Gruppadministratörer

  • Profilbild för DensisteMohikanen

Boktokarna

Offentlig bokcirkel aktiv för 9 timmar, 10 minuter sedan | 68 medlemmar

Vi diskuterar gamla och nya böcker. Företrädesvis skönlitteratur, men även annan genre kan förekomma. Varje medlem väljer en bok inför en ny läsomgång och sedan läser vi en bok i månaden enligt aktuell lista. Vi försöker undvika att ha samma turordning gång efter gång. Vi har haft en läsecirkel i många år på Bokhyllan.se, men p g a bristfällig teknik flyttar vi cirkeln hit. Den 30/8 2017 var vi igång igen med BARNMORSKAN av Katja Kettu. Den 30/9 var det dags för FLORENCE STEPHENS FÖRLORADE VÄRLD av Ebervall& Samuelson, den 30/10 kom DET VAR VI SOM VAR MULVANEYS av Joyce Carol Oates och den 30/11 KANADA av Richard Ford. Den 30/12 hade vi SIMMA MED DE DRUNKNADE av Lars Mytting. Vår nya boklista bestod av : den 30/1 2018 TRÄDGÅRDSFESTEN OCH ANDRA NOVELLER av Katherine Mansfield, den 28/2 2018 ATT SKRIVA: EN HANTVERKARES MEMOARER av Stephen King, 30/3 2018 TVÅ PAR SYSTRAR av Marilynne Robinson, 30/4 2018 VID GLÖMSKANS RAND av Sergej Lebedev och den 30/5 2018 SNÖKIMONON av Mark Henshaw . Dessa datum markerar start på diskussionerna. Den 30/6 hade vi DE POLYGLOTTA ÄLSKARNA av Lina Wolff. Kort sommaruppehåll. Den 30/8 följde ÄN FINNS DET HOPP av Karin Wahlberg. Den 30/9 kom SOMMARLEKEN av Ellen Mattson och den 30/10 JUDAS av Amos Oz. Den 30/11 2018 hade vi I EN SKOG AV SUMAK av Klas Östergren. Den 30/12 2018 KÖRSBÄRSLANDET av Dörte Hansen. Den 30/1 2019 är det NORRLANDS SVÅRMOD av Therese Söderlind och den 28/2 2019 DÖDEN I VENEDIG av Thomas Mann. . Enligt vår nya läslista kommer den 30/3 2019 DET VÄXTE ETT TRÄD I BROOKLYN (del 1) av Betty Smith, den 30/4 2019 JUSTINE av Lawrence Durrell , den 30/5 2019 VARULVEN av Aksel Sandemose och den 30/6 2019 MARTIN BIRCKS UNGDOM av Hjalmar Söderberg. Vi tar ett kort sommaruppehåll och kör åter igång den 30/8 2019 med NATTSIDA av Hans Gunnarsson. 30/9 2019 MINA DRÖMMARS STAD av Per Anders Fogelström. 30/10 2019 SELAMBS av Sigfrid Siwertz. 30/11 2019 SVEAS SON av Lena Andersson. 30/12 2019 ARV OCH MILJÖ av Vigdis Hjorth .M v h Mohikanen. Varmt välkomna!

Martin Bircks ungdom

Visar 15 inlägg - 46 till 60 (av 69 totalt)
 husse 
Deltagare

Nej, du har rätt. Det är naturigtvis inte så enekelt.Jag skrev, att jag tror, att Söderbergs alkoholmisbruk ”till stor del orsakadaes av hans äktenskapsproblem”. Det innebär, att det också fanns andra orsaker. Under 1800-talet var alkohlkonsumtionen mycket hög i Sverige.Alkoholtraditonen var nog ännu starkare på den tiden än idag. På middagar skulle det bjudas på brännvin, öl,.vin och konjak eller likör till kaffet.Det sena 1800-talet var ju också punschens tid. Hjalmar Söderberg tillbringade också något år i Uppsala, där det nog förekom mycket ”festande”, inte minst i form av punschförtäring. Han kan ju också ha haft anlag för alkoholmissbruk.

