• Hej bokcirklare!
    Hoppas ni alla är friska och lässugna? Själv har jag en förkylning och sitter hemma och jobbar. Tur att vissa arbetsuppgifter går att göra på distans och digitalt nu när världen är upp och ner. Mars närmar sig sitt slut och jag vill tacka alla som läst och diskuterat Northanger Abbey denna månad. Fortsätt gärna diskussionen ä…[Läs mer]

    • Allt bok-loppande under åren har lönat sej till slut. Även Övertalning hade jag liggande här hemma, så det är bara att köra igång!

    • Hej Maria, tråkigt att du är krasslig. Hoppas att du snart mår bättre och kan leda cirkeln för romanen “Övertalning”/”Persuasion”. I den upplaga jag har visas en faksimil från den första utgåvan där de gav ut “Northanger Abbey” och “Persuasion” i samma bokband. Har satt igång med läsandet och är nu vid kapitel 5… redo för fortsättninge…[Läs mer]

  • Tiden går fort när man har roligt! Det är måndag igen och dags för sista frågan rörande Northanger Abbey. Tur att aktiviteter online funkar bra trots coronas framfart. Ta hand om er där ute, jag hoppas ni orkar bokcirkla med oss ett tag till!

    Fråga 4: Var det något som du tyckte särskilt mycket om i Northanger Abbey? Var det något som förvånade d…[Läs mer]

    • Jag tycker om berättarglädjen och humorn! När en läst alla Austens böcker är det också intressant att jämföra och i Northanger Abbey är redan flera spår tydliga som återkommer i senare böcker. Samtidigt tycker jag att karaktärerna är mer svart-vita/onyanserade vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att det var hennes första roman. T e…[Läs mer]

    • Jag håller med dig Åsa i det du skriver. När man läst alla böcker tycker jag att det märks att Northanger Abbey är en av hennes första romaner, och att hon sedan har utvecklat sättet hon beskriver sina karaktärer och så vidare. Hon känns mer mogen i de senare böckerna på något vis. I Northanger Abbey testar hon olika sätt att skriva, men pre…[Läs mer]

      • Jag har sett filmen Northanager Abbey från 2007, i veckan. Det finns ju alltid ändringar och förkortningar en tycker är onödiga. Men totalt sett var det en trevlig filmupplevelse med väldigt bra rollbesättning! Rekommenderar den.

    • Tyckte om Northanger Abbey! Instämmer i vad både Åsa och Åza tycker. Syskonen Thorpe var ju förskräckliga, skulle bli galen på en typ som brodern. Kanske blev hon mer nyanserad i beskrivningen av olika personer i senare böcker. Samtidigt är Catherine väldigt ung och lär sej i historien en hel del om människors sämre sidor, växer som till sej. Det…[Läs mer]

  • Fråga 3: Citat är roligt! Gör som Cessan redan gjort och välj ut varsitt stycke eller mening i boken som ni fastnat för och berätta varför.

    • Jag hittade ett citat på sidan 106 i en upplaga från 1993.
      Bakgrunden är att syskonen Tilney pratar om landskapet ur en konstnärlig synvinkel och Catherine känner sig dum och skäms över sin okunnighet. Citat: “En missriktad skamkänsla. Om man vill knyta vänskapliga band med någon, är det alltid bäst att vara okunnig. Den alltför välinformera…[Läs mer]

      • Det här citatet gillade jag också, särskilt rolig var sista meningen! Hade t om köpt små postit-lappar att använda vid läsningen. De glömde och förlade jag nånstans!

    • Jag har tidigare uttryckt att jag inte är så förtjust i Henry Tilney, men när jag hittar detta kan jag inte låta bli att tycka om honom:

      “The person, be it gentleman or lady, who has not pleasure in a good novel, must be intolerably stupid.” (Chapter 14)

      ”Den person, oavsett om det är en herre eller dam, som inte har nöje av en god roman må…[Läs mer]

  • Jag kan inte låta bli att visa en bild som “Arga bibliotekstanten” la ut på instagram. Lite galghumor så här i Coronahysterin …
    Hon skriver:
    “Tips i influensatider:det ska ta ungefär lika lång tid att tvätta händerna som att recitera Mr Darcys frieri.Snott från @drunk_austen #prideandpredjudice #janeausten #mrdarcy.”

