2009-04-29 · 12:04
Hur befriande det är med sanningen! På bussen till jobbet läste jag Maria Svelands bidrag till antologin Min mormors historia, en text som handlar lika mycket om hennes mamma och generationer av ordlöshet.
Precis som när jag läste Bitterfittan, som förutom äktenskapet också handlar om förhållandet till föräldrarna, känner jag igen mig så att jag häpnar. Maria Sveland vågar sätta ord på det som jag fortfarande gömmer på och jag vet vad min ordlöshet beror på. Skam.
Visst skulle jag kunna låtsas att jag skyddar mina föräldrar genom att inte skriva deras historia, men det är en lögn. Det är inte alls hänsyn som sätter stopp, utan skammen. Jag skäms. Maria Sveland skäms inte. Därför har hon ord.
Så har jag fått ännu en insikt. Hur skulle jag alls kunna känna mig själv utan litteraturen? Inget är så avslöjande som igenkänning.
Precis som när jag läste Bitterfittan, som förutom äktenskapet också handlar om förhållandet till föräldrarna, känner jag igen mig så att jag häpnar. Maria Sveland vågar sätta ord på det som jag fortfarande gömmer på och jag vet vad min ordlöshet beror på. Skam.
Visst skulle jag kunna låtsas att jag skyddar mina föräldrar genom att inte skriva deras historia, men det är en lögn. Det är inte alls hänsyn som sätter stopp, utan skammen. Jag skäms. Maria Sveland skäms inte. Därför har hon ord.
Så har jag fått ännu en insikt. Hur skulle jag alls kunna känna mig själv utan litteraturen? Inget är så avslöjande som igenkänning.
SKRIV KOMMENTAR
·
5 KOMMENTARER
·
1037 VISNINGAR
gunnor
2009-04-29 · 16:47Nina Frid
2009-04-29 · 16:58swea99
2009-04-29 · 18:16
Åh den dikten är underbar! Nu blev jag sugen på att ta fram min Boye och njuta av några fler av hennes fantastiska dikter
Annika K
2009-04-29 · 20:10
Min mormor läste aldrig böcker. "Varför ska jag göra det?", undrade hon. "Varför ska jag läsa om andras eländiga liv, jag har det tillräckligt eländigt själv!".
Lotta Th
2009-04-29 · 22:40
Senast inlagda

Mest aktiva läsvänner
Senaste ändrade

Mest besökta
Senast bildade

Populärast

Senast ändrad
4.
5.











gick jag fram
men av skräck var brynjan gjuten
och av skam
jag vill kasta mina vapen
svärd och sköld
all den hårda fiendskapen
var min köld"
Från den dikt av karin Boye, som jag kommer att tänka på. Ha en skön Valborg!