14 augusti, 2019 at 01:17 •
 husse 
Deltagare

Då har jag kommit fram till värdering och betygssättning av boken. Jag uppskattar Hjalmar Söderbergs författarskap och tyckte mycket om denna bok, när jag läste den i min ungdom.
Idag tycker jag, att den känns litet tam i jämförelse med till exempel Doktor Glas och Den allvarsamma leken eller Historietterna.
Jag tycker fortfarande, att det är en mycket bra bok med en bra miljöskildring och ett vackert språk. Den har som jag ser det ett moraliskt tema, att skildra och kritisera hyckleriet och dubbelmoralen i samhället, både när det gäller kärlekslivet och religionen.
En stark fyra får det bli.

14 augusti, 2019 at 01:23 •
 Arne 
Deltagare

Håller med Husse och har egentligen inget att tillägga. Ett starkt ungdomsverk men inte i klass med senare mästerverk. Betyget är en klar fyra.

17 augusti, 2019 at 09:51 •
 DensisteMohikanen 
Deltagare

Som jag skrev/tyckte i ngt inlägg så gömmer sig författaren bakom sin sti. Det är inte samma frispråkighet som t ex i Lady Chatterleys älskare av D H Lawrence. Men jag har kollat: LC:s älskare skrevs redan 1928 (dock ej översatt till svenska förrän 1941). Och Söderbergs roman är ju från 1901. Så svårt att ö h t jämföra! :-)
Och f ö ”gömmer” sig väl alla författare med sina speciella stilar. Vi får väl konsultera Dr Freud. Haha…
Hur som helst så blir det betyg 4.

17 augusti, 2019 at 01:19 •
 DensisteMohikanen 
Deltagare

Nu blev det litet konstigt. Jag menade ju att Lawrences roman skrevs 1928, men Söderbergs REDAN 1901. ”Redan” hamnade på fel plats.

17 augusti, 2019 at 01:37 •
 husse 
Deltagare

Jag tycker inte, att Söderberg gömmer sig bakom sin stil. Hans stil är enkel och klar och lyfter fram budskapet på ett tydligt sätt, tycker jag.

18 augusti, 2019 at 03:44 •
 Arne 
Deltagare

På vilket sätt menar du att Söderberg gömmer sig bakom sin stil, jag förstod det inte riktigt?

18 augusti, 2019 at 08:04 •
 DensisteMohikanen 
Deltagare

Ja, vad menarjag?
Hans stil har liksom en lugnande verkan. Visst, han visar att han tycker att religion är ngt hämmande och ofta med dubbelmoral. Han är kritisk mot mkt i sin samtid och det ”borgerliga” livet. Hur mkt hänger ihop med es sociala position. Likväl undrar jag: genom att läsa Söderberg, KÄNNER man honom verkligen då? Nu ska vi ju inte ”dissekera” själva privatpersonen Hjalmar, men… Och han verkade i sin tid, det kan man inte komma ifrån. Men, som jag förut påpekat, hur var livet i verkligheten för Martin Birck? Hur var det att besöka glädjeflickor så ofta? Sjukdomar? Detta undviks och vi får bara luddiga bilder. Stilen döljer. Men det är självklart min åsikt. Om vi nu räknar oss som ”mogna” läsare – vilket vi väl är, så begriper vi kanske en del utan att detaljer ”skrivs oss på näsan” (som Arne brukar skriva :-) ), men en oerfaren ung läsare…vad fattar han/hon?
Samtidigt har Söderberg ngt klarsynt, hänsynslöst i sina tankegångar. Hur många hade vågat ”tänka till” om en kvinna hur hon kommer att se ut om si och så många år…Det är tabu, kanske osympatiskt. Men ack, så sant! Han är nog en besviken romantiker…
Ja, detta är mina tankar. Och vi är väl här fö att skriva vad vi tycker/känner. Eller…?

20 augusti, 2019 at 02:01 •
 Arne 
Deltagare

Det var en bra förklaring, även om jag inte håller med fullt ut. Och visst ska vi skriva vad vi tycker och känner! Det stämmer att hans stil har en lugnande verkan, inga dramatiska uppgörelser utan även konflikter sker kontrollerat plus att han bryter av med miljöskildringar. Stilen är en av hans stora styrkor. Men eländet och riskerna med prostitution tror jag att även en ovan läsare förstår, jag tycker inte att det ger något att gå in på detaljer och hamra in hur förskräckligt det är.

