Eksem

2009-03-07 · 19:51

Jag säger som Ann Heberlein, jag önskar att jag var lite mer nöjd. Att mina tankar inte gjorde listor på allt jag borde göra så snart jag försöker vila. Att jag kunde vara tacksam för att jag har kläder istället för stressad över att behöva stryka och sortera, glad för att jag har ett hem istället för irriterad på syltfläckar på bordet och dammtussar under soffan.

Kanske är det därför romaner är livsnödvändigt. För att ett, få lite perspektiv på sina egna ynkliga problem och för att två, få slippa tänka på de där besvärliga ynka problemen åtminstone för en liten stund.

Men det är någonting med våren. Det obarmhäriga ljuset. Det här händer mig alltid i mars. Den inre stressen som en hudeksem över kroppen. Missnöjets månad. Men varför när allt är så bra?

Kanske lite Sören Kierkegaard kan hjälpa... Existensialism för den moderna människan med moderna problem.

SKRIV KOMMENTAR · 6 KOMMENTARER · 1661 VISNINGAR

Skriv kommentar

Kommentarer

Fjärilen

2009-03-07 · 20:31

Kierkegaard är alltid en lisa för själen. En bra bok att krama sönder i marsmörkret är annars Filsofins tröst av Alain de Botton.

Caroline L Jensen

2009-03-08 · 13:56

Köpte en liten bok på rean så heter "Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?" Kanske ett lästips till dig, Nina?

Caroline L Jensen

2009-03-08 · 13:57

SOM heter ... naturligtvis. Inte SÅ heter.

kerstintode

2009-03-08 · 17:32

"Filosofins tröst" låter som en mycket intressant bok. Den ska jag fråga efter på bibblan i morron, när jag hämtar "Post till Vintergatan".
Att var nöjd tror jag är en talang. Somliga har den, andra inte. Ungefär som musikalitet. Man får klara sej ändå och inte ta för stor plats med sina brister. Glädja sej åt de som har och inte sprida sin grämelse över sina brister.