Gruppadministratörer

  • Profilbild för DensisteMohikanen

Boktokarna

Offentlig bokcirkel aktiv för 15 timmar, 20 minuter sedan | 73 medlemmar

Vi diskuterar gamla och nya böcker. Företrädesvis skönlitteratur, men även annan genre kan förekomma. Varje medlem väljer en bok inför en ny läsomgång och sedan läser vi en bok i månaden enligt aktuell lista. Vi försöker undvika att ha samma turordning gång efter gång. Vi har haft en läsecirkel i många år på Bokhyllan.se, men p g a bristfällig teknik flyttar vi cirkeln hit. Den 30/8 2017 var vi igång igen med BARNMORSKAN av Katja Kettu. Den 30/9 var det dags för FLORENCE STEPHENS FÖRLORADE VÄRLD av Ebervall& Samuelson, den 30/10 kom DET VAR VI SOM VAR MULVANEYS av Joyce Carol Oates och den 30/11 KANADA av Richard Ford. Den 30/12 hade vi SIMMA MED DE DRUNKNADE av Lars Mytting. Vår nya boklista bestod av : den 30/1 2018 TRÄDGÅRDSFESTEN OCH ANDRA NOVELLER av Katherine Mansfield, den 28/2 2018 ATT SKRIVA: EN HANTVERKARES MEMOARER av Stephen King, 30/3 2018 TVÅ PAR SYSTRAR av Marilynne Robinson, 30/4 2018 VID GLÖMSKANS RAND av Sergej Lebedev och den 30/5 2018 SNÖKIMONON av Mark Henshaw . Dessa datum markerar start på diskussionerna. Den 30/6 hade vi DE POLYGLOTTA ÄLSKARNA av Lina Wolff. Kort sommaruppehåll. Den 30/8 följde ÄN FINNS DET HOPP av Karin Wahlberg. Den 30/9 kom SOMMARLEKEN av Ellen Mattson och den 30/10 JUDAS av Amos Oz. Den 30/11 2018 hade vi I EN SKOG AV SUMAK av Klas Östergren. Den 30/12 2018 KÖRSBÄRSLANDET av Dörte Hansen. Den 30/1 2019 är det NORRLANDS SVÅRMOD av Therese Söderlind och den 28/2 2019 DÖDEN I VENEDIG av Thomas Mann. . Enligt vår nya läslista kommer den 30/3 2019 DET VÄXTE ETT TRÄD I BROOKLYN (del 1) av Betty Smith, den 30/4 2019 JUSTINE av Lawrence Durrell , den 30/5 2019 VARULVEN av Aksel Sandemose och den 30/6 2019 MARTIN BIRCKS UNGDOM av Hjalmar Söderberg. Vi tar ett kort sommaruppehåll och kör åter igång den 30/8 2019 med NATTSIDA av Hans Gunnarsson. 30/9 2019 MINA DRÖMMARS STAD av Per Anders Fogelström. 30/10 2019 SELAMBS av Sigfrid Siwertz. 30/11 2019 SVEAS SON av Lena Andersson. 30/12 2019 ARV OCH MILJÖ av Vigdis Hjorth . Den 30/1 2020 är det dags för ORMBOET av Francois Mauriac, den 28/2 2020 MEDAN JAG LÅG OCH DOG av William Faulkner (skulle boken visa sig svår att införskaffa tar vi som reservbok LIV TILL VARJE PRIS av Kristina Sandberg) , den 30/3 2020 SOMMAREN UTAN MÄN av Siri Hustvedt, den 30/4 2020 PESTEN av Albert Camus, den 30/5 2020 FÄDER OCH SÖNER av Ivan Turgenjev. M v h Mohikanen. Varmt välkomna!

Pesten av Albert Camus

Visar 6 inlägg - 16 till 21 (av 21 totalt)
husse
Deltagare

Dert sägs nog inte rent ut i boken om det rör sig om bakterier eller virus. Men såvitt jag förstår stämmer mycket i beskrivningen av sjukdomens uppkomst med hur böldpeseten spreds.
Det börjar ju med många döda råttor. Det var loppor, som parasiterade på råttor, som spred pesten. Jag antar att det är pestbakterier det handlar om. Jag kan inte bedöma hur medicinskt korrekt skildringen av sjukdomens förlopp är, men antar att Camus hade läst på.

20 maj, 2020 at 03:53 •
DensisteMohikanen
Deltagare

Hejsan! Inget mer att reflektera över? Kom ni också att tänka på Döden i Venedig?

28 maj, 2020 at 06:56 •
husse
Deltagare

Nej, den kopplingen har jag inte gjort. Men det är sant, där fanns ju också en pestepidemi.

