2009-01-30 · 19:57

och hans bibliotek, läser jag nu,
och blev så fundersam när Nina
antydde att bokens jag och Johannes är en och samma,
men kanske det är helt rätt,
att beskriva sin uppväxt som att man är bortbytt,
mot en annan - bilden kan inte bli tydligare,
men samtidigt finns det trådar som inte stämmer med den tolkningen,
så stort fokus på Hedmans, Eeva-Lisa
Jag har inte läst ut den än
men skulle som vanligt vilja höra lite synpunkter?!
Fler har läst den vet jag
Och Nemo - det är Ingen
Och kartorna - för att hitta rätt hos dig själv, ellllllller?
Är mycket förtjust i språket hans. Eljest

2009-01-30 · 19:45

Vi hade i tre dagar, tror jag,
men var är dagens?
Jag har en ny till måndag

2009-01-26 · 00:11

Klyvnadens stund är inne -
din kropp är ande,
din kropp är tung av jordmust,
av kött och ande,
den stiger ur nattens brygd
med droppar av malört,
en duva bär grön kvist i näbben
mellan oss båda

Klyvnadens stund av Ingeborg Erixson från 1951
Denna dikt har följt mig i många år (sista raden brukar jag dock tänka bort - den är mer allmän än "oss båda").
Dikten är
Lust och Höst
tung av sensualism och längtan till den ljuva allt befriande älskogen,
mystiskt, magiskt
och särskilt under hösten
när Moder jord öppnar sig för frön och nytt liv under löven
och doftar, doftar

2009-01-23 · 22:09

Har snart läst ut Linderborgs bok,
och undrar över en hel del.
Är det någon som läst den?
Och kan hjälpa till med funderingar?
Mig äger ingen till att böja med -
är det hon själv som ingen äger och vad betyder det i så fall
eller är det fadern? Och hur går det ihop med beskrivningen av honom?
Självständighetsförklaring för vem och vad?
Handlar boken om dotter-far-förhållandet? Och i så fall, på vilket plan?
Eller är det mer fadern som är föremål för beskrivningen?
Vad är meningen egentligen?

2009-01-19 · 19:58

Kan inte låta bli henne, liksom mina andra husgudar, så länge.
Denna berättelse är inte särskilt "modern", skulle kanske behöva uppdateras,
men det hjälps inte,
Selma är alltid uppdaterad,
denna berättelse utspelar sig under en tid när Bohuslän ännu var danskt
och krigande knektar drog från den ene kungens armé till en annan,
under Johans tid,
trolöshet, kärlekens makt och magi,
att handla rätt, eller fel,
och vad händer om handlingen är fel.
Hur sonas den? Kan den sonas?
Gå under utan räddning trots att inget ont gjorts.
Bristen på rättvisa - varför ser inte någon till att det rätta belönas och det onda straffas -
eller är det någon som gör det?
Vårt eget sam-vett
Samvetet kanske, klart underskattat i varje fall!

2009-01-18 · 15:54

Barack Obamas första bok
har jag nu läst ut.

Och den var Lysande
En bok om identitet, om ett resonerande fram och åter för att finna vem han är, som man, som medborgare, som svart, som delvis vit, som hemmahörande i olika kulturer
och detta av USA´s nästa president.
Han är författare
Boken är skriven i en stil som enkelt, utan att någon gång bli platt, tar sig fram
bland mycket svåra saker, glädjeämnen och obegripligheter.
Han söker förstå sig själv, sitt land, sin bakgrund, sin fars och sin mors familj
och hur de påverkat och påverkar honom.
Alla borde läsa den - inte bara för hans roll i världspolitiken -
utan som en mycket trovärdig och betydelsefull utvecklingsroman

2009-01-16 · 22:29

Dvs min studiecirkel IRL (som jag nu lärt mig vad det betyder)
hade meeting här hos mig häromkvällen.
Två böcker till diskussion hade vi eftersom sjukdom stövlat in och ställt in vår förra träff. Men vi hann med båda och hade riktigt intressanta diskussioner om dem:
Först Austers Illusionernas bok. Vi resonerade runt och fann ett intressant samband mellan illusion - verklighet - tvivel - sorg.
Är verkligheten en illusion? Krävs det att tvivelet hålls borta för illusionens bevarande? Sorgen i att illusionen spräcktes av tvivlet? Ungefär
Sedan Hosseinis Flyga drake där vi resonerade mycket om relationer far-son, härskare-tjänare, bror-bror och om blodet som tjockare/tunnare än vatten, om Afghanistan och persiskt inflytande men mest om Skulden
och hur vi sonar den.
I väst säger vi lite slamsigt förlåt - och så är allt bra, eller? 

