• April gick med i bokcirkeln Bokcirkellogga för BoktokarnaBoktokarna 16 July, 2017 06:31

  • YACOUBIANS HUS av Alaa al-Aswany

      30 June, 2017 08:16

    • Hejsan! jag hade hoppats att slippa starta denna gång. 46 medlemmar!! Suck…
      Det var god och spännande läsning. Boken kändes litet ”exotisk”. Egyptisk författare. Väldigt frispråkig måste jag säga/tycka. Hur har det gått för honom? Har inte ”googlat”. Boken är ju inte helt ny. Tänkte få igång diskussionen först.
      Spontant reagerar jag över det ko…[Läs mer]

      • Tack för att du inledde diskussionen, även om du får göra det ofta.

        Jag började omvänt med att se filmen först, eftersom det bara var en veckas lånetid på den, men det förstörde inte alls läsvärdet av boken. Filmen och boken var väldigt lika och det mesta från boken fanns med på ett eller annat sätt i filmen.

        Det var ett smart drag att förlägg…[Läs mer]

        • Boken är mycket samhällskritisk. Kritiken framförs ofta med ganska mycket humor, Jag tycker, att boken är rolig.
          Men, den är svårläst och det beror inte bara på att personnamnen känns främmande. Det beror också på den sönderhackade formen, som jag inte riktigt kan gilla. Han berättar litet grand om en person och när man som läsare har blivit nyfi…[Läs mer]

        • Oj! Visste inte att man har gjort film baserad på boken.
          F ö känns det mkt obehagligt att ”de” (främst extrema islamister) betonar livet EFTER döden. Paradiset väntar…om du gör det och det… Taha (ursäkta om namnet blir fel) t ex ombeds ju gifta sig med en änka…så kan han…enligt en viss schejk…räkna med pluspoäng hos Gud (Allah). Va…[Läs mer]

          • Givetvis finns dylika tankar även i många psalmer. Och visst tänker en kristen troende även på livet efter döden. Men tycker ändå att livet här – för en troende – går ut på att leva detta liv efter bästa förmåga…

    • Boken är intressant med många fascinerande personer. Speciellt med tanke på IS, Syrien osv. känns den aktuell. Vi har ju ungdomar från Sverige som blivit islamister. Tycker som Husse att den är rätt rolig trots ämnet och en hel del tragiska öden egentligen. Fäster mig speciellt vid kvinnan som tvingas lämna sin son. Som sagt, svårt med alla namn.

      • Att boken är samhällskritisk gjorde att jag funderade på om det var en författare boende i västvärlden. Men vad jag förstår bor Alaa al-Aswany i Egypten. Jag uppskattar hans sätt att beskriva samhället med hjälp av satir. Allt som är korrupt eller fel av andra anledningar händer i Yacoubians hus. Ungefär som i Grönköping.

        • Boken är väldigt kritisk mot det egyptiska samhället och det står på försättsbladet att den rörde upp många känslor när den kom ut 2002. Om den skrivits idag är det tveksamt om något förlag vågat ge ut den i hemlandet då motsättningarna skärpts och demokratin mer eller mindre avskaffats.
          Om man vill spetsa till det kan man kalla den rasistisk mot…[Läs mer]

    • Tack för era inlägg! Bra att vi kommit igång med reflekterande kring boken. Först hade jag typ 0 procent lust att läsa boken, men kom ganska fort in i den. :-)

      • Jag funderar lite på hur det skulle kunna ha varit att bo uppe på taket på Yacoubians hus. Idag ses ju takvåningar som något exklusivt, men det kan knappats ha varit fråga om det där även om det så småningom blev ekonomi och spekulation kring boendet även där uppe.

        • Arne! Det har aldrig varit något demokratiskt system i Egypten men jag håller med om att förhållandena nog har skärpts. Jag undrade om författaren har utsatts för någon form av hot eller bestraffning för sin samhällskritik, som är ganska hård.
          Jag håller med om hyckleriet. Jag tror, att det är vanligt i muslimska länder.
          För länge sedan läste jag…[Läs mer]

          • Under den arabiska våren störtades Hosni Mubarak och man försökte införa demokrati men det gick inte och militären tog makten. Mubarak var inte demokrat men landet var stabilt och det fanns både en viss yttrandefrihet, öppenhet mot väst och religionsfrihet. Jag brukar säga att den arabiska våren är det värsta elände som drabbar arabländerna…[Läs mer]

        • Gunilla, det står att taket från början användes som förråd, sedan bosatte sig tjänstefolket där men när de fattiga började strömma in från landsbygden till Kairo som till så många andra städer var tjänstefolket inte längre lägst i rang utan hyrde ut till de som hade det ännu sämre. Så taket förslummades under decennierna…

    • Ja, mkt att reflektera över i romanen. Tag t ex Buthayna. Herr Talal, bleksiktig (intressant ord!) och korpulent , sägs ha en omättlig aptit på kvinnor…vilket de kvinnliga anställda känner till. Han tillfredsställer sig på henne (och andra?) ute på lagret, men då utanför kläderna. Ähum ähum, vad ska man kalla detta? Buthayna får ju nämligen be…[Läs mer]

    • Arne: Ja, det är tragiskt att det blev ett sådant bakslag på den arabiska våren. Så mycket motsättningar som finns och som jag tycker man får en bild av när man läser Yacoubians hus. T.ex. det västliga inflytandet som Zaki vurmar för i motsats till djupt traditonella värderingar.
      Mohikanen: Ja, snacka om dubbelmoral! Men det finns också fina…[Läs mer]

      • Arne! Jag instämmer i din beskrivning. Jag reagerade mot att du skrev att demokratin avskaffades. Den hade ju aldrig införts ‘även om samhället under en tid var öppnare.
        Den arabiska våren kom ju av sig eller ockuperades av odemokratiska krafter. Men undantaget är ju Tunisien. Där verkar det ha gått riktigt bra.
        När det gäller Talals utnyttjande…[Läs mer]

        • Håller med dig här, Eremit. Denna s k utveckling gick häpnadsväckande snabbt. ”bara” p g a fiffleriet inom militären?? Det var ju förvisso en svår besvikelse för honom att han blev nekad inträde. Troligen p g a faderns yrke. Det är väl korruption igen. De rika som trycker på för att deras söner ska komma in. Betyg o dyl spelar i slutändan min…[Läs mer]

          • jag tror att det faktiskt kan gå snabbt. Har sett beskrivningar på diverse TV-nyheter hur ungdomar radikaliseras i ett nafs och ingen i omgivningen fattar nånting. Är man ung vill man att saker ska hända och drabbas man av en riktigt svår besvikelse som i Tahas fall tror jag det kan gå till som i boken.

            • Ja, jag nämnde ju de rikas påtryckningsmetoder ovan. Vid närmare eftertanke KAN radikaliseringen nog gå fort…som inaj skrev. Ungdomens otålighet! Usch.

          • Ber om ursäkt. Menar polishögskolan i fråga om Taha.

            • Ja, det är möjligt att det kan gå fort. Jag har funderat över, om Tahas radikalisering kom efter att Buthayana (?) hade gjort slut. I så fall kan ju det vara en förklaring.
              Mohikanen! Jag har för mig, att det står i romanen, att ledaren för provet hade sagt, att det inte var meningen att portvaktssöner skulle få utbilda sig till poliser. T…[Läs mer]

    • Ja mycket möjligt att Buthayana spelade in och dessutom blev han ”infångad” i rätt ögonblick när han var mottaglig.
      När det gäller Buthayana så tycker jag hon är som en röd tråd i berättelsen. Hon är med om en massa men till slut får hennes historia trots allt ett ganska lyckligt slut.

      • Eller hon kanske snarare är ljuset i mörkret. Hon träffar både Taha och snuskiga karlar och blir indragen i lurendrejeri men blir ändå inte förstörd och cynisk.

        • Nja, lite cynisk blir hon väl. Det står också att hon blir ”hårdare”. Både hon och andra kvinnor verkar ha lätt att anpassa sig till systemet att byta sex mot förmåner. Och till och med släppa kontakten med sitt barn. Undrar om det stämmer att det är en förutsättning om en kvinna vill komma någonstans i karriären? Eller om författaren sp…[Läs mer]

          • Ja, jag kanske var lite för rosenskimrande i min beskrivning av henne, men hon mjuknade lite på slutet och man kan ju hoppas att hon inte bara gifte sig för pengarna. jag tycker det är rätt bra beskrivet just detta hur kvinnorna anpassar sig. Det blir de som gillar läget som klarar sig bäst i det sjuka systemet.

