Gruppadministratörer

  • Profilbild för DensisteMohikanen

Boktokarna

Offentlig bokcirkel aktiv för 7 timmar, 5 minuter sedan | 71 medlemmar

Vi diskuterar gamla och nya böcker. Företrädesvis skönlitteratur, men även annan genre kan förekomma. Varje medlem väljer en bok inför en ny läsomgång och sedan läser vi en bok i månaden enligt aktuell lista. Vi försöker undvika att ha samma turordning gång efter gång. Vi har haft en läsecirkel i många år på Bokhyllan.se, men p g a bristfällig teknik flyttar vi cirkeln hit. Den 30/8 2017 var vi igång igen med BARNMORSKAN av Katja Kettu. Den 30/9 var det dags för FLORENCE STEPHENS FÖRLORADE VÄRLD av Ebervall& Samuelson, den 30/10 kom DET VAR VI SOM VAR MULVANEYS av Joyce Carol Oates och den 30/11 KANADA av Richard Ford. Den 30/12 hade vi SIMMA MED DE DRUNKNADE av Lars Mytting. Vår nya boklista bestod av : den 30/1 2018 TRÄDGÅRDSFESTEN OCH ANDRA NOVELLER av Katherine Mansfield, den 28/2 2018 ATT SKRIVA: EN HANTVERKARES MEMOARER av Stephen King, 30/3 2018 TVÅ PAR SYSTRAR av Marilynne Robinson, 30/4 2018 VID GLÖMSKANS RAND av Sergej Lebedev och den 30/5 2018 SNÖKIMONON av Mark Henshaw . Dessa datum markerar start på diskussionerna. Den 30/6 hade vi DE POLYGLOTTA ÄLSKARNA av Lina Wolff. Kort sommaruppehåll. Den 30/8 följde ÄN FINNS DET HOPP av Karin Wahlberg. Den 30/9 kom SOMMARLEKEN av Ellen Mattson och den 30/10 JUDAS av Amos Oz. Den 30/11 2018 hade vi I EN SKOG AV SUMAK av Klas Östergren. Den 30/12 2018 KÖRSBÄRSLANDET av Dörte Hansen. Den 30/1 2019 är det NORRLANDS SVÅRMOD av Therese Söderlind och den 28/2 2019 DÖDEN I VENEDIG av Thomas Mann. . Enligt vår nya läslista kommer den 30/3 2019 DET VÄXTE ETT TRÄD I BROOKLYN (del 1) av Betty Smith, den 30/4 2019 JUSTINE av Lawrence Durrell , den 30/5 2019 VARULVEN av Aksel Sandemose och den 30/6 2019 MARTIN BIRCKS UNGDOM av Hjalmar Söderberg. Vi tar ett kort sommaruppehåll och kör åter igång den 30/8 2019 med NATTSIDA av Hans Gunnarsson. 30/9 2019 MINA DRÖMMARS STAD av Per Anders Fogelström. 30/10 2019 SELAMBS av Sigfrid Siwertz. 30/11 2019 SVEAS SON av Lena Andersson. 30/12 2019 ARV OCH MILJÖ av Vigdis Hjorth . Den 30/1 2020 är det dags för ORMBOET av Francois Mauriac, den 28/2 2020 MEDAN JAG LÅG OCH DOG av William Faulkner (skulle boken visa sig svår att införskaffa tar vi som reservbok LIV TILL VARJE PRIS av Kristina Sandberg) , den 30/3 2020 SOMMAREN UTAN MÄN av Siri Hustvedt . M v h Mohikanen. Varmt välkomna!