  • Fråga 2: Hjältinnan i romanen, Cathrine Morland, är en ivrig läsare av så kallade gotiska (skräckromantiska) romaner, till exempel Udolphos mysterier av Ann Radcliffe, och Northanger Abbey anses av vissa litteraturkritiker som en drift med genren. Vad tycker ni om Jane Austens sätt att använda romankonsten när hon skriver berättelsen? Och har n…[Läs mer]

    • Jag har lånat Udolphos mysterier men har inte haft tid att läsa den. Det är nog ganska vanligt att författare inspireras av andra romaner och det är väldigt tydligt att Jane Austen gör det I Northanger Abbey. Även Jane Eyre, som gavs ut 1847, har tydliga drag av gotisk roman, inspirerad av Ann Radcliffe.

    • Jag har inte läst nån annan roman där man använt romankonsten som så tydlig inspiration och förebild. Tyckte det var mer kul att få en inblick i att man i början på 1800-talet tyckte att gotisk skräck var fascinerande och att det fanns, trodde det var en modern företeelse. Hade man levt på den tiden så hade nog referensen till de romaner som…[Läs mer]

    • Har inte läst “Udolphos mysterier” av Anne Radcliffe. Om jag hinner läsa klart Northanger Abbey denna vecka skall jag göra ett försök att läsa Radcliffes bok på över 600 sidor.

    • Jag känner till namnet Ann Radcliffe men har inget läst, inte vad jag vet iaf. Hör gärna vad ni som läser U. tycker om boken. Tyckte det var roligt med all litteratur som nämns och den har ju stor betydelse för handlingen. Catherines vurm för gamla slott och den romantiska dragningen till dem och äventyr och övernaturligheter.. Hon övertalas…[Läs mer]

      • Ja, tretton år är en lång tid och mycket hade säkert hänt på den tiden både med Jane och samhället.
        Hur gick det att läsa på engelska? Det bästa är egentligen att läsa på originalspråket. Jag har köpt en jättefin samlingsutgåva av alla böckerna på engelska som jag ser fram emot att sätta tänderna i!:-)

        • Var väl den jag kollade in häromveckan på Akademibokh. och fick en lätt dregelattack! Gick bra läsa på engelska men flera gånger fick jag läsa om långa meningar för att bena ut betydelsen. Det positiva är att trots eng klassiker med liten text, både NA och nu Persuasion, så finns en praktisk lista på gamla ord och begrepp som varit till stor hjä…[Läs mer]

  • Har påbörjat läsningen av “Northanger Abbey”… finner följande citat i slutet av första kapitlet: “She had reached the of seventeen, without having seen one aimable youth who could call forth her sensibility; without having inspired one real passion, and without having excited even any admiration but what was very moderate and very tran…[Läs mer]

    • Citatet på svenska för de som upplever det som lättare. ”Hon hade fyllt sjutton år utan att ha mött en enda trevlig ung man som kunde locka fram hennes ömma känslor, utan att ha väckt äkta passion hos någon eller ens en beundran som var annat än ljum och mycket övergående. Detta var i sanning egendomligt!… Men när en ung dam skall bli roman…[Läs mer]

      • Verkligen en lovande början på boken! I sanning egendomligt att vara sjutton år och inte ha mött en enda trevlig ung man … :-) Tur att hjälten kommer till slut!

    • Jag funderade på ordet aimable, som kommer från franskan. Tycker det har ett större djup än att bara vara trevlig. Jag letade på nätet och fick upp nedanstående förklaring och då kommer nästa fråga: Tycker ni att Henry representerar den slags personlighet som beskrivs i citatet? “An amiable person will show their emotions openly. They are the ki…[Läs mer]

      • Intressant detta med att ordet aimable kommer från franskan. Granskar Oxford Dictionary och ser att en ålderdomlig betydelse, som inte används idag, är “lovable or lovely.” d.v.s “älskvärd och underbar”.

        Det är nog inom ramen för tycke och smak om Henry T är “älskvärd och underbar”.