            • Intressanta iakttagelser, Arne och Inaj.
              ”Gillar läget”… man kan ju kalla det vad man vill. Nog ingår en form av cynism (precis som Arne påpekar). En slags ”smart inställning”…Jag vet inte vad jag vill kalla det. Det känns inte bra. Och det är inte äkta, det är inlärt. Dessa kvinnor (t ex B:s mor?) har bara ”lärt in” hur det funkar IR…[Läs mer]

            • Ja det är ingen smickrande bild som författaren ger av det egyptiska och i förlängningen det muslimska samhället. Om en västförfattare skrivit så hade han blivit hudflängd som rasist… Sen har Mohikanen en viktig poäng i sin undran om hur detta ska botas? Attityden att alla kan köpas och att det är tingens ordning kommer att ta generatione…[Läs mer]

    • Vad ska man säga om kärleksrelationen mellan Hatem och Abduh? Över lag är det ovanligt frispråkigt om homosexualitet i boken. Jag blev förvånad. Litet grann i a f…
      Begår Abduh mord på Hatem? Hatem reagerar primitivt när Abduh vill gå. Han hotar att spärra checken som han fått. Laddat avsnitt.

    • Man undrar om författaren är gay? Kanske att jag kan ”googla” nu? Om det står ngt om detta.

    • Märkligt tyst det blev nu, då…? Har ni inga åsikter om homosexrelationen??

      F ö vill jag påpeka att mina åsikter gäller förhållandena i den här romanen. Som de skildras i boken . Religionsfrihet råder…i vårt land. Hoppas jag.
      Man får ju tänka på att människor föds in i ett system. Minns en förälder i en av barnens klasser. Döttrarna…[Läs mer]

      • Jag tänkte att om man lever i ett samhälle där det inte är accepterat av samhället att få ha sexuella relationer med dem man blir förälskad i, så är det säkert vanligt med en heterorelation officiellt och en homorelation i det dolda. Jag tror inte att man har en större fallenhet för otrohet om man är det ena eller det andra, men det kan förklara…[Läs mer]

        • Skildringen av den homosexuella relationen i romanen ser jag som ett uttryck för författarens samhällskritik. Det finns ett förtryck mot och en bristande förståelse för homosexuella. Samtidigt verkar det råda en slags hyckleri, man accepterar homosexualiteten så länge den äger rum i det tysta men den får inte visas upp offentligt.
          Så var det väl…[Läs mer]

          • Ja, nog är det hyckleri alltid. De som kommer ikläm verkar vara kvinnorna när de inte får en riktig realtion när mannen ska ha henne som täckmantel om han är homosexuell. Inte för att det är så kul för männen heller för all del. Några lesbiska kvinnor finns väl inte med i boken, eller? Frågan är hur de löser sin situation.
            Mohikanen: Jag v…[Läs mer]

          • Jag ser homosexrelationen på samma sätt som Husse, författaren ville provocera och visa på hyckleriet och dess effekter på människor. Därför känns den relationen konstruerad och för mig mindre intressant.

    • Nej, jag hittar ingenting om författarens eventuella homosexuella läggning. Det KAN ju vara så att han ”bara” har studerat som åskådare på caféer o dyl. Hört sig för. Eller har vänner som berättar. Vem vet, vem vet? :-)

    • Hej alla! Har ngn ngt mer att tillägga? Vi har ju någons syster (har ej namnen här) som uppträder despotiskt och avundsjukt? Ngn kvinna som sövs ner och de utför en abort? Hon som bröt avtalet med mannen.

      • Jag blev smått upprörd över just den sekvensen där kvinnan tvingades till abort mot sin vilja. Tänk att det finns dem som tycker att de har rätt att bestämma över någon annans kropp. Att sluta ett avtal om att man inte ska bli gravid är märkligt det också. Det enda säkra sättet att slippa en graviditet är väl avhållsamhet (och sterilisering fö…[Läs mer]

  • Esmatt gick med i bokcirkeln Bokcirkellogga för BoktokarnaBoktokarna 13 June, 2017 04:24

  • Jag har problem med tekniken på detta forum. Om jag har skrivit ett inlägg i en tråd och vill skriva ytterligare ett inlägg måste jag logga ut och sedan logga in igen för att det ska fungera. Är det någon mer än jag som har samma problem? 3 June, 2017 03:46

  • LIVET EFTER DIG av Jojo Moyes 30 May, 2017 04:28

    • Hejsan alla! Jaha, försöker börja diskussionen då. Så svårt ämne! Ärligt talat så gillar jag inte riktigt tanken på att diskutera så här problematiska saker. Hoppas åtminstone att vi slipper ”rätt” och ”fel”.
      Tyckte först att stilen var ungefär som en ordinär veckotidningsnovell… Längre in i boken höjs väl kvaliteten…möjlig…[Läs mer]

      • Bra början! Jag tycker att boken i sig inte är speciellt märkvärdig. Grundstoryn är klyschig, enkel fattig flicka träffar framgångsrik man och känslor uppstår. Fattig flicka med dåligt självförtroende visar sig ha oanade talanger och en kapacitet som mannen lockar fram hos henne. Visst är hans handikapp en snyftfaktor av stora mått men i sig ing…[Läs mer]

        • Visste inte att boken ska bli film. Jo, hypad är rätta ordet.
          Tycker dock inte att vi TVINGAS ta ställning. Man bör också ha rätt att säga/tycka ”Jag vet inte”.

      • är
        Ursäkta, men rättar i min text. :-)

    • Jag kan hålla med om klyschigheten i upplägget av historien. Beskrivningen över arbetar- respektive överklass var väldigt fördomsfull. Att arbetare skulle vara nöjda med ett enkelt liv och att bara röra sig i samma lilla stad, medan överklassen behöver utmaningar och upplevelser för att känna att de har ett meningsfullt liv. Men så småningom up…[Läs mer]

    • Min största behållning av den här boken är nog mina egna funderingar kring hur jag skulle kunna tänkas reagera i liknande situationer. Skulle jag bli arg, bitter och ge upp om jag blev rullstolsburen? Skulle jag vara beredd att göra allt under ett halvår för att få en människa med självmordstankar att ändra sig? Att människor kan påverka vara…[Läs mer]

      • ”Tvingas ta ställning” är kanske att ta i, men visst funderar man på hur man själv skulle reagera och fungera i en sån situation. Både om man själv hamnade i rullstol eller om en anhörig gjorde det. Det vore nog lättare att anpassa sig till ett liv som funktionshindrad när man är nästan pensionär som jag, än när man är i t ex 30-årsåldern.…[Läs mer]

        • Ja det är mycket att fundera på i boken och jag tycker alla får göra sina val. Det jag reagerar på är snarare hur familjen och sjukvården hanterar Will. Det verkar konstigt att Louisa ska sitta och söka på nätet efter hjälpmedel t.ex. Men det hör väl till dramaturgin förstås. Det blir inte lika romantiskt om en arbetsterapeut hade kommit med sam…[Läs mer]

          • Jag läste denna bok för ett år sedan ungefär. Jag tycker, att den känns väldigt amerikansk.
            Författarinnan är ju brittiska och handlingen utspelas i England. Den pratiga stilen och Wills och hans familjs stora rikedom får mig att tänka på USA.
            Boken behandlar ett viktigt ämne men jag tycker inte riktigt om, att författaren försöker göra det till…[Läs mer]

            • Ja det är mycket schabloner. Dessutom skildras inte Wills dilemma på djupet. Det hade varit intressant att få veta mer om hans tankar. Det kan rimligen inte vara svart eller vitt runt ett sådant beslut. Det stör mig att det liksom tas för givet att han har förlorat så mycket så att det nästan blir logiskt att han väljer att åka till Schweitz. J…[Läs mer]

    • Jag anser att dessa s k dödskliniker får hållas i stränga tyglar. Annars kan det lätt bli geschäft av det hela. Se upp med tillfälliga depressioner. Svagheten i den egna personligheten som gör att man gärna ”härmar” vad andra har gjort. Nu verkar ju Will i stället ha en stark personlighet. Envis är väl bara förnamnet.
      Att det utvecklas en…[Läs mer]

    • Will menar att han äntligen är den som har kontroll över sitt liv. Det har han inte. Han är beroende av andra. I hög grad.
      Det är därför gränsen kan vara hårfin mellan värdighet och…obehag.

      • Nej han har inte kontroll, han är beroende in i det sista.
        Jag reagerade också på att Will inte hade alla hjälpmedel, med tanke på familjens ekonomiska resurser. Men som sagt, det var ett dramaturgiskt grepp.

        Varför åkte de på bröllopet, var det för att Will ville genera brudparet eller för att han ville vara ensam med Lou?
        Will förstod ju…[Läs mer]

        • Ja, jag lider med Lou. Man (jag) förstår/känner…hur hon nästan går sönder. Hon vill livet, men Will…har bestämt sig. Grymt. Men han säger ju att det inte gäller henne; det gäller HONOM. Så långt har han rätt. Men en människa är inte en isolerad ö. Särskilt inte han som är i en beroendeställning och som involverat Lou. Antingen det var ”…[Läs mer]

        • Visst har Will alla tillgängliga hjälpmedel. Det Louisa söker på nätet är ju lämpliga resmål. Föräldrarna har nog aldrig tänkt sig, att han ska kunna resa någonstans.
          Att han reser till bröllopet är nog för att visa brudparet, att han kan och kanske för att ge igen. Han var ju bjuden med armbågen. De hade inte trott, att han skulle komma.