2009-01-16 · 22:19

En bok som gjort mig både förbannad och fundersam.
En märkvärdig historia om ursinnet i världen,
om varje människas ursinne och
särskilt huvudpersonens.
Varför är han så vred? Det förklaras egentligen inte alls.
Han sviker moraliskt
och det är anledning för erinyerna - de grekiska hämndgudinnorna -
att förfölja honom, men hans svek kommer efter att ursinnet redan har uppstått.
Ett övergrepp i barndomen förklarar inte heller hämndgudinnorna,
eftersom de förföljer de som utfört det etiska eller juridiska brottet,
inte de som utsatts.
Huvudpersonen tillverkar dockor - och de har en ganska stor plats,
vilket är förklarligt, med hänvisning till bakgrunden
men betydelsen är inte förklarad, eller ens antydd.
Ett annat stort problem är hans kvinnosyn, som jag redan varit inne på här,
dels tycks han mena att incesten är dotterns fel som "lockar" mannen/pappan
dels har han en mer än tydligt uttryckt gubbig syn på kvinnan som trofé/objekt
som är ytterligt besvärande.
Detta är den enda bok jag läst av honom, är han alltid på-detta-viset tro??
Är det någon som kan Rushdie?
Han har ändå en sorts tanke som han försöker följa - vreden och vredens orsaker och följder - men han tappar sig, tycker jag. 

2009-01-14 · 17:46

av vår egen Kanel, Lena Kjersén Edman
(om jag inte har missuppfattat det hela)
har jag upptäckt nu!
Fick den i julklapp efter tips här
En Utmärkt Uppslagsbok i behändigt Utfört format! 
De 52, några klassiker men också högst levande och vitala författare,
beskrivs dels i löpande text och dels i listor över samlade verk och,
vilket är helt Underbart, över vad som skrivits om dem.
Den löpande texten berättar författarens liv och något om verken de skapat.
Jag har förstås läst om Sara Lidman, Lessing, Lagerlöf och de känner jag ju något sedan tidigare,
men också om för mig okända,
som en Arundathi Roy.
Jag har sedan tidigare en Kvinnornas litteraturhistoria från en serie som kanske gavs ut på 80-talet eller så men den fungerar inte alls som uppslagsbok på detta förträffliga sätt.
Sådana här böcker måste också få plats bland de 1001,
tycker jag - vad tycker ni? 

2009-01-12 · 19:42

av Salman Rushdie läser - eller snarare
lyssnar jag på nu
Körde långt idag - ner till sydvästra hörnet av Småland -
och fick tillfälle att lyssna mycket.
Tycker att han är duktig, intressant och spännande
när han beskriver vreden - Vredens barn, kanske -
men två saker stör mig våldsamt efter dagens lyssning
Karaktären Mila Milo som "förför" sin far!
Flickans skuld???????
Är det inte precis så som incestmännen försvarar sig?!

Och karaktären Nela som är så vacker så männen krockar, smetar glass på sig, drullar i vattnet när de får se henne - och hon väljer gubben Solanka
Flickan/kvinnan som trofé? Som objekt?
Min man säger att det kommer att förklara sig
men jag vet i sjutton
Någon som läst?

 

2009-01-09 · 13:08

och är helt imponerad!
USA´s blivande president är författare,
han skildrar USA, rasismen och sitt identitetsskapande
på ett mycket ärligt och hederligt sätt,
väjer inte för dumheter han eller hans nära gjort,
försöker inte förmedla någon flåsig god-bless-amerika
utan berättar mycket insiktsfullt om sin uppväxt, bakgrund och
väg ut i livet.
Ett tips!
Lev Väl

2009-01-09 · 13:04

En liten undring bara:
Jag skulle vilja kunna läsa lästipsen av läsvännerna om en bok, inte bara en siffra.
Kan man det? Eller är det på gång?

2009-01-08 · 16:02

Ni får ursäkta att jag tjatar så, men ...Har just läst ut denna fantastiska bok
av Birgitta Holm
Om den utomordentligt märkvärdiga människan Sara Lidman
Hon borde fått nobelpriset!!!!!!!
Boken är en genomgång av Saras liv och texter, precis som titeln anger
och dessutom får man som läsare utmärkta inblickar i tidens frågor
som Vietnam, Sydafrika, landsbygdens frågor och gruvarbetarens - arbetarens - villkor.
Stort utrymme ägnas åt Saras själva författande
och hennes språk, vilket är en stor behållning
och hennes våndor vid skrivandet, hur hon inte vill fara iväg, inte bli platt och bara historieberättande utan behålla och utveckla den poetiska flytande-subjekt-stilen (har jag lärt mig att den heter) med djupa meningsfulla för alla aktuella frågor.
Hon är ledsen över att Jernbaneeposet
endast uppfattas som en historisk skildring av media - när den i själva verket då var högaktuell liksom den är idag -
och överhuvud är hon, beroende på vad hon råkar ut för, ganska less på journalister och media.
Och -vet ni - det verkar som om Sara och Peter Weiss hade en del gemensamheter - mina idoler!
Sara var också vän med Nadime Gordimer - som ju fick nobelpriset - Siri Derkert med flera
Och nu måste jag läsa alla Saras böcker!
Birgitta Holm har också gjort ett lysande arbete i att sammanställa och sammanfoga detta komplexa liv (något kanske hon skenar iväg, men bara något)
Lev Väl

2009-01-07 · 16:52

Hur går det med bokcirklar.ses 1001 böcker?
Gruppen är aktiv
men hur är det tänkt att vi gör?