        Jag och min sida blir lite irriterad hur han försöker d…[Läs mer]

        • Precis. jag tänkte på ordet älskvärd när jag lästa aimable. Och jag tycker inte heller att Henry T är speciellt älskvärd och underbar. Snarare arrogant och en besserwisser i dess negativa bemärkelse, (tycker inte alltid att man måste vara en besserwisser bara för att man kan mycket. Stämmer bra med vad Catherine säger att om man är kunnig så kan…[Läs mer]

          • Det är andra gången jag läser boken. Tror att jag gav upp första gången, har inget minne av hur Henry T utvecklas. Håller helt med dig om att hans ironiska uttryck har drag av en besserwisser.
            Förra gången försökte jag mig på den efter “Stolthet och fördom” och fångades inte utan blev mest irriterad. Denna gång är jag mer motiverad att…[Läs mer]

  • Tack Åsa och Robertsfors bibliotek för spännande frågor om Emma under februari! Fortsätt gärna kommentera på Emma-frågorna trots att vi nu går vidare till nästa bok i cirkeln. Lästempot är högt men jag hoppas ni hänger med ändå. :-) Kommentera så mycket ni vill trots att ni inte kommit så långt i boken, det är alltid roligt med en aktiv diskussion…[Läs mer]

    • Jag känner att Emma-diskussionerna blev så uttömmande besvarade att jag inte har något nytt att tillföra, lite synd men jag hade en fantastisk läsupplevelse i vilket fall för det var säkert 10 år sedan jag läste boken sist och oj så bra den är! Gick ständigt och längtade efter att läsa nästa kapitel. En pärla till bok!

      Jag undrar om ni andra ocks…[Läs mer]

      • Jag har läst de olika Austen-romanerna på olika språk. Persuasion/Övertalning har jag bara läst på engelska och när jag skulle prova att läsa den på svenska blev det jättekonstigt! Men Emma har jag faktiskt läst på norska, eftersom jag hade den hemma på norska. Helt klart lite annorlunda, men det funkar också : )

      • Jag läste Stolthet och fördom på engelska nu i höstas och lyssnade på Emma på engelska. Jag håller med om att det blir en annan känsla än att läsa/lyssna på svenska. Jag hittade en samlingsvolym “The complete novels of Jane Austen” på bokrean och den är på engelska, så där har jag lite att bita i framöver.
        Norska har jag dock inte testat … :-)

      • Läser gärna på engelska vanligtvis. Austen romanen i höstas, på eng, var lite svår ibland och tog tid. Hade inget val med Emma, enda som fanns inne, men tyckte att språket plötsligt var lättare, hade mer flyt än tidigare romaner! Nån som upplevt detsamma? Nu visade det sej jag hade N Abbey i bokhyllan, engelsk klassiker med liten text, hu, men me…[Läs mer]

    • Jag råkade höra en för mig helt underbar inläsning av Övertalning på Radioföljetongen i P1 för ett antal år sen och det var det som fick mig att börja läsa Austen efter alla filmer:) Funderar på att läsa om Northanger på engelska, jag fick aldrig någon bra känsla för någon av karaktärerna när jag läste den. Kanske jag var disträ av annat som…[Läs mer]

    • Jag håller med Åsa Grenholm, Northanger abbey är otroligt mycket mer #meta än andra Austen-romaner. Tänk om Spike Jonze och Charlie Kaufman hade kunnat göra en Adaptation-liknande film av den på 1990-talet! Eller en Deadpool-isk serietidning där Catherine skriver sin egen handling.

    • Funderade över frågan och tänkte att det skulle kunna vara den “tonåriga” dialogen, Isabelle och Catherine, som får en att tänka på en ung författarinna. Uppsluppen och ironisk känns också som bra ord. JAs karaktärer i NA pratar också mycket om kvinnors och mäns olikheter, mer uppenbart än i senare romaner tycker jag, där det kanske uttrycks mer..…[Läs mer]

    • Jo, jag tycker nog att det märks att Jane Austen var ganska ung när hon skrev boken, även om hon redigerade den innan publicering. Den kanske var ännu mer “ungdomligt” skriven innan. Jag tror att Jane Austen och Catherine Morland liknade varandra på många sätt med tanke på bakgrund, de hade båda bröder, fadern var präst, de läste romaner och…[Läs mer]

