Gruppadministratörer

  • Profilbild för DensisteMohikanen

Boktokarna

Offentlig bokcirkel aktiv för 3 dagar, 14 timmar sedan | 84 medlemmar

Vi diskuterar gamla och nya böcker. Företrädesvis skönlitteratur, men även annan genre kan förekomma. Varje medlem väljer en bok inför en ny läsomgång och sedan läser vi en bok i månaden enligt aktuell lista. Vi försöker undvika att ha samma turordning gång efter gång. Vi har haft en läsecirkel i många år på Bokhyllan.se, men p g a bristfällig teknik flyttar vi cirkeln hit. Den 30/8 2017 var vi igång igen med BARNMORSKAN av Katja Kettu. Den 30/9 var det dags för FLORENCE STEPHENS FÖRLORADE VÄRLD av Ebervall& Samuelson, den 30/10 kom DET VAR VI SOM VAR MULVANEYS av Joyce Carol Oates och den 30/11 KANADA av Richard Ford. Den 30/12 hade vi SIMMA MED DE DRUNKNADE av Lars Mytting. Vår nya boklista bestod av : den 30/1 2018 TRÄDGÅRDSFESTEN OCH ANDRA NOVELLER av Katherine Mansfield, den 28/2 2018 ATT SKRIVA: EN HANTVERKARES MEMOARER av Stephen King, 30/3 2018 TVÅ PAR SYSTRAR av Marilynne Robinson, 30/4 2018 VID GLÖMSKANS RAND av Sergej Lebedev och den 30/5 2018 SNÖKIMONON av Mark Henshaw . Dessa datum markerar start på diskussionerna. Den 30/6 hade vi DE POLYGLOTTA ÄLSKARNA av Lina Wolff. Kort sommaruppehåll. Den 30/8 följde ÄN FINNS DET HOPP av Karin Wahlberg. Den 30/9 kom SOMMARLEKEN av Ellen Mattson och den 30/10 JUDAS av Amos Oz. Den 30/11 2018 hade vi I EN SKOG AV SUMAK av Klas Östergren. Den 30/12 2018 KÖRSBÄRSLANDET av Dörte Hansen. Den 30/1 2019 är det NORRLANDS SVÅRMOD av Therese Söderlind och den 28/2 2019 DÖDEN I VENEDIG av Thomas Mann. . Enligt vår nya läslista kommer den 30/3 2019 DET VÄXTE ETT TRÄD I BROOKLYN (del 1) av Betty Smith, den 30/4 2019 JUSTINE av Lawrence Durrell , den 30/5 2019 VARULVEN av Aksel Sandemose och den 30/6 2019 MARTIN BIRCKS UNGDOM av Hjalmar Söderberg. Vi tar ett kort sommaruppehåll och kör åter igång den 30/8 2019 med NATTSIDA av Hans Gunnarsson. 30/9 2019 MINA DRÖMMARS STAD av Per Anders Fogelström. 30/10 2019 SELAMBS av Sigfrid Siwertz. 30/11 2019 SVEAS SON av Lena Andersson. 30/12 2019 ARV OCH MILJÖ av Vigdis Hjorth . Den 30/1 2020 är det dags för ORMBOET av Francois Mauriac, den 28/2 2020 MEDAN JAG LÅG OCH DOG av William Faulkner (skulle boken visa sig svår att införskaffa tar vi som reservbok LIV TILL VARJE PRIS av Kristina Sandberg) , den 30/3 2020 SOMMAREN UTAN MÄN av Siri Hustvedt, den 30/4 2020 PESTEN av Albert Camus, den 30/5 2020 FÄDER OCH SÖNER av Ivan Turgenjev, den 30/6 2020 JAG FOR NER TILL BROR av Karin Smirnoff . Kort SOMMARUPPEHÅLL. Den 30/8 2020 FYREN MELLAN HAVEN av M L Stedman, den 30/9 2020 KNUTBY av Jonas Bonnier. M v h Mohikanen. Varmt välkomna!

Jag for ner till bror av Karin Smirnoff

Visar 15 inlägg - 16 till 30 (av 63 totalt)
husse
Deltagare

Jo, jag tror, att Arne har rätt. Incest förekommer i många samtida romaner, men det är svårt att hitta i litet äldre litteratur. Ämnet har nog i hög grad varit tabubelagt.
Fysiskt våld däremot har inte alls varit tabubelagt. Idag är vi kanske mera känsliga, när det gäller att skildra fysiskt våld än tidigare, men det är inte skambelagt på samma sätt som incest har varit och fortfarande är.
Intressant är, att den grekiska mytologin innehåller många skildringar av incest mellan gudarna. Det var tillåtet för gudar, men inte för människor.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gaia

6 juli, 2020 at 04:01 •
Arne
Deltagare

Misshandel är inte tabu, det förekommer i de flesta romaner och har så gjort länge. Både kvinnomisshandel och andra typer av våld, däremot beskrivs det mer detaljerat numera.
Gav sig inte John på Jana också, eller minns jag fel? Hans våldsbeteende ursäktas i boken med att han var psykiskt störd vill jag minnas.