Sommarleken av Ellen Mattson

Visar 15 inlägg - 1 till 15 (av 87 totalt)
DensisteMohikanen
Deltagare

Hejsan alla! Det är ju mitt bokval så jag startar nu.
Jag känner att jag behöver smälta den här boken. Bokmässan snurrar fortfarande i mitt arma huvud och har gjort mig urlakad… :-)
Funderar om det är en ungdomsbok eller inte…? Och om det spelar ngn roll i hur vi “känner in” den?
Jag läste Ellen Mattsons historiska roman Tornet och fåglarna i somras och tyckte mkt om den. Språket och personskildringen.
Jag blev intresserad av att läsa fler böcker av henne.
Vi får se hur jag “landar”… om jag får bearbeta boken litet mer…

30 september, 2018 at 04:00 •
husse
Deltagare

Jag uppfattar inte boken som en “ungdomsbok”. På mitt bibliotek är den klassad, som Hc, det vill säga svensk skönlitteratur för vuxna.
Det jag uppskattari boken är det vackra språket och den fina naturskildringen. Jag kom faktiskt att tänka på “Källan” av Walter Ljungquist.
Det finns också en litet “mystisk” stämning i boken, som tilltalar mig.
Däremot tycker jag, att romanen inte har så mycket handling. Den känns ganska stillastående. Det är först i slutet, som det börjar hända saker.
Man får veta väldigt litet om ungomarna i huset. Vad jag förstår bor deras föräldrar i Schweiz och mamman är sjuklig. Därför måste vara hos sin farmor, Markan.
Sandra tycker, att de msåte vara lyckliga som får bo där men de vill tydligen helst komma därifrån: Jag tycker inte, att de är så trevliga mot henne. De kan säga saker som: “Vad dum Sandra ser ut”. I hennes ställe skulle jag inte vilja komma tillbaka dit.

1 oktober, 2018 at 03:41 •
DensisteMohikanen
Deltagare

Jag tycker att det är en existentiell bok. Det är kanske alla romaner? Men jag får en stark känsla av existentialism här… Och jag tänker: vad vill författaren ha sagt med romanen? Att alla har sin egen ensamhet? Sin egen skörhet? Att stå utanför och vilja vara med i ett sammanhang… att anstränga sig…men ändå efter en tid inse/bli på det klara med att man ändå inte riktigt når ända in. Ylva talar ju om för Sandra att hon (Sandra) inte VET hur det är att bo i huset och hur de har det. Sandra tolkar allt utifrån och “SER” inte husets förfall. Allting sjangserar… Ungdomarnas kläder är för urlakade, slitna… De tvingas kvar i ngn slags sommaridyll som farmodern skapat. Marika är kanske snäll, men hon går efter vad HON kände i SIN ungdom.
Ja, föräldrarna i hög grad frånvarande. Exakt hur mkt det påverkar kan ju diskuteras. Ylva kallas skör och visar tecken på anorexia. Rikard kallas också skör. Pierre är väl starkast…kanske? Eller… ? Det gömmer sig så mkt sorg mellan raderna… Författaren skicklig på psykologi.
Mitt i allt har vi Sandra. Som ljuger om sin närvaro när Ylva”försvann”. Det handlar om skuld. Olycka? Förtäckt suicid? Pierre misstänker något…men vi får inte veta till 100 %.
Det existentiella är svårt för alla människor. Och ingen har monopol på skörhet. Det är ju så att även Sandra, ensambarnet, är skör.
Marika är en knepig typ. Hon berättar hur ensam hon är om huset och alltid har varit. Likväl har hon varit gift och fått barn! Det nämns knappt. Passar inte in i hennes självbild? Detta stör mig. Möjligen menar hon att huset varit/är hennes enskilda egendom? Men är det det? Hennes systrar har ju möbler och saker där? Märklig egocentrisk kvinna… Ändå inte lätt för henne i och med ansvaret för barnen. Som “ålagts” henne genom de frånvarande föräldrarna… Litet överklasskänsla där…

1 oktober, 2018 at 04:49 •
Arne
Deltagare

En intressant bok, en lågintensiv thriller med lite Twin Peaksstämning. Det är något som inte stämmer i den svenska sommaridyllen, lite mystiska ingredienser som sig bör. Ett gammalt råttinvaderat hus, frånvarande föräldrar, en knepig farmor, ett syskon som drömmer mardrömmar och skriker på nätterna, en äldre syster som “offrar” sig för att ta hand om brodern. Och sen Sandra, påträngande på gränsen till stalking, smyger runt i buskarna och orsakar till slut en tragedi. Här finns en del att diskutera, ett bra val.