          • Nej, det är Louisa som hittar den röststyrda datorn som gör att Will kan kommunicera med hela världen utan hjälp av andra. Och det är ingen ny teknik, det har funnits länge.

            • Så har jag också uppfattat det. Frågan är om det beror på att boken utspelar sig i England för vore det i Sverige skulle man få diverse attiraljer från hjälpmedelscentralen.

    • Skulle behöva, menar jag.

      • Det blir ett intressant styrkeförhållande mellan dem, kanske är det det som Gunilla är inne på. Lou blir beroende av Wills kärlek och han är beroende av hennes praktiska omsorg. Lou har en kärleskfull familj men är fattig och Will lite tvärtom. Fast det är i mitt tycke rätt grovhugget framställt.

        • Jag tycker, att kärlekshistorien står i vägen för den viktiga frågan om en människas rätt till sitt liv och sin död. Ingen vill förlora den man älskar, men ibland kan döden vara det bästa alternativet för en svårt handikappad person, som inte tycker, att han har något liv och som vet,att han så småningom kommer att bli sämre.

          • Tror ändå att författaren inte bara vill fokusera på grunddilemmat. Kärlek i olika varianter är ju en del av livet. En spänningsingrediens skulle ha saknats om inte denna Love Story varit med. Min åsikt. :-)

    • Både Lou och Will visar under bokens gång att de bägge, trots sina olika bakgrunder, har förmågor på många områden och att det inte är begränsat på grund av klasstillhörighet. Lou vill resa och se omvärlden, utbilda sig och mycket mer. Precis som många andra människor. Will visar sig bry sig om andra, trots att han i början mest ser sig själv.…[Läs mer]

      • Jag har funderat på klassaspekten. Will kan få omsorg dygnet runt och har alla tänkbara möjligheter. Om en person med relativt låga inkomster eller inga alls, som Lous pappa, skulle hamna i samma situation, vilken hjälp och vilken omsorg skulle han kunna få? Jag vet inte om Storbritannien har någon motsvarighet till vår LSS-lagstiftning. Om de in…[Läs mer]

        • Tyvärr tycker jag, att kärlekshistorien mellan Will och Lou gör att principfrågan, den viktiga, kommer i bakgrunden. Det blir någon slags ”Love Story” av det hela.

          • Jag tycker nästan att det är tvärtom. Kärlekshistorien ställer saken på sin spets, är det rätt att frivilligt lämna den som älskar en i ensamhet och sorg? Och är det en kärleksgärning att låta sin älskade ta livet av sig? Det gäller även föräldrar förstås men dilemmat blir ännu tydligare nu

            • Vet inte riktigt vad jag tycker om det här med kärlekshistorien. Den är ju bärande i berättelsen så blir ju svårt att ta bort den. Däremot kan jag tycka att det koncentreras för mycket på Will och Lou. Det skulle varit intressant om övriga personer fick mer utrymme. Det finns ju en antydan att visa historen ur deras perspektiv och det borde vari…[Läs mer]

            • Jag menar, att principfrågan om människans rätt till sitt liv och sin död inte ska vara beroende av vilka känslor omgivningen har för personen.
              Man behöver inte älska någon för att anse det vara fel att den personen tar sitt liv.

    • Föräldrarna har det inte lätt. Varken med varandra eller med Will. Man undrar om Will, skarpsynt som han är, är medveten om föräldrarnas inbördes såriga relation. Hur är det nu? När modern är bortrest är fadern inte närvarande i huset. Ett dilemma i sig. Blir ju problematiskt när Lou ringer i den lokala telefonen och ingen svarar. Samtidigt kan…[Läs mer]

      • Mohikanen: Ja det finns många sidor på historien.
        Husse: Visst är det en viktig fråga och svårt att hitta en ingång att diskutera i en roman. Kanske skulle författaren lagt till någon mer karaktär som var mer neutral i sin roll, eller så kunde killen som är assistent (minns ej namnet) ha fått den rollen.

      • Jag tror att Will var välmedveten om föräldrarnas skakiga relation, han talar ju om faderns otrohet med Lou.

        Den person jag känner mest för är Camilla. Hon vill verkligen hjälpa men hamnar ständigt på kollisionskurs med Will. Allt blir fel mellan dem. Men alla är inte den vårdande typen eller har förmågan att säga rätt saker, ändå vill de b…[Läs mer]

        • Det finns mycket att fundera på i den här boken. Varför anställer man Lou, som inte har någon erfarenhet av att omsorgsarbete. Tydligen trodde man, att hon med sin positiva inställning skulle kunna få Will att vilja leva. Det känns inte så trovärdigt, litet naivt, kanske desperat.
          Att leva med en svårt handikappad person som Will måste vara pressa…[Läs mer]

          • Ja, Wills död var en förutsättning för att föräldrarna skulle kunna ta ut skilsmässa. Så visst var det en lättnad. Säkert spelade det in för Wills beslut, han led också av att vara en belastning för sina nära och kära. En inställning som jag väl förstår.

            • Fast nu hänger jag inte med, Arne. Varför skulle Wills död vara en förutsättning. Föräldrarna har det gott ställt ekonomiskt. Nog kan de ordna var sin jurist…? Och ändå hjälpa sin son…även som skilda? Det BORDE gå i a f. Tycker inte att det låter sunt att hålla fasaden uppe bara för att…

          • Modern (Camilla) ville ha ngn som kunde få Will att tänka om. Då spelar formell utbildning ingen roll. Hon ratade ju kvinnan före som till det yttre var ”perfekt” och med erfarenhet. Oerfarenhet är ju inget brott. Lou fick lära sig…F ö måste ju ngn gång vara den första, även vad gäller omsorgsjobb. Det vet jag. En sommar jobbade jag på ett…[Läs mer]

            • På sid 301 i min bok står ”… om flickan misslyckades… skulle hon paradoxalt nog ge mig min frihet. Jag skulle aldrig kunna lämna min familj om inte Will bestämde sig för att trots allt besöka den vedervärdiga kliniken i Schweiz.” Sagt av Steven, pappan.
              Hans och Camillas pliktkänsla och sociala krav i deras kretsar gjorde att de ansåg d…[Läs mer]

            • Ursäkta, jag menar sid 321.

            • Om jag skulle anställa någon för att vårda en nära anhörig med ett svårt handikapp, skulle jag vilja ha någon, som både har utbildning i och erfarenhet av omsorgsarbete. Jag skulle nog lägga störst vikt vid den praktiska erfarenheten. Hellre en surpuppa med lång erfarenhet än en glad amatör!

            • Att föräldrarna inte ansåg sig kunna skiljas så länge Will levde, är inte så konstigt.
              De tänker väl på hur omgivningen skulle uppfatta det. En av dem måste flytta från huset. Då kan grannar och bekanta tänka, att den personen vill komma bort från ansvaret för Will.
              Det är samma sak, som när en av två makar blir svårt sjuk eller handikappad o…[Läs mer]

    • Du har säkert ”rätt”. Ändå tycker jag att det är… ett dilemma. Kärleken kan ha tagit slut. Den nära känslan finns inte längre. Ändå ska man stå ut år efter år… P g a vad omgivningen tycker/bedömer. Det blir falskt. Fruktansvärd press.

      • Ja hm, tycker det verkar lite skumt ändå att föräldrarna inte kan skilja sig. De hade väl kunnat bosätta sig i varsin flygel på slottet. De anställer ju ändå personal till Will och de kunde ha ”vårdnaden” varsin vecka. Han kanske skulle blivit gladare av att slippa pressen som Arne beskrev ovan. Jag vet ingenting om hur det funkar i överklasse…[Läs mer]

        • Jag reagerade också på att Lou var tvungen att försörja sina föräldrar. Boken utspelas ju på 2000-talet och jag tror att det är ett dramaturgiskt grepp från författaren snarare än fakta. Lou hade inte tagit och behållit jobbet om hon inte varit tvungen.

          Jag menar inte att Wills omtanke om föräldrarna var avgörande för hans beslut men att det var…[Läs mer]

    • Det är nog inte bara i England som sociala nätverk saknas- Likadant i Sverige.
      F ö, Husse: dilemmat med relationer hör vi ju om när ”Humlan” (alias Lou) mejlar (chattar) med andra på nätet. Problematiken när ngn vill avsluta en relation med en handikappad, men inte vågar p g a risk för omgivningens fördömanden. Trist.