Jag tycker att det är konstigt att Jana inte försökt efterforska vad som hände med hennes dotter. Kanske inte för att ta kontakt, men för att få veta. Men det är visst vanligt att det blir så, man läser ju ofta om personer som tagit kontakt i vuxen ålder och då är det nästan alltid barnet som tagit initiativet.
Sen tycker jag fortfarande att det är osannolikt att Katarina skulle hämnas på ett så lumpet och elakt sätt för något som hände i tonåren. Och varför sparade hon breven?

6 juli, 2020 at 05:59 •
husse
Deltagare

Arne, jag har kollat i boken. Petra hade besökt John. Hon ringde till Jana och sade, att “Pappa är full, han hotar att döda mig”. Jana kommer dit, Petra har låst in sig på toaletten och John förväxlar henne med hennes mamma och säger, att han ska döda henne. Jana säger, att Petra har förväxlat hans psykiska sjukdom med fylla.
Att något är tabu innebär ju att man inte talar om det, inte låtsas om att det existerar. Vi läser dagligen i lokaltidningen om våld, män som misshandlar sina fruar eller sambos, killar som slåss på stan med mera. Alltså är det fysiska våldet inte tabu.

7 juli, 2020 at 03:46 •
DensisteMohikanen
Deltagare

“Psykiskt störd” är ju ett luddigt begrepp. Med tanke på hur en del människor blir när de har druckit tillräckligt så kommer ju det störda fram… Särskilt om personen har en hjärnskada. Detta har jag läst någonstans.
Det kan ha varit så med John.
Sedan finns det naturligtvis personer som har mentala sjukdomar i botten, tex schizofreni, psykoser… borderline…bipolär sjukdom.
jag tycker ändå att författaren beskriver John som en människa, som vem som helst. Det brukar sällan vara fallet. En som har misshandlat demoniseras, ses som en djävul. Det finns ett mörkertal (tror jag)… Kvinnojourer talas det ofta om. Det behövs mansjourer också!

8 juli, 2020 at 04:47 •
Arne
Deltagare

Ja det är en styrka i boken att inte författaren skriver läsaren på näsan hur hemska dessa störda och alkoholiserade personer är. Jana och andra boenden ser det som mer eller mindre normalt, så är det och inget att göra åt. Sköt dig själv och titta åt ett annat håll när det behövs. Men det är också en svaghet att normalisera våld och missbruk och skapa ett intryck av att “så är det i Norrlands glesbygd”. Känslan av att det hela utspelas i en annan tid är stark för mig.

Maria är en märklig figur, hon har sex med alla män i byn verkar det som. En sexmissbrukare eller den gamla byhoran återupplivad? Hon känns inte helt trovärdig.

8 juli, 2020 at 05:25 •
DensisteMohikanen
Deltagare

Arne! Haha… Håller med dig om Maria. Märklig typ… Men du vet, hon är ju kvinna och då får man inte moralisera…Hon vill väl bejaka sin sexualitet…som det heter så vackert. Stackars de karlar som blir kära i henne…
Just det: det är tydligen Siri, tvillingarnas moder, som är mor även till Maria. Invecklat!Och man undrar ju när denna mumlar : Det förtäljer inte historien (vem som är far till Maria)…

8 juli, 2020 at 05:42 •
Arne
Deltagare

Ja man får absolut inte moralisera när en kvinna gör som Maria…;-) Som du säger bejakar hon sin sexualitet och gör bara det vissa män gjort i alla tider. Mycket modernt! I äldre litteratur fanns det ofta en man som förförde olika kvinnor, de hamnade i “olycka” och deras förälskelse ställde till det för dem. Här har Smirnoff vänt på det och gjort Maria till en närmast mytisk figur, en huldra som förför alla män och lämnar dem olyckliga.

Ja det finns många märkliga sammanträffanden och allt hänger ihop på något sätt, Bra för dramaturgin men kanske inte så sannolikt.

9 juli, 2020 at 03:21 •
husse
Deltagare

Tidigare har ni varit inne på att modern måste ha förstått, att fadern utnyttjade dottern sexuellt. Varför ingrep hon inte? Hon kanske helt enkelt var rädd för fadern. Han skildras som en hustyrann. Det finns många exempel både i litteraturen och i verkligheten på mdrar, som inte har låtsats om, att deras män begår sexuella övergrepp på barnen, kanske för att de inte vill tro på det, kanske för att de är rädda fö rhur mannen ska reagera.
När det gäller psykisk sjukdom framställs det i boken, som att John både är alkoholist och dessutom har en psykisk sjukdom. Den kan vara alkoholrelaterad men det framgår inte. Däremot är det skillnad på att vara full och att vara psykotisk. John får anfall, då han upplever något annat än verkligheten, som när han blandar ihop Petra med hennes mamma.