    • Jag tänkte också på att JA och CM liknar varandra. Jag kan tänka mig att om man är ung flicka och ska skriva sin första roman gärna håller sig till det upplevda och det som känns tryggt, erfarenheterna har ju trots allt inte hunnit bli så många. Jag gillar den ungdomliga fräschheten och anslaget, och även det djup som finns i hennes psykologiska…[Läs mer]

    • Har fortfarande inte läst ut boken men har bara 50 sidor kvar, så snart kan jag också vara med och kommentera! :)

      /Maria som verkar ha flera konton på bokcirklar.se

    • Har inte uppfattat att man måste ha läst klart en bok för skriva en kommentar. Man ju skriva hur man upplever en bok fram till en viss punkt. Ett tankvärt citat från de senaste 50 sidor.

      • Det är absolut inget krav på att man måste ha läst klart en bok innan man kan kommentera! Lästempot är högt och vi kör ju igång med frågor från dag 1 så kommentera så mycket ni vill vare sig ni läst få sidor eller många. Ju fler kommentarer desto roligare bokcirkel!

      • Det är väl en smaksak. Själv känner jag mkg inte bekväm med att diskutera en bok förrän jag läst slutet.

  • Jag vill tipsa om en intervju som Maria Sidebo på Vännäs bibliotek har gjort med mig på Minabibliotek.se om denna bokcirkel. Tipsar också om en parlör för Austeniter som Anna Östman på Umeå stadsbibliotek har skrivit. Det verkar inte gå att publicera länkar här, men gå in på minabibliotek.se, sök på Jane Austen och klicka på “webbplats” när…[Läs mer]

  • Fråga 4: Jane  Fairfax är en intressant karaktär som vi inte pratat om tidigare. Emma har svårt för att tycka om Jane, trots att hon inte riktigt kan förklara varför. Problemet ligger inte i något Jane Fairfax gjort eller sagt, som t ex i fallet med makarna Elton. Vad är det egentligen som gör att Emma inte kan förmå sig att bli vän med Jane och…[Läs mer]

    • Det kanske irriterar Emma ännu mer att det egentligen inte finns något klandervärt som Ms Fairfax sagt eller gjort… Jag menar att det blir svårare för henne att rättfärdiga sina känslor. Som kanske handlar om lite sårad stolthet? Att hon själv önskar vara den enda unga kvinnan att räkna med. I hennes ställning vill säga- Handsome, clever and ri…[Läs mer]

    • Jag tror också att Emma känner en viss avundsjuka gentemot Jane Fairfax. Emma har alltid varit den vackra, rika, ogifta kvinnan som alla ser upp till och avundas. Nu får hon plötsligt konkurrens av Jane Fairfax som det pratas om så mycket och det sårar hennes stolthet, precis som “Emmaausten” skriver (fyndigt alias by the way!).

      Jane F verka…[Läs mer]

      • Det verkar också som om andra runt dem har försökt tota ihop Emma och Jane Fairfax genom hela deras uppväxt och förutsatt att de ska bli vänner. Jag tror att Jane, förutom att vara tillbakadragen och misstänksam mot Emma p g a Frank Churchill, har en lite reserverad personlighet och dessutom en stark integritet. Hon har aldrig smickrat Emma el…[Läs mer]

    • Jag håller med er allihop! Avundsjuka och allt annat. Roligt att J.A kan beskriva så komplexa skeenden som förändras med tidens gång, även om de syns enkla på ytan.

    • Jag tror att det som verkligen irriterar Emma är hennes undermedvetna insikt att Jane Fairfax borde ha varit Emmas hjältinna och Emma Woodhouse den bärande karaktären. Att romanen borde heta Jane!

      Om du skulle skriva boken vem skulle du välja som hjältinna? Den vackra föräldralösa, fattiga, intelligenta, begåvade, snälla, vänliga, vars framti…[Läs mer]

      • Jätteintressant tanke! Särskilt när en jämför med en annan föräldralös och principfast guvernant med samma förnamn, Jane Eyre. Det känns självklart när du skriver det att Jane Fairfax hade varit de flesta författares klassiska förstahandsval som hjältinna.

        • Värt att notera att Jane Eyre (1847) av Charlotte Brontë har en mer konventionell bild av en hjältinna än Emma (1816) av Jane Austen. Det är en av de saker som gör Austen så intressant att trots sina begränsningar gör hon ovanliga val.