2009-01-06 · 20:14

är att med sitt namn protestera
mot
Israels våld i Gaza
Se länk nedan
http://www.avaaz.org/en/gaza_time_for_peace/?cl=164286108&v=2624

2009-01-06 · 01:09

Är en utmärkt funktion!
Men jag kommer bara över en fattig liten enkel siffra!
Som nu när jag tittade efter Afrodites klinik....
Jag skulle vilja kunna läsa vad ni tyckt om boken också - hur gör man då?

2009-01-06 · 01:00

Denna kvinna var otrolig! Dvs Sara Lidman.
Läser just nu Birgitta Holms biografi över henne
och bortsett från någon väl långsökt tolkning
är den Lysande.
Och denna kvinna Sara,
förutom att hon kom med en helt ny litterära stilar och stilgrepp,
skrev fantastiska böcker,
beskrev människor, händelser och helhetvärlden på ett sätt som ingen annan
så var hon också MYCKET engagerad i tidens VIKTIGA samhällsfrågor.
Hon tog strid mot en svensk atombomb,
för de svarta mot förtrycket i Sydafrika och för Vietnam!
Var är dessa stridbara författare och intellektuella idag?
När Gaza är inringat och palestinska barn dör!!!
För ett övervåld från Israel som saknar motstycke! 
Och det bara pågår och pågår!
Varför gör vi ingenting?

2009-01-04 · 11:11

Har just läst ut Flyga drake av Khaled Hosseini
Sträckläste denna märkvärdiga bok, kunde inte sluta.
Den handlar om far-son relationen - om vikten av att tala med varandra,
även om det är svåra saker, saker med stor egen skuld.
Om faderns ansvar och upphöjdhet inför barnet, pappa kan ju ta ner månen.
Men pappa har ett problem, han ser världen i svart och vitt, och för en människa som gör det finns alltid en fruktan och i fruktan finns, om aldrig så litet, en gnutta hat som pojken/den vuxne mannen uttrycker det. Vilket ju är oerhört sant! Det riktigt farliga är väl denna svart/vita värld? 
Modern, liksom alla kvinnor är nästan osynliga i boken, vilket inte är så konstigt då temat samt strukturen på det Afghanska samhället inte har plats för henne.
Skuld och försoning, eller snarare att rätta till det som förbrutits en gång, är det andra stora temat.
Sedan handlar den mycket om Afghanistan, talibaner, vanliga afghaner och afghanska seder samt om, för mig förvånande, närheten till persisk kultur och språk vilket allt var mycket intressant och väckte nyfikenhet att veta mer.
Och en nyanserad bild av muslimskt tänkande. Hur ofta får vi tillgång till det?

2009-01-01 · 17:55

och har väl, tror jag, fastnat på papparollen,
för det är den jag lägger märke till i boken,
hur pojken gör allt han kan för att pappa ska se honom,
hur han inte berättar det som hänt honom och framförallt Hassan för han är rädd för fördömelse av fadern.
Denna far som ändå verkar rättfärdig och ja....vis
Hur blir det då med oss andra och våra helt vanliga fädrer?
Se Allt flyter!
Lev Väl!

2009-01-01 · 12:47

som jag hämtade på den s.k. posten (videouthyraren i mitt fall) och tänk att vi har en genelraldirektör som får miljoner i ersättning för sitt jobb som chef över posten - men vi har ingen post!
Nåväl, måste berätta om detta bokpaket som är helt och hållet inspirerat av er,
där fanns Vägen, Mig äger ingen, Kapten Nemo m. fl
som jag snart ska kasta mig över.
Tack
Lev Väl

2009-01-01 · 12:44

Vill jag också önska er alla!
2008 var väl ett bra år - men mycket trassel också -
en av de bra sakerna var att jag hittade åter till denna sida.
Andra bra saker var yngsta dotterns student,
att yngste sonen äntligen hittade rätt gymnasium,
min tysklandsresa
och upptäckten av Alva Myrdal (läste allt om henne och av henne som jag kom över i somras) fick omvärdera en massa och fundera på feminismen och kvinnorollen.
Nu hoppas jag för mig, för min familj och för er alla att 2009 blir ännu bättre!
Jag har börjat med Flyga drake (filmen har jag olyckligtvis redan sett, tre minus) men vi har den i cirkeln
och Birgitta Bloms bok om Sara - tipset kom härifrån från Kanel - tack för det!
Lev Väl