    • Är det verkligen så illa och svårt med skilsmässor nu för tiden? Nu har jag ingalunda ”läst på” eller ”uppdaterat mig” (läst innantill), men tänker på prinsessan Dianas bror…som mig veterligen har varit gift flera ggr (och därmed skilt sig lika många ggr).

      • Två ggr har Earl Spencer (Charles) varit gift förut. Nu gift för tredje gången. Men men, detta utan att ngn med handikapp (mig veterligen) var inblandad.

        • Ja jag tycker det verkar gammaldags detta att de inte kan skilja sig. Kanske boken utspelar sig på 50-talet eller liknande tidsepok? Något jag missat i så fall. Boken skulle tjänat på ett mer realistiskt upplägg.

          • Det finns ju många, som vårdar en sjuk make eller maka. Då blir det väldigt svårt, både praktiskt och socialt, att ta ut skilsmässa. Först måste man ordna så att den sjuke/handikappade får vård på annat sätt. Först efter det kan man ta ut skilsmässa. Då får man nog räkna med, att bli fördömd av omgivningen.

            • Jo det är sant, men i det här fallet är det ju deras barn och han verkar ju inte vilja bli omhändertagen av dem. Bättre vore väl att hjälpa honom få en annan bostad där han kunde rå sig själv med hjälp av personal. Det skulle väl inte folk reagera negativt på? han kanske behöver space för att kunna se att han har möjligheter. Jag tycker det är en…[Läs mer]

    • Håller med dig, inaj. Will är så envis i sig själv att han nog ”väljer” Schweiz oavsett föräldrarnas relation. Verkar ju långsökt och idiotiskt. Jag tror också att en ny, ”neutral” bostad vore bra för honom.
      Husse: många människor tycks anse att de (var och en) har rätt att döma andra. Det är trist. Det är ju inte de som har levt/lever med d…[Läs mer]

      • Jag känner ett par personer, som har haft hand om sin dementa make/ hustru. De har som du säger haft möjlighet att ha dem på ett så kallat korttidsboende någon vecka för att de ska få avlastning.Jag tror att de dementa har fått vara på korttidsboenden någon vecka i varje månad.

        • Ja, det ser väl olika ut. Jag känner en man vars hustru är sjuk sedan flera år (stroke). Han har henne hemma varannan vecka och varannan vecka på korttidsboende.

          • En sak som är bra i boken är att det tas upp hur folk reagerar på Will. Som hemma hos Louisa t.ex. när mamman blir nervös eller hur det var. Ja alla människor reaktioner förstås, även föräldrarnas även om jag tycker det är annat i skildringen av dem som är mysko.

            • Jag menar, författaren slår på så vis ett slag för alla människors lika värde. Har själv jobbat lite i den branschen och folk kan ha konstiga idéer om hur någon som saknar vissa kroppsfunktioner ska vara.

            • Ja, det tycks vara många spänningar under ytan. Lous mamma är ju litet av nervös pedant. Svårt sitta stilla ö h t. Hon är uppskruvad inför mötet med Will. Förmodligen inte van vid handikappade.
              Vad gäller hur man uppför sig socialt… Ibland slår ju ”folk” knut på sig själva när de ska vara ”naturliga”. Spelar över för att visa hur obekymrade de…[Läs mer]

    • Hur tycker ni att det går att diskutera denna bok? Jag var ”livrädd” från början att det skulle bli svårt. P g a ämnets karaktär. Och att jag befarade att diskussionen skulle ”plåna ut” i rätt och fel…Vore intressant att läsa ngn roman som låter livet segra i stället. Fortfarande hävdar jag att man ska få tycka VET INTE.

      • Jag var också rädd att det bara skulle bli en diskussion för eller emot ”rätten till min död”.
        Det finns många andra aspeker, till exempel klasskillnaden. Hur skulle det ha blivit om till exempel Lous far eller mor eller hon själv hade hamnat i samma situation som Will. Han hade rika föräldrar och var rik själv och kunde köpa dygnet runt-vård.…[Läs mer]

        • Jag blev överraskad över att en roman av det här slaget kan väcka så många tankar. Svåra ämnen, men samtidigt skriven enkelt och det gjorde det möjligt att låta tankarna grotta ned sig lite. Många förstår säkert att vad som är ”rätt” eller ”fel” är personligt och till och med olika för samma person. Alltså att man kan ändra sig med nya erfarenheter.

          • Jo. Men då heller ingen ”självklar” utveckling. En person kan ändra sig efter att ha känt ngn som slutat sina dagar på en klinik. Men lika väl tvärtom: en person kan ändra sig efter att ha lärt känna ngn som valt livet. Till varje pris. Ursäkta om jag är övertydlig. Men på så sätt får vi ingen sida som ”segrar”. Och inget ställningstagand…[Läs mer]

        • Husse! Du har helt rätt i dina iakttagelser om klassaspekten. Jag vet inte hur mkt ”samhället” (kommunen) kan hjälpa till. I Sverige (ej den stad jag bor i nu) vet jag ett fall med en äldre dam som fått stroke. Hon hade hemtjänst 7 ggr/dygn och det var max. Annars hade hon fått bo på ngt äldreboende. Likväl vet jag att anhöriga var där ofta och ti…[Läs mer]

          • Om Will hade bot i Sverige hade han antagligen fått rätt till vård enligt LSS, Han hade då fått personlig assistans, förmodligen hela dygnet. Jag vet inte om det finns någon motsvarighet i Storbritannien. Om man söker personlig assistans och får avslag får man vända sig till hemtjänsten.

      • Det logiska och vanliga scenariot i en feelgoodroman hade varit att ”låta livet segra”. Jag tycker att författaren överraskar genom att välja det andra slutet och det är därför som romanen blivit så hypad. Jag undrar om det var hennes avsikt att skapa debatt eller hon bara ville kratta manegen för sin uppföljare ”Arvet efter dig”? För om inte Wi…[Läs mer]

        • Ja, du, Arne, misstänker att du har rätt. Författaren har ”vädrat i luften” vad som är gångbart i nutiden…vad som förr ansågs kontroversiellt (assisterat självmord)…och så har hon utnyttjat dessa tankegångar…Gjort research… Och, som du skriver, redan planerat för en efterföljare.
          Men…Jag har inte kollat upp författaren. Så vi vet ju…[Läs mer]

    • Kära ni, det är nu bara några dagar kvar innan vi börjar med nästa bok.
      Så tänk över om det är ngt mer ni vill ha sagt. Och sedan vilket betyg som kan vara aktuellt.
      :-)

      • Som läsupplevelse tycker jag boken innehåller för många schabloner och ”dramaturgiska grepp” för att falla i min smak. T.ex. alldaglig, fattig flicka (givetvis med knasig, färgglad klädstil) förändrar livet på ouppnåelig snygg kille i trångmål, för att bara nämna ett sådant grepp. Jag är även inne på Arnes linje ovan när det gäller hupen av bok…[Läs mer]

        • Jag läste boken med intresse fastän jag hade läst den tidigare. Det tolkar jag som att boken är välskriven. Jag håller med om att det finns en hel del schabloner men det gör det i många böcker.
          Den tar upp en viktig fråga, människans rätt att avsluta sitt liv under vissa omständigheter. Men tyvärr menar jag, att den frågan inte behandlas på e…[Läs mer]

        • Kan bara instämma i omdömen och betygsättning, en trea från mig också!

    • Det får bli betyg tre härifrån.
      Jo, schabloner är det gott om. F d flickvän som kommer och hälsar på och krystad stämning. Författaren har t o m lyckats lägga in ett gammalt trauma för Lou: ångesten i labyrinten. För att liksom visa att hon, den relativt oerfarna, minsann också kan ha ett trauma. Men så är det ju IRL. De flesta människor har n…[Läs mer]

      • Jag avstår från att ge ett sifferbetyg eftersom jag inte har några referensramar, men jag håller med flera av kommentarerna som redan har getts. Det var givande att höra andras reflektioner och synvinklar. Det har varit roligt att få en anledning att läsa en bok jag aldrig själv skulle ha kommit på att jag skulle läsa annars. Alltid finns det…[Läs mer]

  • Hej alla medlemmar!

    Jag påminner om vår nästa cirkelbok:  Livet efter dig av Jojo Moyes.

    M v h Mohikanen. 22 May, 2017 05:03

    • Jag läser för fullt. Jag läste den för något år sedan. Jag sparar mina kommentarer tills vidare.

  • Hej alla medlemmar! Fido har meddelat att hon inte kommer att medverka under diskussionen om Barnmorskan av Kajsa Kettu (start 30/8 2017). Hur gör vi med denna bok? Ska vi skippa den eller ändå ha kvar den? Jag vill inte ha ansvaret ensam, så vill gärna veta hur ni tänker.

