag läste Astrid Lindgrens alla berättelser, särskilt Alla vi barn i Bullerbyn, Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga och Lotta på Bråkmakargatan. När jag blev lite större tyckte jag om Kittyböckerna och Lottaböckerna. Barbro Lindgren och Maria Gripe var också två av favoritförfattarna.

Den ständigt närvarande fantasin blev för mig, vad jag tror, en grogrund och något som var satt på långkok inom mig för att efter många år senare få fart. Jag tog några omvägar, under många år var jag mer sysselsatt med siffror än bokstäver då jag arbetade som ekonom efter att ha utbildat mig till det. Men efter att jag så tydligt en dag kände att ”Jag måste prova att skriva själv”, läste jag först ett år litteraturvetenskap, en termin historiska perspektiv och en termin teoretiska perspektiv. Under den utbildningen fick jag läsa mycket av de gamla klassikerna inom både vuxen- och barnlitteratur, vilket gjorde att jag fick ännu större lust och inspiration till att börja skriva på en skönlitterär bok. År 2012 debuterade jag med spänningsromanen Fasaden som rämnande och år 2017 kom den fristående uppföljaren Att söka slut.

En bild från 2012 på en av mina första signeringar. Många signeringar har det blivit efter det, alltid lika roligt!

Men mer om skrivprocess, böckernas handling, miljö, karaktärer och väg till bokutgivning i kommande inlägg!

PS. Den 7/12 kl. 13.00-16.00 deltar jag på Författarnas julmarknad på Eskilstuna Stadsbibliotek. Ni som bor i närheten eller har vägarna förbi, kanske vi ses där?!

Ha det bra så länge!

Hör gärna av er till mig om ni är intresserade av en författarträff till er bokcirkel! Jag gör också författarbesök till föreningar, bibliotek, skolklasser och dylikt. Kontakt mig eller boka mig via Författarcentrum.

2 responses to Från barndomens fantasi till egen skrivarlust

  1. Intressant läsning. Lycka till med allt Anna :)

  2. Tack så mycket Pia! :)

Lämna ett svar till Anna Rodell Dahlberg Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.