29 maj, 2020 at 03:48 •
husse
Deltagare

Diskussionen verkar vara inne i sitt slutskede. Jag hoppas, att ingen tar illa upp att jag kopierar följande artikel av Per Svensson i Dagens Nyheter. Det var ett tag sedan, som den publicerades, men jag har sparat den på Word.
“Albert Camus roman ”Pesten” gavs ut sommaren 1947.
Han hade slitit med projektet under många år och ägnat mycket tid och energi åt att studera pestens historia och karaktär. Och det är också fullt möjligt att läsa romanen bokstavligt: som en skildring av en stad som isoleras under en svår pestepidemi på 1940-talet. Då slås man av de många parallellerna med covid-19-pandemin, som när journalisten Rambert vid ett tillfälle undrar om munskydden gör nytta och får svaret: nej, men de inger förtroende.
Men ”pesten” är för Camus också en stor och mångtydig metafor. Mest näraliggande för kriget, ockupationen av Frankrike, nazismen – la peste brune, den bruna pesten. Men också i vidare mening för alla former av tyranni, kanske för människans grundläggande existentiella villkor.
Romanen har nyligen givits ut i svensk nyöversättning av Jan Stolpe. Och nu kan DN publicera hans översättning av en länge bortglömd Camustext på samma tema: ”Maningstal till pestläkarna”. Camus franska förlag Gallimard har under våren inkluderat den i en digital serie kortessäer kring den pågående coronakrisen.
Maningstalet trycktes första gången 1947 i den litterära kalendern Les Cahiers de la Pléiade tillsammans med ytterligare en Camustext kring pesten: ”Tal av pesten till dess underlydande”. De två texterna fördes samman under en gemensam rubrik: ”Pestarkivet”.
Kanske är det så man i dag kan läsa och förstå ”Maningstal till pestläkarna” – inte som svart ironi, utan som en hyllning
Enligt Stolpe bör maningstalet ha kommit till under förarbetet till någon av de tidiga versionerna av romanen ”Pesten”, kanske så tidigt som 1941. De konkreta förmaningarna har hämtats från klassiska skildringar av farsoter som Camus använde som källor under romanarbetet: som den grekiske historikern Thukydides berättelse om hur pesten slog till mot Aten under kriget mot Sparta eller Daniel Defoes bok om pesten i London 1665, ”A journal of the plague year”.
Så långt inga problem. Men vad är det för slags text? Vilka är ”pestläkarna”? De intellektuella som på 30- och 40-talet i iver att rena världen föll för kommunismens eller fascismens locktoner och därmed i själva verket blev ”pestens” tjänare? Kanske det. Ett par år in på 50-talet skulle synen på kommunismen och Sovjetunionen göra Camus och hans vän Sartre till öppna meningsmotståndare.
Intressant nog var det just i denna kontext ”Pestarkivet” första gången publicerades i svensk översättning. Det var i tidskriften BLM:s aprilnummer 1948, samma vår som romanen ”Pesten” gavs ut av Bonniers. De två Camustexterna från ”Pestarkivet” trycktes i omedelbar anslutning till en stor enkät där elva svenska författare ombetts ge sin syn på demokratin, friheten och, rent konkret, Sovjetunionen.
Ett par månader tidigare hade kommunisterna tagit makten i Tjeckoslovakien genom den så kallade Pragkuppen. Järnridån gick ner på den europeiska scenen.
I Sverige skulle synen på Sovjetkommunismen bli en vattendelare i kulturdebatten under många år framåt. Två av huvudmotståndarna i den debatten (kring ”tredje ståndpunkten”), Karl Vennberg och Eyvind Johnson, deltog i BLM:s enkät. Den ena lät sin dotters katt (döpt till Sisyfos) gestalta det illusoriska i friheten. Den andre slog fast att ”parlamentarism och öppen debatt sparar människoliv”.
Och kanske är det (trots Sisyfosblinkningen till Camus och hans berömda essä) snarare så, i Eyvind Johnsons anda, man i dag kan läsa och förstå ”Maningstal till pestläkarna”. Inte som svart ironi, utan som en hyllning till dem som i stället för att sätta sin lit till den allt förändrande patentmedicinen gör vad de kan för att bekämpa det onda här och nu, även om det kan kännas meningslöst, även om det bara handlar om att doppa fingrarna i vinäger eller gnida in dem med handsprit.

Per Svenssonper.svensson@dn.se

29 maj, 2020 at 03:53 •
DensisteMohikanen
Deltagare

Tack för detta, Husse! Intressant…

30 maj, 2020 at 03:40 •
Arne
Deltagare

Jag tänkte också på Döden i Venedig när jag läste Pesten, den lite klibbiga stämningen där man nästan känner hur de dödliga bakterierna sprider sig…

30 maj, 2020 at 05:21 •
Visar 6 inlägg - 16 till 21 (av 21 totalt)

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.