    Boken verkar spännande, men…som sagt…Hur gör vi??

    M v h Mohikanen. 7 M…[Läs mer]

    • Jag tycker, att vi kan ha den kvar. Det är bok, som jag inte ens kände till att den fanns.Jaghar läst litet omdömen om den på bibliotekets hemsida och är nyfiken på boken.

      • Jag läser gärna boken. Den verkar vara gripande (kanske till och med lite skrämmande), verklighetsnära och är förlagd i en nordlig miljö. Bonus är att den kan lånas på biblioteket digitalt och läsas på min dator.

    • Jag har inget emot att den står kvar. På senare tid har det varit mer regel än undantag att den som valt bok inte medverkar i diskussionen så skillnaden blir inte stor.

    • Jag instämmer. Tror jag såg ett reportage om författaren, kanske i Babel, hon verkade intressant men boken minns jag inget om.

    • Hej,Kul att några ändå vill läsa Barnmorskan.Det skall bli jättekul att läsa Era reaktioner och recensioner. Fido

  • Hej alla Boktokar och Mohikanen , jag anmälde en bok till boklistan för länge sedan den heter” Barnmorskan” skriven av Katja Kettu.  Den  har plats den 30/8 2017.Jag vill ta bort den från listan då jag inte  kan läsa den själv och därför inte kan vara med i någon diskussion. Andra får väl gärna läsa den och det skulle självklart vara kul att höra…[Läs mer]

    • Oj…Beklagar! Tack för att du meddelade.

    • Husse: Tja, kanske för att Hermine haft storhetsvansinne och trott sig ”stå över” vanliga människor? Hon är också en marionett… Det finns högre väsen…ovan oss alla?
      Det slår mig också att Hermine agerar litet ”moderligt” gentemot Harry. Kan det tyda på att han saknat en mor…? Har behov av ngt moderligt, att bli omhändertagen av ngn dominan…[Läs mer]

      • Hej igen
        Ditt svar har nog kommit till fel person.Men det gör inget för jag har också läst
        Stäppvargen 2 ggr till och med, men det var längesedan. Jag minns att det var en mycket psykologisk roman om en enstöring.Mycket intressant minns jag att jag tyckte då.

  • Nu kan jag inte låta bli att ställa en fråga. Varför använder sig Hesse av prostituerade i romanen? Både Maria och Hermine är ju det. Proffs på fysisk kärlek. De har dessutom ”älskat” med varandra. Vad vill författaren ha sagt med det? Ngn slags moralupplösning? Typ ”Kom inte här med er gamla unkna, kristna moral”… För Harry var det två horor…[Läs mer]

    • Det var väl när Stäppvargen i honom tog över. Stäppvargen motsvarar nog det, som Freud Kallade ”Det”, alltså driftslivet.

      • Ja så måste det vara. Han beskriver ju hur han tidigare inte kunnat tänka sig kvinnor som ”knappt hade läst en bok”. Nu hittar han så att säga ”enkla” kvinnor och nöjen och släpper lös sina undermedvetna drifter. Det är intressant att läsa en bok som är skriven i samma tid som Freud och Jung då allt detta var nytt. Samtidigt kan jag bli trött på…[Läs mer]

        • Jo…Och alltid är de mkt yngre än mannen. Host, host… :-)

          • Om jag minns rätt sägs det någonstans i romanen, att han aldrig tidigare har legat med en kvinna och då är han väl i femtioärsåldern, tror jag,. Han är i alla fall inte så ung.
            Han har tidigare levt ett mycket borgerligt och anständigt liv, som det verkar, trots att han egentligen ogillar borgerligheten.

            • Nu måste jag lusläsa… Men Harry hade ju en ung kvinna som hälsade på…och de grälade? Var det ”bara” en vän då…? Bara och bara… Inga intimiteter?

            • Du har rätt. Det nämns en tidigare hustru. Men jag har absolut för mig att det står något om att han aldrig hade varit tillsammans fysiskt med en kvinna. Jag kan minnas fel eller ha missförstått något. Å andra sidan finns det ju ”vita äktenskap”.
              Hjalmar och Stina Bergman lär aldrig ha haft något sexuellt samröre enligt min lärare i littera…[Läs mer]

            • Harry har varit gift, dessutom har han en ”käresta” på distans som heter Erika och de träffas då och då. Han skriver också att de ”sågs sällan utan att råka i tvist” så det var inget omistligt förhållande.

          • Det enda som dagens läsare skulle bli upprörda av när de läser boken är att han glorifierar prostitution, precis som Inaj och Mohikanen påpekar. Det är det mest förbjudna, att knarka och skjuta folk är väl inget men ve den som säger något positivt om att köpa och sälja sex…

    • Hm lite oklart faktiskt, men han verkar ju inte varit så intresserad av den fysiska världen i vilket fall. Det närmaste jag hittar är ett ställe där det står att Maria är den första ”verkliga älskarinna” han haft.
      Angående det borgerliga livet som han ogillar så finns det en fint stycke i boken där han iakttar en trappavsats med en krukväxt som…[Läs mer]

    • Haha det har du rätt i Arne. Mord, blod, våld och droger är inga problem…
      Mitt förra inlägg kom i lite konstig ordning men ni kanske fattar att det var svar på Husse och Mohikanen.

    • Ursäkta om jag skriver flera inlägg på rad men vill förtydliga om prostitution som diskuterats. Det är snarast skildringen av kvinnorna jag reagerar på inte att prostitution beskrivs positivt. Kvinnor ägnade sig tydligen inte åt något erotiskt om de inte var prostituerade. Jag menar han kunde väl lika gärna ha haft samma fantastiska upplevelse…[Läs mer]

      • Det är just den linjen jag är inne på, inaj. :-) Dessutom skulle ju då kvinnan bli kär tillbaka (förhoppningsvis). Äkta. Hermine säger ju rent ut att hon och hennes likasinnade lever på männen och att deras arbete går ut på att göra männen kära i dem. Stackars Harry om han blir kär! Visst kan det möjligen förekomma IRL att en prostituerad blir…[Läs mer]

        • Ja, Hermine och Maria leker med Harrys känslor och iaf Hermine utnyttjar hans ensamhet och ser honom som lättfångad. Å andra sidan tar de inget betalt och kanske får de honom att rycka upp sig och komma ur sin bubbla av självömkan. At få ”smak på” sex var kanske det som behövdes. Man kan tolka Hermines uppträdande på olika sätt…
          Men varför…[Läs mer]

          • Om man ska vara litet cynisk… De har ju redan provat ”allt” och litet till… Inga hämningar, inga gränser (”gränsöverskridande” som är så populärt även nu)…t o m utsuddande av kön… Så vad återstår att vara nyfiken på? Döden. Antingen en nyfikenhet eller också nirvana. Utslocknandet.

            • Du har en poäng där. Yrket i sig kräver ju ett iaf hyfsat utseende och kropp om man vill tjäna några pengar. Men åren går och snarare förr än senare kommer bäst-föredatum att infalla. Och vad ska en exprostituerad leva på då? Döden kan ses som ett alternativ.

    • Ja, visst är det en sorts uppsluppen undergångsstämning. Man kan göra vad man vill.
      En intressant sak är att Haller ser Hermine som Herman ibland. Hur ska man tolka det? Ni som är hemma på Freud och Jung får gärna lägga ut texten.

      • Pojkflickan som ideal lanserades på 1920-talet, om jag minns rätt. Kanske ska man se det som en antydan om bisexualitet.

  • STÄPPVARGEN av Hermann Hesse

     

    Hejsan! jag börjar litet mjukt. Den här romanen läste jag första gången som mkt ung och tog ett väldigt intryck av den. Tiden går… :-) Min fascination har nog mildrats… Fortfarande kan jag känna starkt för Hesses språk. Mkt tilltalande. Underbart.

    Tycker att Hesse börjar romanen lugnt och stillsamt……[Läs mer]

    • Jag tror, att denna romman har blivit en stor läsupplevelse för många i ungdomen. När man läser den som äldre blir man inte riktigt lika hänförd. Visst är den bra och välskriven. Hesse har ett bra språk.
      Hesse måste ha känt till Freud och psykoanalysen. Den verkar vara en exemplifiering av teorien.
      Händelserna på den magiska teatern är väl…[Läs mer]

    • Jag hade inte läst boken och det är en bra sak med bokcirklar, man tvingas läsa böcker man velat ha läst men inte blivit färdig till…

      Första halvan var som jag förväntat mig, ett kritiskt filosoferande om tillvarons destruktivitet och ytlighet och grubbel om livet var värt att levas. Men Harry förändras helt när han träffar Hermine. Hon…[Läs mer]

      • Kul att du har läst boken nu, Arne. Håller med dig i stort sett. Fast jag vill lägga till: en viss dödslängtan . Möjligen självmordsromantik. Ursäkta uttrycket, men… Denna aspekt tilltalar inte mig…ett enda dugg. Redan när Hermine säger till Harry att det svåraste blir när han ska döda henne. .. känns det enbart obehagligt för min del.