1 oktober, 2018 at 05:09 •
InaJ
Deltagare

Ja, Twin Peaksstämning var bra beskrivning! Sandra verkar inte uppskatta sitt trygga liv med kattungar och allt. Så är det väl i tonåren, att man vill bort från det hemvana och uppleva något annat, så det är inte konstigt. Men Sandra blir helt förtrollad av huset vid havet och vill inte se ungdomarnas verklighet. De är hennes sommarsaga.

1 oktober, 2018 at 06:16 •
InaJ
Deltagare

Mohikanen: Javisst är det en överklasskänsla över hela gänget i huset. Kanske därför de är sådär lite retsamma och överlägsna mot Sandra. De kan ju även dölja sorgen förstås, de tycker hon är naiv och har henne som “lekkamrat” men ser henne inte som någon att anförtro sig åt.

1 oktober, 2018 at 08:56 •
husse
Deltagare

Men det verkar finnas någon slags känslor mellan Pierre och Sandra, början till en romans, kanske.
“Överklasskänsla” håller jag med om. Ungdomarnas föräldrar bor i Schweiz.
Det som hände med Ylva är litet oklart. Hon var van seglare och borde kunna klara sig, om hon föll i vattnet. Om jag minns rätt tyckte sig Sandra höra en smäll, när hon föll. Hon kanske slog i huvudet och hamnade i vattnet som medvetslös.Jag tycker, att det är märkligt, att Sandra var så passiv. Hon borde först och främst ha kollat vad som hade hänt och vid behov tillkallat hjälp. Det är litet oklart, när detta utspelades. Det kanske var innan det blev vanligt med mobiltelefoner. Om Marika fanns i huset hade hon kunnat be henne ringa efter hjälp.

2 oktober, 2018 at 04:09 •
DensisteMohikanen
Deltagare

Jag tolkar det som sent 70-tal eller början på 8o-talet.
Marika och pojkarna var ju i Göteborg den dagen! Ingen annan var i huset (utom just Ylva som tagit sig till stranden).
Långt före mobiltelefonernas tid.

2 oktober, 2018 at 05:12 •
Arne
Deltagare

Jag funderade också på när berättelsen utspelades och kom till samma slutsats som Mohikanen, sent 70-tal eller 80-tal. Helt klart är syskonen överklass, hur många 18-åringar har en egen segelbåt, som Pierre… Likaså funderade jag också på om det var en ungdomsbok, det finns en känsla eller stil i boken som pekar ditåt. Medvetet eller ej vet jag inte men det är menat som vuxenbok.
Däremot blev jag lurad i början av boken, jag fick för mig att Sandra och syskonen var barn, 10-12 år gamla, betydligt yngre än de gymnasieelever de i själva verket var.

Sandra är säkert lite förälskad i Pierre, precis som Marika sa, och Pierre var nog intresserad i början. Men det känns som att han distanserade sig även innan olyckan, kanske reagerade han på att Sandra var så efterhängsen och till varje pris ville tränga sig in bland syskonen och hos Marika.

Sandras reaktion efter olyckan är en nyckelscen i boken, varför gjorde hon inget? Tydligen hörde hon när Ylva slog i båten och förstod att hon skadat sig. Men hon varken försökte ta sig ut eller hämta hjälp. Var det för att hon blivit avslöjad med försöket att segla själv eller för att Ylva sa att hon aldrig tyckt om Sandra?
Däremot borde obduktionen visat att Ylva had slagit i huvudet och då skulle teorin om självmord falla, eller åtminstone vara osannolik.

