Jag håller med dig Carolina, att det är ett fint och intressant grepp med den där allvetande berättaren som vet vilka minnen barnen kommer bära med sig i framtiden från båtresan. Och fina liknelser ja.. också: allt kändes flytande, som isar i vårbräckningen.

Känns ändå som en väldigt stabil båtresa på många sätt, jämfört med hur det kan vara för en del som emigrerar över hav.

Jag gillar att Inga får vara den som har läst en handbok för emigranter, och därmed har extra mycket information. Annars förväntas Gustav kunna styra upp situationen och ta beslut i egenskap av man, även om han inte har mer information än sin hustru om hur saker och ting funkar i allt detta nya.