2007-09-30 · 17:10

Bok- och biblioteksmässans sista timme och syret är slut för länge sedan. Nu vill jag hem! Och läsa! Don DeLillo "Falling man" ligger i en av bokpåsarna. Den är till mig! Annars har jag bara köpt presenter. Vem vill inte ha hårda paket? Dagens läsarpanel utvecklades helt annorlunda än gårdagens. Spännande att se hur två diskussioner om samma böcker kan leda åt helt olika håll. Panelen fastnade i Maja Lundgrens "Myggor och tigrar" och krockade i sina tolkningar för att någon läste den självbiografiskt och någon läste den som en roman, någon beundrade att hon var en kvinna som tog plats medan någon annan tyckte att hennes bok, roman eller inte, var etiskt oförsvarbar och att huvudpersonen, den riktiga Maja eller inte, var en kvinnlig sexist, som utsatte de som stod under henne i hierarki för samma objektifiering och förminskande och förnedring som hon anklagade männen i kulturmaffian, maffia eller inte, att utsatta henne för. Efter 500 sidor Maja Lundgren var det en höjning av sinnesstämning från 52 till 80 att läsa Staffan Malmberg, medan Ida Jessen fick epitetet relationsskräckis. Staffan Malmberg lyssnade på panelen men blev ombedd att diskret smita iväg när hans roman kom på tal, för att inte hämma samtalet. Fast jag misstänker att det här samtalet inte skulle ha gått att hämma! Jag återkommer med fotocollage och en sammanfattning av mässans långa dagar när intrycken fått smälta lite. Nu ska vi riva montern!

2007-09-29 · 18:18

Alla som hörde läsarpanelen bokcirkla idag i montern har fått bekräftat att romaner blir större, bättre och mer mångfacetterade om man pratar om dem med andra läsare. "Aj människa" som först tycktes vara en inåtvänd roman om en ung man med psykiska problem blev efter en halvtimmes diskussion en politisk roman om ett samhälle som inte tillåter oss att sörja en förlust. "ABC" av Ida Jessen blev en modern variant av Strindbergs "Giftas" och Maja Lundgrens "Myggor och tigrar" övergick från att vara seg och lite långtråkig till ett dödsföraktande storverk av en mycket modig kvinna. Staffan Malmberg lyckades äntligen hitta till vår monter! Och vi har fått en färöisk författare som medlem i bokcirklar! Arnbjörn Dalsgard. Nej, jag tror inte han är översatt till svenska... (än).

2007-09-29 · 11:17

Lördag och allmänhetens dag. Barnvagnarna trängs med mysgubbarna, de eleganta med bohemerna och alla är de läsare! Finns det egentligen något annat intresse som är så gränsöverskridande? Och finns det någon annan mässa som drar så mycket folk?, undrar jag när jag har gått vilse i trängseln igen och igen och hittar nya genvägar och nya montrar... Men var är Maja Lundgren? Det slår mig plötsligt. Hon är den alla talar om, men hon syns inte till. Björn Ranelid håller hov och Håkan Jaensson pratar barnböcker, men var är Maja?

2007-09-28 · 16:21

Hur kan någon motstå Carl-Michael Edenborg i bokcirklars monter? Ni har väl upptäckt att söndagen den 7 oktober inleder Vertigo förlag söndagarnas erotiska cirkel på bokcirklar.se. Nyss stod Carl-Michael själv här bredvid mig klädd i kostym, väst och hatt och pratade erotiska klassiker. Har ni inte läst "Berättelsen om O" är det dags nu - den är smärtsamt vacker och jag lovar att den inte lämnar dig oberörd. Någon har sagt (en kompis kompis lärare för att vara exakt)att "O" bara utgör en extremvariant av alla heterosexuella förhållanden. Det kan ni ju fundera på...

2007-09-28 · 14:39

Max 5 minuter vid köbildning står det på skylten bredvid de allmänna datorerna för utställare. Hur sjutton ska jag på fem minuter kunna sammanfatta intrycken från det senaste mässdygnet? Kanske kan jag berätta om när jag gjorde bort mig inför Jerker Virdborg igår kväll, när jag råkade kalla hans roman Landhöjning för Två meter ovan mark... Hur jag flera gånger såg Staffan Malmberg på avstånd men aldrig lyckades få honom att se mig (tänk om det inte var han?)- Staffan, jag väntar i montern! Eller så kan jag berätta hur jag fick äta lunch med den poet som skrivit de vackraste rader jag vet, och jag är inte ens säker på att de blivit utgivna. Han heter Jan Sjölund och vi läste litteraturvetenskap tillsammans i Uppsala under några ångesfyllda ungdomsår, och jag kommer ihåg när han läste de raderna, hur jag började frysa för att det var så... träffande. Dikten handlade om en man som ställde sig i centrum av ett stort fält och kastade av sig den tunga ryggsäcken "med en termos som bär mitt namn". Tack Jan! Skriv igen!

