Är du författare?

2009-05-14 · 15:52

Vad gör författarskapet med en människa? Kanske handlar allt skrivande om att beröra andra, att förmedla sina tankar och idéer i ett format som bjuder in till respons. Ur det kommer det mer känslor och tankar. Ur responsen kommer gärna djupa samtal och kanske i bästa fall en viss självkännedom. När skrivandet blir ett hantverk så tar det mer tid, inte mindre, sa en författarkollega till mig häromdagen.
När skrivandet blir normen så får andra aktiviteter också en ny innebörd, det märker jag redan. Det uppstår en konflikt mellan å ena sidan den bild av det effektiva jaget som varit förhärskande under lång tid, kanske i årtionden eller i värsta fall hela livet, och å den andra det nya till synes drömmande författaregot som det emellanåt är mycket lättare att förakta än att älska.
Det gör frågan mycket svår att svara ärligt på.
Är du författare?
En del gör en poäng av att de inte är det, andra omfamnar titeln och lägger den till samlingen av meriter. Ytterligare några söker trygghet i normer och beteckningar. Det är de som ringer författarförbundet och hoppas på ett svar.
Och visst är det skönt om någon annan kan ge besked.
Men det är förstås inte titeln i sig som är det viktiga, det är identifikationen med rollen. Det förutsätter att man vet vad rollen innebär. Inte i allmänhet utan just för dig.
Själv står jag nog i dörren och kikar in. Jag har en VIP-biljett backstage med ett bäst före datum. När biljetten slutar gälla går inte att uttyda. Eventuellt betyder det att jag kan bluffa mig in.
Då kommer nästa fråga. Är det traumatiskt att kliva på och få stämpeln i pannan eller bara kul?
Några vänner blir antagligen kvar utanför.
Dessutom vet alla som har läst Harry Potter att transferens är svårt och kräver träning och stor koncentration. Annars kan man splitta sig och det gör hemskt ont.
Nu åker jag till Jämtland.

SKRIV KOMMENTAR · 5 KOMMENTARER · 720 VISNINGAR

Skriv kommentar

Kommentarer

wilgot

2009-05-15 · 01:00

Författare eller inte? Nuförtiden går det att vrida på ordets innebörd så att var och varannan människa på jorden kan kalla sig författare. Ordet urholkas mer och mer samtidigt som det tillskrivs fler och fler betydelser. Vart är världen på väg och vem bryr sig egentligen? Frågan försvinner ut i rymden (den verkliga bortom jordens atmosfär, inte det tråkigs cyber space) och väntar på att bli besvarad av någon högre intelligens.... Lagom flummigt, men frågan om att vara författare eller inte känns ganska irrelevant...Jobbig stämpel? Tja, den kan ju alltid suddas ut med tiden....så upp till bevis alla författare! :)

Nina Frid

2009-05-15 · 15:00

Jag tror att man måste betrakta sig själv som författare INNAN man sätter igång att skriva, att det liksom krävs en författaridentitet redan för annars klarar man inte att ta sig den tid som skrivandet ändå innebär. Sedan blir förstås författaridentiteten stärkt om man får en bok utgiven föreställer jag mig. Jag tror förövrigt att det är samma sak med läsare, du måste ha en läsaridentitet för att sträcka dig efter en bok, eller?

gunnor

2009-05-15 · 16:12

Jodå, Nina, visst är det så. Det krävs lust både att läsa och att skriva. Och när man väl vant sig, blir det helt enkelt nödvändigt. Jag har svårt att tänka mig en tillvaro utan böcker, tidskrifter och för all del nuförtiden internet. Bara att läsa vad andra har skrivit på den här sidan, och sedan lämna små repliker, finner jag ett stort nöje i. Så kul att Bokcirklar finns!!

Lars Rambe

2009-05-15 · 17:36

Bokcirklar är ett perfekt exempel på hur man kan få inspiration och hjälp att stärka sin skrivar- liksom läsaridentitet. Jag tror att du har rätt Nina, på så sätt att man åtminstone måste kunna se sig själv som författare för att allvarligt ge sig i kast med uppgiften att skriva en bok. Min betraktelse utgår (förstås) från nästa läge, när författaridentiteten i någon mening har blivit offentlig och hur man ska förhålla sig till det. Att man satsar¨på att skriva en bok betyder inte automatiskt att man vill gå in i rollen fullt ut. Det är naturligtvis tillåtet att ha delade intressen och flera roller, men det innebär risker och i vissa fall ångest. Men med Bokcirklar är det lätt att se glädjen i skrivandet!

Lotta Th

2009-05-15 · 19:08

Jag kallar mig aldrig för författare och ändå har jag skrivit fyra böcker. Jag blir alldeles häpen när jag ser det i skrift. Det är klart, mina tre första böcker är inte "riktiga". De är lättlästa. Men jag är väldigt, väldigt stolt över dem (speciellt en novell som rekommenderas på RFSL:s lista över litteratur att använda i skolundervisningens sex och samlevnad). Och gissa om det är svårt att skriva lättläst.