Stewe Claeson:

I väntan på att gräset skall bli grönt igen

Så skall jag ta farväl efter två veckors gästbloggeri. Jag har fått en del meddelanden om hur man skall se på det där med ’bortglömda’ som ju varit en av… Läs mer »

Vesaas skall läsas i original

Så har väl hela den svenska befolkningen hämtat sig efter historien om Unn… Jag kan bara hoppas att den starka texten överallt i landet lästes på originalspråket. Och naturligtvis vet jag… Läs mer »

Veckans norrman

Detta är den vecka som inleddes med en av nordisk litteraturs kyligaste händelser. Is-slottet är en stark roman, en uppvisning i oundviklighet. Den är också en av de få romaner där… Läs mer »

Att skildra det allra svåraste

Jag skrev igår om hur svårt det är att skildra kärlek. Det är likadant med sådant som godhet (vad det nu egentligen är). Godhet, mänsklig värme, det där ’något’ som man… Läs mer »

Hur beskriva verklig kärlek i text

Ingenting är så svårt att skildra som verklig och stark kärlek. Inte ens försöken att litterärt förklara att någon verkligen älskar en annan brukar fungera. Efter att ha läst en del… Läs mer »

Mer om bortglömda

Jag nämnde Erik Beckman häromdagen… Två reaktioner: en alldeles naturlig: ”Jag håller med dig, han är i högsta grad närvarande”; och en annan, av en ung tidigare elev: ”Aldrig hört talas… Läs mer »

Bokhandlare som knappast finns längre

I många år bodde jag i Västerdalarna. Min senaste roman (den kom ut 2012), Den tjugotredje dikten, utspelas i Västerdalälvens dalgång, i ett mycket säreget samhälle, en gång centrum för… Läs mer »

Bortglömda – av vem?

Jag har blivit inbjuden till en kväll om en ’bortglömd författare’. Göteborgs universitet har en sådan serie. Kvällar när någon, som älskat eller intresserat sig för en författare som inte… Läs mer »

Godmorgon, november

En första morgon som s k gästbloggare. I bokcirklarnas presentation framgår att jag skall vara ’nordisk’ och dessutom minnas att årets skymningskurande har norsk botten. Själv konstaterade jag att jag… Läs mer »