2007-09-27 · 18:26

Första dagen på mässan och jag är lycklig över varenda t-shirt vi sålt och för varje medlem vi värvat. Vi är många läsvänner redan! Mässan är lika högljudd som alltid, och det går inte annat än tycka lite synd om de poeter som försöker läsa stämningsfull poesi - "I katedraaalen...", men inte ens lyckas överrösta sorlet från kaffeköernas samtal. Nåja. - Har ni bara bokcirklar för skönlitteratur? var det en man som frågade mig idag. Jag läser bara facklitteratur, aldrig skönlitteratur! Stackars dig, tänkte jag, men han var ju stolt. Vad är det som gör att så många män skryter med att de är icke-läsare? Det är den frågan jag kommer att grubbla på ikväll under minglet med bibliotekarier, förlagsfolk och författare. Vad tror ni läsare?

2007-09-26 · 18:33

Underbar aktivitet mässhallen i Göteborg så här dagen före bok- och biblioteksmässan. Vår lilla fina monter ligger i A-delen inklämd mellan Kvinna Skaraborg och några jag fortfarande inte lyckats lista ut vilka de är, men de skyltar med böcker om häxor så det verkar lovande. Alla som rusar på toaletten måste passera oss. Jag bestämmer mig för att kalla det ett drömläge. är du på mässan hoppas jag att du tittar in hos oss i A02:78, så får du köpa en t-shirt för premiärpris och stoltsera med att du är en läsvän. Vi har inget godis att bjuda på, men jag lovar dig ett fint vykort och ett leende!

2007-09-25 · 22:09

Hittade en av helgens sönderlästa Aftonbladet på bussen och förbluffas över lördagsintervjun med Fredrik Reinfeldt. Var det fler än jag som la märke till att han var fullständigt omedveten om konsekvenserna för Filippas image och trovärdighet när han avslöjar att hon minsann aldrig har bakat och att julbaksreportaget i Amelia med hembakade Mandelmusslor är fejk?! Förstår inte statsministern att tusentals bullbakande Amelialäsare aldrig kommer att känna förtroende för Filippa igen, eller räknar han inte med att sådana detaljer som identifikation och förebilder har betydelse? Förmodligen inte, för då skulle han väl aldrig ha svarat "Sagan om ringen" på frågan om favoritbok. Inget ont om Tolkien, men det måste vara fler än jag som efter det svaret får känslan av att Fredrik inte har läst en skönlitterär text sedan han fyllde 15? Nej, då var Göran Persson mer medveten om sin image när han hävdade att han varje sommar läste om Knut Hamsuns "Markens gröda". Sant eller inte, men han förstod att det finns många som sätter likhetstecken mellan vem du är och vad du läser. Behöver du ett boktips, Fredrik? Vad sägs om trilogin "Förföraren", "Erövraren" och "Upptäckaren" av den norska författaren Jan Kjaerstad. Där finns allt, bland annat några underbara kapitel om en minnesvärd stund i huvudpersonen Jonas Wergelands liv, när hans hustru Margrete bakar bröd och får degen att jäsa bättre genom att Jonas och Margrete älskar med varandra under tiden. Länge - "så länge som det tar för en deg att jäsa". Kanske högläsning för Filippa? "Efteråt gick Margret in i köket och tog bort handduken från bunken, stolt, som om hon avtäckte ett monument, för degen har jäst, och Jonas sätter sig på stolen igen och ser hur hon knådar degen med nästan begärliga rörelser, som om hon fortsatte att älska, eller är präglad av älskogen, tills hon delar den och lägger den i gamla bleckformar som är smorda med olivolja, så att brödet ska få en fin skorpa. Jonas sitter och ser på henne, berättar något för henne, gärna något banalt, gärna något hopplöst, urbota banalt, som nästan alltid ska uttrycka hur glad han är i henne, och som alltid får henne att se länge på honom, komma barbent fram till honom, eftertänksam, medan bröden efterjäser, innan hon penslar dem med ägg och sätter in dem i ugnen, och han reser sig inte, han sitter där medan doften av Margretes bröd fyller köket, samtidigt som det mörknar ute, långsamt, så som det gör när det är som finast i Norge."