        • Det ligger mycket i det Arne skriver. Jag tolkar romanen så, att Harry lär sig att leva med sin splittring, han är både ”stäppvargen” och kulturmänniskan. Båda är osympatiskla, dragna till sin spets.
          Jag håller med om, att ”självmordsromatiken” är obehaglig.

          • Måste säga att jag med min oerfarenhet av festande och allmänt naiva attityd nog inte riktigt begrep mig på drogidealiseringen i boken…när jag var ung. Att jag var gripen av boken beror nog på Hesses språk. Och att romanen inleds så fint. Sedan tror jag i o f s att jag tyckte att det var givande och ”kul” att läsa om Mozart, filosofi etc.

        • Håller med, jag tycker också det är obehagligt att romantisera mord och självmord – och att se döden som en lösning. Boken lär ju ha utlöst en självmordsvåg men jag har svårt att se varför? Om man går till sensmoralen i boken ser jag egentligen den som en hyllning till livet, sinnligheten och kärlekens läkande kraft. När Harry träffar en kvin…[Läs mer]

          • Om jag tolkar tankarna rätt så beskriver Hesse hur ”självmördarnaturerna” ser det som ett privilegium att hålla dörren öppen för ”en sista utväg” om man (jaget) inte skulle stå ut längre med att leva. Detta är ofta en läggning som en person har ”vibbar” av redan tidigt i livet. De (människor med denna läggning) ”ruvar” på sin lilla hemlighet som p…[Läs mer]

            • Det fnns ju en del väldigt obehagliga inslag i boken. Det värsta tycker jag är det skadeglada dödande, som Harry och en annan man ägnar soig åt, när de skjuter på passerande bilister. Detta händer på den ”magiska teatern”, så det är enbart en fantasi, ingenting som händer i verkligheten.Ändå tycker jag, att det är obahagligt och jag flrstår int…[Läs mer]

            • Jo, så är det nog. Men jag syftade här på dels Arnes inlägg om varför romanen anses ha utlöst en självmordvåg…och dels på Hesses avsnitt om just självmördare. Jag tror att han har rätt. Och även du.

            • Skjutandet på bilisterna uppfattade jag som en förvirrad uppgörelse med vårt tekniksamhälle, en naiv men då förekommande inställning att teknisk utveckling var ett hot mot vår frihet. Den uppfattningen finns idag också, t ex om avlyssning.
              Men jag tänkte mest på IS och terrorismen, det är precis sådant meningslöst dödande som de ägnar sig åt. D…[Läs mer]

    • Nu kommer inläggen i en tokig ordning. Husses inlägg är ovan.

      • Angående romantisering av självmord påstås ju även Goethes roman ”Den unge Werthers lidande” ha utlöst en självmordsvåg. Jag är litet skeptisk till sådana påståenden. Finns det något statistiskt underlag? Jag tror knappast att det fördes någon statistik över självmord i 1800-talets Tyskjland. På 1900-talet kan det kanske ha funnits.

    • När det gäller scenen med skjutande på bilister så tänkte jag på att det är människor som leker att de är gudar. Att de har rätt att göra vad de vill. I frånvaron av Gud (i traditionell mening) så gör människor sig själva till gudar. Och då är andra människor bara marionetter.

    • Husse. jo… Men varför kunde författaren inte använda sig av en vanlig kvinna, trevlig och förälskad i Harry?

      • Bra fråga Mohikan! Jag tror att Hesse ville provocera och ifrågasätta tidens moral, därför gör han de prostituerade till så fina och trevliga personer. Hermine räddar i princip livet på Harry. Kanske också lyfta fram det dekadenta som en motsats till det rådande småborgerliga idealet och skapa förståelse för andra sätt att leva. Boken skrevs i…[Läs mer]

    • Hejsan! Det här var en intressant bok. Som ni varit inne på ovan, så verkar författaren inspirerad av Freud, psykoanalys m.m. Kanske är även Jung och hans ”skugga” med på ett hörn.
      Liksom Arne blev jag förbluffad över hur boken lämnade grubblandet för mer lättsamma nöjen.

    • Nu kom jag på: visst har väl Harry varit gift? Dessutom ber jag om ursäkt. Den unge mannen i hyresvärdinnans hus är inte son till henne. Han nämner ju att hon (hyresvärdinnan) är hans faster.

      • Om vi håller oss till en psykoanalytisk tolkning av boken kan man säga, att handllingen visar upp två extremfall, dels den strikta borgerliga pryda livsstilen, präglad av det, som Freud kallar ”Överjaget”, de moraliska krav och restriktioner, som samhället ställer och dels driftsutlevelsen, ”Detet” enligt Freud.
        I själva verket är ju människa…[Läs mer]

        • Aha här var ett inlägg jag missat, skrev ovan och frågade om Herman/Hermine och vad det kan betyda ur ett Freudianskt eller Jungianskt perspektiv. Jag kan tyvärr alldeles för lite om dessa två.
          Husse: tror du inte att även Jungs idéer med arketyper och liknande kan finnas med?
          Ja man tänker på Cabaret eller Farväl till Berlin, det dekadenta, utlevande.

          • Jung vet jag för litet om. Därför vill jag inte uttala mig. Men jag ser romanen, som en slags exemplifiering av Freuds idéer. Stäppvargen=Detet, driftslivet, den borgerliga moralen= Överjaget och så vidare. Detta är en mycket förenklad utläggning om psykoanalysen.
            Jag har inte läst Freud, men i skolan fick vi lära oss grunderna.

            • Visst har man läst ”litet” Freud och Jung. Mkt symbolik i Jungs lära. Är det inte ngt om anima och animus? Kvinnligt och manligt i varje människa? Måste repetera. Men då kommer jag också att tala om att jag har ”googlat”. :-)
              Har ngn bok av Jung med många bilder. Länge sedan jag kollade i den. Men minns att jag tyckte mkt om den (boken).

          • Jag tänker också på Cabaret. Litet av pojkflicka över Liza Minellis roll som Sally. Hon presenterar mannen (minns ej namnet) för en homosexuell/bisexuell man och alla tre har sex (som det så modernt heter). Givetvis är de ngt ”lulliga”. Alkohol plus ngn drog?

            • Filmen och musicalen bygger ju på Christopher Isherwoods roamn ”Farväl till Berlin”, som enligt vad jag har för mig ska vara åtminstone delvis självbiografisk. Den rekommenderar jag till läsning.

            • Ja, anima och animus känner jag igen. Men jag vet nästan ingenting om Jung.
              Det är möjligt att Hesse även kände till hans idéer.

            • I slutet när Hermine är död kommer Pablo och gör henne liten och stoppar henne i sin ficka. Hur ska detta tolkas? Är hon också bara en docka? Är Harrys upplevelser bara fantasier?

    • Det blir jobbigt att sammanfatta Jung. Jag rekommenderar er att ”googla”. :-) Det är begrepp som arketyper. Anima och animus. Kvinnligt och manligt i varje människa. Om extroverta och introverta typer (en del är väl både och?).

      • Ja man kan ju läsa om Jung både här och var och jag har ju läst om dem som de flesta väl har men mycket ytligt. Tänkte att det kanske var någon här som var mer insatt.
        Husse: Nån sorts fantasier uppfattar jag det som och som att Harry har en livskris där han är full av leda och vill dö. Han vill att allt ska vara perfekt och högtstående…[Läs mer]

        • Som jag uppfattar det är allt, som händer i den senare delen av boken fatasier. Det händer inte i den fysksika verkligheten. Därför undrar jag om Hermine verkligen finns eller om hon/han är en fantasi från Harrys sida. Det är kanske därför han direkt vet vad han/hon heter. Han fantiserar om vännen Herman och det blir en gestalt med oklart ell…[Läs mer]

        • Det är ett bra citat, inaj. Trots att jag själv är en romantiker (kronisk) och har drag av idealism… så retar jag mig på Harry och Hermine när de tror att de är så ”förfinade” att de står över vanliga, ”simpla” människor. SÅ märkvärdig är inte Harry! Vad hade han gjort utan sitt drickande på världshusen? Utan hyresvärdinnans omsorger?
          Däremot…[Läs mer]

          • Husse: Intressant teori om Hermine/Herman. Pablos teatern blir ju då Harrys inre eller undermedvetna och när han vill döda Hermine är det något inom sig han inte vill kännas vid. Att hon blir liten kan ju vara att hon är en del av honom och återgår till sin plats på nåt vis.
            Mohikanen: Jo det är väl den sidan hos honom som gör att han har svårt…[Läs mer]

            • Jag uppfattar inte alls Hermine som en fantasifigur. Hennes androgyna drag kopplar jag till Herman och man kan undra om Harrys känslor för honom bara var rent vänskapliga…
              Det som Harry upplever i den magiska teatern tolkar jag som drogfantasier och den drog som Pablo bjöd på verkar vara någon variant av LSD, något sådant fanns säkert redan då…[Läs mer]

            • Arne, jag tror inte att Harrys känslor för Herman var enbart vänskapliga. Just därför ligger det nära till hands att se Hermine/Herman som en föreställningi Harrys hjärna, inte en fysisk person.I slutet krymper hon/han till en docka, som Pablo stoppar i fickan.