2 oktober, 2018 at 07:03 •
DensisteMohikanen
Deltagare

Jag tror att det är omslaget på boken som förvillar en. Jag undrar om det är medvetet av konstnären? Att hon målat barn…? Nog får man intrycket att det är barn? Inga tonåringar.
Det KAN vara en “strategi” för att visa att Tiden står stilla vid huset, sommaridyll Forever. Rättare sagt: att Marika vill ha det så. I verkligheten slits syskonen mellan gammal invand trygghet och att vara på gränsen till vuxenlivet (de två äldsta i a f).
Vidare: har det ngn betydelse att Rikard, den yngste, är rödhårig??Varför är det bara han som är det i syskonskaran? Jag vet inte, men antar att det förekommer utan att det är ngt mysko med det…? :-)

3 oktober, 2018 at 09:08 •
husse
Deltagare

Jag hade aldrig tittat så noga på omslaget, men Mohikanen rätt. De ser ut som barn snarare än tonåringar.
När det gäller frågan om varför Sandra inte gjorde något i samband med olyckan tror jag att hon var handlingsförlamad, “frozen fright” är väl termen. Hon skulle ha haft svårt att förklara sin närvaro. Hon ville knappast att det skulle komma fram att hon hade tänkt “låna” båten och försöka segla själv. Kanske tänkte hon, att hon kunde bli misstänkt för att på något sätt ha haft med dödsfallet att göra.

3 oktober, 2018 at 04:04 •
DensisteMohikanen
Deltagare

Nu blev jag osäker. Det är kanske en manlig konstnär…??

3 oktober, 2018 at 05:34 •
DensisteMohikanen
Deltagare

Ang Sandra: jo, så var det nog, Husse. Och dessutom var hon ju i ngt chocktillstånd. Jag kan tycka att hon var feg, men samtidigt förstår jag henne. Misstänker att många hade agerat som hon. Betänk att Ylva var väldigt aggressiv mot henne. Hon kände sig utsatt och skämdes väl för sitt handlande (att “låna” båten).
Pierre är inne på något när han pratar om att “någon” tvingat Ylva upp i båten. Tvingat och tvingat…men han är i närheten av sanningen.
Ö h t är det påtagligt hur irriterade de är över Sandras naiva illusioner om familjen och livet i huset. Hon får gärna sällskapa med dem då och då, men hon ska inte inbilla sig att hon är helt i nivå med dem och deras inre kärna. Även Marika visar aggressivitet när Sandra dyker upp i skogen och hon (Marika) ska prata enskilt med Sandra.

3 oktober, 2018 at 06:29 •
Arne
Deltagare

En sak som gjorde att jag trodde det handlade om barn är att de känns “för gamla” för att nöja sig med att tillbringa hela sommaren hos farmor. Ungdomar i den åldern brukar antingen sommarjobba eller resa med kompisar. Sommarjobb var kanske inte så aktuellt för överklassungdomarna och Sandra skulle ju hjälpa föräldrarna men smiter ständigt iväg till huset. Men tågluff eller att hänga med kompisar känns som ett mer logiskt sätt att tillbringa sommaren för iaf Pierre och Ylva. Jag får också känslan att Marika är lite trött på dem, att de är för stora för att vara med henne. Hon sa också till Sandra att det var bra att hon dök upp, för balansens skull.
Så jag tror att Rikard har någon diagnos (även om begreppet inte var uppfunnit då), han behöver övervakas och att Ylva är någon slags extramamma för honom för att deras riktiga mamma ska få vila upp sig. Tydligen brukar föräldrarna dumpa barnen hos farmor på somrarna.

3 oktober, 2018 at 07:31 •
DensisteMohikanen
Deltagare

Henning Trollbäck heter konstnären. :-)

3 oktober, 2018 at 11:58 •
Visar 15 inlägg - 1 till 15 (av 87 totalt)

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.