Litteraturdagarna invigda. Mariehamns bibliotek verkligen proppfullt av kulturvänner, som kommit dit för att höra Jörn Donner invigningstala. Jörn Donner. Temat för dagarna är mod, och jag gissar att Jörn Donner valts delvis av den anledningen, förutom att han är författare förstås. En som alltid gått mot strömmen, velat tvärtom, vågat provocera.

På sjuttiotalet var han en arg, ung man. Kapitalist eller kommunist oklart, men han ville förändring förstod jag. När fan blir gammal blir han religiös, eller vad man säger, och det hävdade Donner att han inte blivit. Och det stämmer säkert. Arg och ung har snarare blivit gammal och grinig. Han klagade över bästsäljande feel good-böcker, Guillou och Marklund, lättsmälta historier utan motstånd, kändisprostitutionen i media och på att hans egna böcker inte längre av Bonnier förlag anses ha något nyhetsvärde...

Stackars Jörn! När han plutade med underläppen kunde jag inte låta bli att tänka på en trumpen treåring som klagar på att Jan och Liza har fått mer lördagsgodis än han.

Men det kanske är för att jag tycker att den här uppdelningen i bra och dålig litteratur är så ointressant. De flesta läser väl lite av varje, ungefär som med mat - ibland tar man något snabbt och lättsmält, ibland unnar man sig en långsam middag med flera rätter och gott vin. Böcker som bjuder på motstånd kan vara det mest njutningsfulla som finns, men en gratis populärbok från damtidningen är inte heller så illa emellanåt.

Skriv kommentar

Kommentarer