9 juli, 2020 at 03:36 •
husse
Deltagare

Jag har problem med denna bok. Jag upplever den inte som trovärdig. Skildringen av byn är överdriven. Det är för mycket av våld, incest och psykisk sjukdom.
Jag har ett antal år bott i en inlandskommun i Västerbotten, Norsjö. Förhållandena där var inte alls så som författaren beskriver Smalånger. En sak känner jag igen: hur människorna hängde ihop, alla var släkt med alla. Man fick vara försiktig med vad man sade. Jag råkade en gång säga något ofördelaktigt om en journalist på Radio Västerbotten. Då sade en arbetskamrat: “Det är min kusin”.

9 juli, 2020 at 03:43 •
DensisteMohikanen
Deltagare

Ang John så kan han ju också ha tagit ngn drog…Då kommer paranoia som ett brev på posten…Plus hans tidigare upplevelser i livet… Ska repetera…
Psykisk ohälsa finns ju. Läste ngn gång att det är Jämtland som har rekordet räknat per folkmängd. Vet inte om det stämmer? Alltså som har flest människor med konstaterad psykisk ohälsa? Antar att man då menar de som har sökt vård. Sedan tillkommer ju alla som visserligen inte finns “registrerade”, men som kanske självmedicinerar? Alkohol, droger… Det är möjligt att Smirnoff “dra på” i romanen (uppmanad av förlaget för att skapa en “häftigare” roman??)…men man kan nog inte utesluta att det finns ställen, byar, samhällen, där den psykiska ohälsan är större än “normalt”. Vem vet? Kan ju bli inavel också…

10 juli, 2020 at 12:49 •
DensisteMohikanen
Deltagare

Rättelse: drar på…
Tyvärr kommer jag ej ihåg var och när jag tagit del av informationen om psykisk ohälsa.

10 juli, 2020 at 12:52 •
Arne
Deltagare

Mamman var säkert rädd för fadern. Men det är ingen ursäkt, som sagt utspelas boken i modern tid då skilsmässa inte är något konstigt. Det gör också att omgivningens reaktioner inte hade varit någon katastrof ens på en liten ort. Det finns även ett socialt skyddsnät för kvinnor utan yrke eller utbildning, hon hade inte hamnat på bar backe. Skälen är feghet, bekvämlighet och helt enkelt okänslighet, hon bryr sig inte om barnens utsatthet. Finns ingen anledning att göra henne till offer och det vet Jana.

10 juli, 2020 at 02:19 •
Arne
Deltagare

Jag har varit inne på den bristande trovärdigheten innan, här finns för mycket av allt och det är saker som inte stämmer. Som när Jana kommer till byn, hon går vilse i snöstormen och känner inte igen John. När hon börjar på hemtjänsten är alla mycket äldre än hon minns och de och Bror får uppdatera henne om vad som hänt i byn Intrycket man får att hon inte varit där på länge, kanske decennier.
Men så är hon plötsligt med och jagar, hon känner jaktlaget och markerna, hon har jägarexamen och framställs som en van jägare. Hur har det gått till om hon inte varit hemma på så länge?

Tror som Husse att förlaget tryckt på om “mycket av allt” och att de har överseende med det som inte stämmer. Och det har jag också i viss mån, det är skickligt gjort!

10 juli, 2020 at 02:32 •
husse
Deltagare

Arne! nej, idag är det inget konstigt med skilsmässa, men det kan vara svårt för ett lantbrukarpar. Modern har väl knappast det kapital, som krävs för att köpa sig en egen gård. Dessutom är det nog omöjligt att driva jordbruk ensam. Då måste hon anställa och det är dyrt. Vad gör hon om mannen säger nej till skilsmässa. Det går väl inte att tvinga fram.
Jag har svårt att tro, att mannen skulle gå med på att köpa ut henne ur företaget.

10 juli, 2020 at 04:00 •
husse
Deltagare

Jag kan inte utan vidare acceptera överdrifterna. Som jag ser det bör miljö- och personskildring i en roman vara trovärdiga för att jag ska tycka, att den är bra. Personskildringen säger jag ingenting on, men som sagt miljöskildringen är inte trovärdig. Jag kan tänka mig, att människorna i författarens hemby, Hertsånger, inte är så glada åt bokserien. Jag har för mig, att hon sade i en intervju, att hennes hemby var Hertsånger.
Om hennes syfte hade varit att skriva en parodi på bygdeskildringar, skulle jag tycka, att hon har lyckats. Men jag tror inte, att det är syftet.

10 juli, 2020 at 04:07 •
Visar 15 inlägg - 16 till 30 (av 63 totalt)

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.