Lättsmält deckare

2009-03-06 · 19:08

Jag gillar den här deckaren. Särskilt en dag som denna, när alla hjärnceller inte ännu ramlat på plats efter två veckor av för mycket jobb och kräkande barn.
Tänk att det alltid fungerar med deckare (eller med gamla godingar.. som Fyrväktaren...) och sträckläsning, för att få fatt i dom små grå igen.
Ibland ramlar det ner böcker in min brevlåda som jag inte visste att jag ville ha och Varg Gyllanders debutdeckare är en sån. 350 sidor lättläst seriemordhistoria i Stockholm, med dubbelt radavstånd och både manliga och kvinnliga hjältar.
Det finns inget jag irriterar mig på. Den är enkelt och rakt berättad, helt olik förra veckans deckare av Camilla Ceder som jag tyckte var både lång, omständlig, fånig (ibland) och haltade i beskrivningar och språk.
Varg Gyllander har en bakgrund som journalist och han arbetar nu som pressekreterare vid Rikskriminalpolisen (enligt baksidestexten). Han berättar bra, har lite cliffhangers som får en att läsa vidare, och hans hjältar är varken hjältiga eller vanliga.
Det enda jag verkligen undrar över är bokens titel... "Somliga linor brister"?
Vad fan menar karln med det?
Förmodligen har jag missat någon rad i min snabba sträckläsning...

SKRIV KOMMENTAR · 3 KOMMENTARER · 1019 VISNINGAR