          • Värdshus heter det… :-)

            • Jo visst verkar det vara droger inblandat men det är ändå en del intressanta grejer som händer i Harrys fantasivärld. Det talas i Traktat om stäppvargen om att människan har ett knippe olika jag. Det borde vara schackpjäserna som dyker upp i den magiska teatern.

            • Ja drogerna framkallar förstås olika fantasier hos olika personer och det ger en bild av just Harrys fantasivärld. Skjutandet kan då vara ett slags hämnd på alla som klandrar honom för hans antikrigsretorik.

    • Nu ska jag göra ngt som jag ibland stör mig på…men: måste hålla med föregående talare. Mycket ”LSD-dimma” här… Men visst har vi människor olika ”jag”….som slåss om bekräftelse…konventioner och hämningar… Schackfigurer mkt bra liknelse. Inaj, du nämner Harrys livskris (som du kallar det). Fast möjligen med tillägget att han krisat hel…[Läs mer]

    • God afton! Jag har ännu inte ”googlat” om boken. Har ni? :-) Samvetsfråga? Ni vet min åsikt om att ”läsa in” i förväg. Men nu SKA jag kolla. Meddelar om jag hittar ngt av intresse. :-)

    • På Boksidan.se har flera skrivit om sina intryck av boken. Jag tycker nog att vi här har varit inne på liknande tankegångar. Verkligheten är ingen romantisk hjältesaga…utan en ganska banal borgerlig liten håla… Haha. Bra formulerat! :-)
      Men vi ska acceptera att livet är bristfälligt…men ändå glädjas åt livet. Som Arne skrev…?
      På en annan…[Läs mer]

    • Just det: humor betonas. Och det är ju sant: humor underlättar! :-)

      • Aha, intressant med initialerna. Jag tycker boken sätter igång fantasin och lusten att tolka. Sen om man har tolkat det rätt är en annan femma men jag tycker det är kul om diskussionen blir livlig. :-) Husse gjorde ju en genomgång med utgångspunkt i Freud och den är säkert nära ”sanningen”.

        • Initialerna hade jag inte tänkt på. Det är nog ingen tillfällighet, att Hermine/Hermann heter just så.
          I Västerlandets litteraturhistoria, som var min handbok, när jag läste litteraturhistoria en gång i tiden, sägs om denna roman:”Det är Freuds kritik av det driftfientliga kultursamhället som får sitt förstärkande eko i Hesses roman”.

    • Ja, det är kul att vi fått igång diskussionen. Även om jag inte förstår varför vi är så få deltagare. Det är inte seriöst att anmäla sig och ändå gång på gång på gång utebliva. Bedrövligt!!

    • Nu blir det ofrivilligt litet komiskt. Diskussionen håller på att ebba ut… ,-)

    • Hej hopp! Tja, skriv gärna mer. Annars får vi väl börja fundera på betyg.
      :-)

      • För att anknyta till artilkeln så tycker jag det här var en intressant vinkel på våldsfantasierna, citatt från artikeln: ”Jag hade dessutom alldeles glömt avsnittet på den magiska teatern där han släpper loss alla aggressioner i terrorhandlingar (som bara är fantasier, men ändå föregriper 70-talets terrorism).”
        Annars har jag inte mycket att ti…[Läs mer]

        • Jag tycker, att boken är intressant, men den förtjänar knappast ställningen som kultbok.
          Den är i hög grad präglad av psykoanalytiska idéer, både Freud och Jung.
          Den innehåller ganska mycket att fundera på. Den handlar ju inte bara om en ”intellektuell, som lär sig dansa”, som Horace Engdahl säger.
          En fyra får det bli.

    • Jag sätter betyg fyra. Drogromantik intresserar mig inte. Ej heller dekadens och det androgyna. Men jag gillar början på boken …ända fram till när ”ruset” börjar. Har känt av ”det gudomliga spåret”… Bäst är Hesses språk.

      • Jag sätter med viss tvekan en stark trea. Fyra ligger nära till hands, men även personliga värderingar måste få spela in. Jag blev lite besviken och förstår inte riktigt bokens storhet och kultstatus även om den har sina poänger. Men det är lätt hänt att man har för höga förväntningar på klassiker.

  • Gunilla gick med i bokcirkeln Bokcirkellogga för BoktokarnaBoktokarna 29 April, 2017 07:16

  • Karin gick med i bokcirkeln Bokcirkellogga för BoktokarnaBoktokarna 20 April, 2017 10:08

  • God afton i stugorna! Jag påminner alla deltagare om att nästa bokdiskussion gäller STÄPPVARGEN av Hermann Hesse. Detta är en normaltjock roman…och inte alls i samma stil som Middlemarch. Lycka till med läsningen!

    Vänligen Mohikanen. 17 April, 2017 03:58

  • Inaj! Om du vill kan du sätta betyg på Fadershuset. Vi är några som har gjort det. :-) 16 April, 2017 04:39

  • Ok. Jag fattar, Husse. :-) 1 April, 2017 05:17

    • Jag har repeterat scenen. Ja, inget vidare för Mr Brooke. Med imitatören och buarop.
      Om vi nu skulle ta och beröra relationen mellan Rosamond och Lydgate?

    • Jag tycker att Eliot skildrar förhållandet mellan Rosamond och maken väldigt lyhört och objektivt. Om det nu är möjligt. Jag menar att hennes ambition är att visa deras både positiva och eventuella negativa sidor. Eller mindre smickrande egenskaper.
      Man brukar ju säga att en människa inte kan rå för hur hon är född och i vilken samhällsklass…[Läs mer]

      • Ja, hon verkar inte förstå situationens allvar. När Lydgate vill försöka komma tillrätta med den ekonomiska situationen bland annat genom att hyra en mindre bostad blir hon arg.
        Hon låtsat tro att det är något han vill göra och agerar på ett sätt som omöjliggör lösningen.
        Hon låter hälsa, att det inte längre är aktuellt.

    • Hejsan! Ja, egentligen finns det ju mkt mer att kommentera ang Middlemarch. T ex om Fred och Mary och om den skumme långivaren B (minns ej namnet nu). Men vi får väl stanna här. Betyg? Väldigt nära 5. Jag sätter en stark 4:a. Skulle gärna tagit del av fler detaljer kring Mr Casaubon och hans fysik. :-)

      • Ja, jag sätter också en fyra. Jag blev förskräckt över att boken var så tjock och min första tanke var : ”Jag orkar inte med så många sidor av brittiskt överklassliv. Men boken var ju
        rolig att läsa även om den ibland var i mångordigaste laget.
        I mina ögon är den samhällskritisk. Människorna är fixerade vid fina titlar och fast egendom. Den s…[Läs mer]

    • Sätter betyg trots att jag bara läste del 1. Boken får en trea av mig. Tycker att det fanns mycket som var bra med den som t.ex. personskildringen. Tyvärr var detta inte det bästa tillfället för en så omfattande bok. Dessutom tycker jag den var rätt omständig att ta sig igenom, vilket jag ju inte heller gjorde.

  • MIDDLEMARCH av George Eliot.

    Mitt inlägg om romanen råkade hamna nedan.

    M v h Mohikanen. 1 April, 2017 03:38

    • Hej! jag har bara läst del 1, som jag skrev tiddigare var boken för mastig för mig just nu. Då fortsätter jag på Mohikanens inlägg här nedanför. javisst dras det ut på allting så det blir lite trögt i min smak men så är väl författarens stil. Hon skildrar människorna fint och har verkligen en klar blick på hur folk beter sig. Många av karaktär…[Läs mer]

      • Nu har jag fått Middlemarch från Bokbörsen. Samtidigt fick jg meddelande från biblioteket. att böckerna hade kommit ”men det föll inte ut någon reservation”. Nej, jag hade tagit bort den eftersom böckerna inte verkade finnas. Nu har jag i alla fall boken men innan jag börjar läsa vill jag läsa ut boken jag häller på med, ”Livstid” av Hans Fallada…[Läs mer]

        • Ja, boken är tjock men jag tycker, att det går bra att läsa. Jag känner inget läsmotstånd, som jag trodde att jag skulle göra. Det finns ganska mycket humor i personskildringen, tyckerr jag.
          Man får en bild av hurdana personerna är genom deras handlingar och deras repliker.
          Det finns också fina miljöskildringar. Det som kan vara svårt för en mode…[Läs mer]

    • Hejsan! Nej, jag känner heller inget läsmotstånd. Romanen är inte ”svår”, men givetvis krävande på så sätt att det tar sin tid att läsa och det är många namn att hålla reda på.
      Det är minst fyra relationer att hålla reda på. Nu har jag inte boken här bredvid mig, men skriver så här:
      Dorothea och den förste mannen
      Dorothea och Ladislaw (make n…[Läs mer]

    • Dorotheas förste man heter Mr Causebon.
      Lydgate är rätt namn på Rosamonds make.
      :-)

    • Funderar på vilken infallsvinkel vi ska ha. Vad tycker ni? Ska vi börja med Dorothea?