Till viss del känner man en författare genom det han/hon skriver, i synnerhet när det är en delvis självbiografisk berättelse som denna, men är det viktigt att lära känna författaren? ÄR de sina böcker eller sina karaktärer? Frågan är intressant, jag har funderat över författare som Carina Rydberg och Christine Falkenland. Deras kvinnliga karaktärer är mer än lovligt störda, rena psykfallen, men speglar det författarens egen karaktär och liv? Skriver de om sig själva och är deras skrivande ett sätt att tampas med egna demoner? Man kan undra…

20 augusti, 2019 at 08:10 •
 husse 
Deltagare

Jag ser det så här. Det som engagerade och upprröde Hjalmar Söderberg, när det gällde kärlekslivet var, att över- och medelklassens män utnyttjade kvinnor från underklassen för att tillfredsställa sina lustar. Samtidigt skulle dera segna kvinnor, kvinnorna från medel- och underklassen vara oskulder fram till bröllopsnatten. Det var enbart med dem, som man kunde uppleva verklig kärlek.
Han var naturligtvis liksonm alla på den här tiden medveten om risken för könssjukdomar. Därför var de prostituerade skyldiga att låta undersöka sig med vissa intervall.Detta var en praktisk fråga och om man lyckades komma till rätta med den skulle ju detta system, som han snaåg omoraliskt ha större chans att överleva.
Ja, hans stil kan verka lugnande och en del kritiker anklagade honom för att inte vara så engagerad. I själva verket var han mycket engagerad i dessa frågor.
Visst är det så, att vi måste få skriva vad vi tycker. Det är meningen med en bokcirkel.

  • Det här svaret redigerades 2 månader, 3 veckor sedan av  husse.
21 augusti, 2019 at 04:52 •
 husse 
Deltagare

Jag tror,att man ska vara försiktig med att identifiera författare med personerna i deras verk. Martin Birkc är inte Hjalnmar Söderberg. Avsnitten som skildrar barndomen är tydligen själövbiografiskt i stor utsträcknibg.Det menar de, som har skrivit biografier om Söderberg. Däremot är skildringen av den vuxne Martin Birck i huvudsak fiktiv.

21 augusti, 2019 at 05:10 •
 DensisteMohikanen 
Deltagare

Husse! Du menar väl att kvinnor/flickor från medel-och ÖVERklassen skulle vara oskulder?
Dock KAN det väl ha funnits oskulder även bland arbetarklasskvinnorna? Och för den delen några som ”syndat”/varit i sexuella relationer även i över- och medelklassen? Fast då i smyg… :-)

21 augusti, 2019 at 06:22 •
 husse 
Deltagare

Självklart fanns det oskulder också bland arbetarklassens kvinnor och många kvinnor inom de högre klasserna var inte oskulder. Det som Söderberg reagerade mot var ju hyckleriet. Männen från de högre klasserna tyckte sig ha rätt att utnyttja underklassens kvinnor för att tillfredsställa sig. Samtidigt menade männen från över.och medelklass att deras kvinnor borde ” hålla på sig” fram till äktenskapet.En annan sak är att inte alla levde enligt detta mönster. Det fanns säkert män från de högre klasserna, som inte gick till prostituerade. Samtidigt fanns det säkert kvinnor inom underklassen, som ”höll på sig” fram till äktenskapet. Men det var tankesättet, inställningen, dubbelmoralen, som Söderberg reagerade emot.

22 augusti, 2019 at 09:47 •
 DensisteMohikanen 
Deltagare

Husse! Då är vi överens på den punkten! :-)
Jo, det är vanskligt att likställa en romans huvudperson med författaren. De (författarna) lägger väl till och drar ifrån litet efterhand… Men nog kändes Erling Vik som författarens alter ego…Denna skildring av alkoholism går knappast att ”läsa sig till”.
Att Strindberg plockat delar av sitt liv och planterat dem (delarna) i sina romaner kan man väl knappast tvivla på. Kanske i Giftas?

22 augusti, 2019 at 05:59 •
 husse 
Deltagare

När det gäller Strindberg har jag läst ”någonstans”, att han själv hävdade, att om han fanns med i någon av sina böcker, var det som någon underordnad person, aldrig som huvudperson.Jag har ingen källa på detta. Det låter litet konstigt för till exempel Tjänstekvinnans son var väl självbiografisk? Det är svårt att veta.
När en författare använder sig av jagberättare ligger det nära till hands att tro, att verket är självbiografiskt. Men så behöver det inte vara. Doktor Glas är inte Hjalmar Söderberg, till exempel.

22 augusti, 2019 at 06:21 •
Visar 15 inlägg - 46 till 60 (av 69 totalt)

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.