    • Ingen respons?
      Ja, nu börjar jag i alla fall! :-)
      Få personer i litteraturen har väl retat upp mig som denne fisförnäme Mr Casaubon. Det sättet han har, det har han väl s a s. Man undrar hur bröllopsnatten var? Hade kanske kunnat avhjälpas med övning (:-) ) ? Men det som upprör mig är hans testamente. Att låta sin svartsjuka styra även efter d…[Läs mer]

      • Jag har inte kommit så långt i boken, men det märks ju tidigt att äktenskapet mellan honom och Dorothea inte är så lyckat. Han är nog en stor egoist.
        Ja, jag har också funderat över hur bröllopsnatten var. Det nämns inte alls, inte ens i formav antydningar. Varför ville ha överhuvudtaget gifta sig? Han verkar mest vilja vara ensam med sin fors…[Läs mer]

        • Ja, Casaubon kan man lätt irritera sig på. Han verkar tycka att Dorothea är vacker och behaglig och kanske blir han smickrad över hennes intresse. Dessutom var det väl så på den tiden att det gällde att skaffa sig en passande man/fru och för honom var det ju hög tid. På samma vis funderar övriga karaktärer på olika partners för- och nackdelar. Dor…[Läs mer]

          • Vill tillägga att jag håller med Husse om att det finns humor, det som jag uppfattar som irriterande hos personerna är ju samtidigt lite som en karikatyr över vissa personlighetsdrag.

            • Jo, håller med. Samtidigt kan jag mkt väl tänka mig att dylika personligheter har funnits (finns). :-)

            • Författaren har en ganska rolig formulering på ett ställe. Hon skriver om människorna, som samlas i väntan på att Featherstone ska dö, att var och en genomskådar de andras lögner och falskhet men ingen förstår att de själva blir genomskådade.

            • Jag måste erkänna, att jag börjar bli trött på författarens mångordiga och långsamma sätt att berätta. Det är faktiskt tålamodsprövande. Jag kan inte låta bli att bläddra framåt frö att få veta vad som ska hända.

    • Det gör inget… :-))

      • Kanske en bok som passar på långfredagen. ;-)
        En intressant sak är Dorothea och hennes systers olikheter. Syskonrelationer kan ju vara intressanta att läsa om.

        • När det gäller Celia gifter hon sig ju med Sir James. Känner hon inte av att Dorothea egentligen var den som James först riktade in sig på? Han tyckte att hon var den mest intelligenta. Sedan gifter sig Dorothea med ”mumien” Mr Casaubon. DÅ tar han Celia i stället. Undrar: kände inte Celia detta? Ingen svartsjuka? Det skulle nog ha varit i IRL. Ve…[Läs mer]

    • Menar ang svartsjuka: det skulle nog ha varit sådan IRL.

      • Celia visste ju att Dorothea inte var intresserad av Sir James. Då hade hon ju ingen anledning att vara svartsjuk. Men det kanske skavde litet att hon var andrahandsvalet.

        • Tänker mig att svartsjuk blir man bara. Det behöver nog inte finnas en reell orsak direkt. Men nog skulle Celia kunna bli svartsjuk på att sir James gillar hennes syster mer än henne. Det jag tänkte kring systrarna är att Celia rättar in sig i sin roll så att hon accepterar att Dorothea är lite ”bättre” än henne. Tror att det snarare är därför…[Läs mer]

          • Svartsjuka kan absolut förekomma i alla möjliga sammanhang. Ibland besläktat med avund. Inbillar mig att den kvinnliga fåfängan är väl utvecklad. Även Rosamond blir ju berörd när Ladislaw tydligt uttalar sin beundran för Dorothea. Ingen kvinna kan jämföras med henne, så högt sätten han henne. Ett tag (en tid) hade hon nog fått för sig att Will…[Läs mer]

    • sätter

    • Tänker kommentera Dorotheas situation igen. Du, inaj, stör dig på hennes idealism. Ja, kanske det… I stil med ”metodist fasoner” eller vad de kallar det. Hon vill gärna tjäna andra… Det är väl en god gärning i sig. Men kan ju gå till överdrift i o m att hon riskerar att glömma bort sina egna behov. Sitt eget jag.
      Mr Casaubon utnyttjar…[Läs mer]

      • med idegransallén, lusthuset…

      • Jag känner för Dorothea. Hon har höga ideal. Kanske är hon litet överspänd. Omgivningen tycker, att hon är”konstig”, som jag uppfattar det.
        Casaubons ”kodicill” är märklig. Förmodligenb skulle den inte ha någon rättslig verkan. Däremot innebärden ju en anklagelse både mot Dorothea och mot Will.

    • metodistfasoner… UTAN särskrivning. :-)

      • Som jag ser det är denna roman i hög grad samhällskritisk. Det talas väldigt mycket om vem som är finast. När de unga kvinnorna blir giftasvuxna vill familjerna att de ska gifta sig med någonm som är fin, som har ett namn och är välbeställd.
        När Dorothea ska gifta sig med Ladislaw försöker fadern få henne att avstå genom att påpeka, att hon…[Läs mer]

  • Trisse gick med i bokcirkeln Bokcirkellogga för BoktokarnaBoktokarna 31 March, 2017 11:22

  • Anna gick med i bokcirkeln Bokcirkellogga för BoktokarnaBoktokarna 31 March, 2017 01:07

    • Hejsan alla medlemmar och läsare!
      Det som jag uppskattar med vår bokcirkel…och vissa av oss har varit med i många år… är variationen. Olika stilar. Författare från olika tidsepoker. Ibland kortfattade, ibland långrandiga och omständiga. Jag bedömer från bok till bok. Det är väl det mest rättvisa? ”Långrandig”; hittar inte rätt ord. Men…[Läs mer]

    • Välkommen till oss! Hoppas att du vill vara aktiv. :-)
      Vänligen Mohikanen.

  • Hej hopp! Vill bara påpeka att MIDDLEMARCH är en tjock bok. Bara så ni vet… Fick av misstag fatt i originalspråksversion. Måste nu få tag på boken på svenska. Nog för att jag gillar engelska, men nu gäller ju att läsa boken. Inte vara överambitiös. :-)

    Vänligen Mohikanen. 19 March, 2017 04:16

    • Det verkar vara två delar. Jag har reserverat båda.

    • Hejsan, jag måste ärligt talat säga att jag tycker boken är för tjock. Varje del är ju över 400 sidor. För mig skulle den passa bättre som sommarläsning. Jag provar och läser första delen, så får vi se om jag kommer igenom den till att börja med.

      • Suck…Nu får vi hoppas att väljaren deltar. Nu har vi haft många böcker på rad…som ”folk” har anmält…men själva uteblivit. TRIST!! :-(

      • Hej!
        Ja, vi får helt enkelt göra vårt bästa med denna bok. Det är ju svårt att ”skippa” den nu…för vad skulle vi ha i stället? Vi läser på så gott vi kan. Om inte annat så kan vi ju uttala oss om stilen, handlingen, kanske personerna. NU menar jag inte att vi i förväg ska tänka ”Äsch, jag orkar inte!” Vi får försöka. Men om ngn känner att det…[Läs mer]

        • Alla bibliotek i kommunen har st’ängt några dagar på grund av byte av datasyste,m. Jag hoppas, att jag ska få böckerna snarast.
          Den som väljer en tjock bok bör förvarna om det, så att vi kan börja läsa i tid.

    • Nej, byta bok går ju inte. Jag läser på, men hade bara inte räknat med en så pass stadig volym som denna. :-)

      • Nej, inte jag heller. Har läst Eliot förr. Ganska långa romaner (Silas Marner och Kvarnen vid Floss), men inte SÅÅÅÅ långa. :-)

        • Jag har inte fått tag i böckerna än men så fort jag har demi min hand ska jag läsa så ögonen blöder!

          • Middlemarch verkar inte finnas på vårt stadsbibliotek. Jag har beställt från Bokbörsen. När jag väl har börjat läsa kan jag kanske delta i diskussionen.

  • Visa mera