      • Kul tanke att Jane Fairfax lika gärna skulle ha kunnat passa som huvudperson! När jag läste boken av Carol Shields la jag märke till att Jane Austen givit många av sina bokkaraktärer samma namn som olika släktingar och vänner. Kan det ligga någon tanke bakom det?

        • Helt övertygad om att det finns något med namnen. Som de flesta författare hämtar de stoft till sina romaner ur verkliga livet. Värt att noteras är att hennes närmaste person i verkliga livet, systern Cassandra, aldrig fick en person uppkallad efter sig i någon av hennes böcker.

    • Det mesta som står om Jane här håller jag oxå med om. Intressant tanke att Jane skulle ha kunnat vara huvudpersonen i boken! Men då hade det blivit en annan historia känner jag Just att Emma är den hon är, inte alltid så trevlig kanske, och hur hon utvecklas gör henne just därför till en intressantare huvudperson. Däremot kan jag inte tänka mej bo…[Läs mer]

  • Ikväll trotsade jag regn å rusk å gick på bio för att se Emma! Vilken bildfest! Fantastiska skådespelare. Mycket humor. En film man sitter och småler åt hela tiden. Som du skrev Åza, så är en del saker bortagna, andra lite ändrade, ibland känner man helt igen vissa replikskiften. Helheten känns bra. Jag är väldigt förtjust i filmen just nu s…[Läs mer]

    • Jag har också sett filmen i helgen, och satt också och log hela tiden! En så vacker film, och en värdig version av Emma. De flesta av karaktärerna hade de lyckats mycket bra med, och särskilt gillade jag att Mr Knightly var mindre stel och ståtlig och mer levande och känslosam än i boken och förra filmen – som jag uppfattade honom. Gillade o…[Läs mer]

    • Jag planerar att se filmen på lördag, ser verkligen fram emot det! :-) Ja, det finns verkligen många filmatiseringar av böckerna och det är svårt att inte påverkas av dessa. När jag läser Emma ser jag hela tiden Gwyneth Paltrow framför mig, fast Emma har även spelats av Kate Beckinsale. Elizabeth Bennet är för mig starkt förknippad med skådespel…[Läs mer]

    • På twitter-kontot Jane Austen Centre diskuteras just nu nakenheten i Emma-filmen. Finns det plats för nakenhet i moderna tolkningar av Austens verk? Vissa tror att Jane Austen skulle vända sig i sin grav om hon fick veta hur hennes karaktärer framställs i den nya filmatiseringen. Intressant diskussion! Vad tycker ni som sett filmen? Skiljer den…[Läs mer]

      • Eller så hade hon fnissat av förtjusning över mr Knightleys nakna uppenbarelse! Har inte twitter men kul att höra att det finns en diskussion på g. (Om hundra år kommer förmodligen JAs romaner fortfarande att diskuteras och vändas ut och in på! ) Min tanke om detta är att en kvinna inte kunde skriva det minsta om nakenhet och sexualitet men att d…[Läs mer]

    • Jag har nu läst ut boken och ska äntligen se filmen på bio ikväll! Så peppad och så roligt att se den när den ännu är helt färsk i minnet :)

      • Vad tyckte du om filmen, Maria? Tyvärr blev jag förkyld och kunde inte gå på bio förra helgen och nu verkar filmen ha slutat gå. Synd!

        • Den var rolig och mysig! Och fokuserade på Emma & Mr Knightley, vilket gladde mig för det var ett så fint kärleksporträtt! Nu har jag en crush på Mr Knightley, eller kanske skådisen som porträtterade honom 😍 Jag gillade särskilt hur Knightleys våndor skildrades, att få se en man olyckligt kär och alldeles till sig av avund och förälskelse!

          • Mm, jag blev också väldigt förtjust i filmens mr Knightley! Men en sak jag inte riktigt förstod poängen/ symboliken med var att Emma fick näsblod mitti all romantik, vad tänkte du om det, Maria?

          • Å, nu blir jag sur att jag missade filmen! I boken tycker jag inte att mr Knightleys avundsjuka och förälskelse framgick så mycket, det kanske de har lyft fram mer i filmen. Får vänta tills den kommer på DVD eller streamad.

  • Jag ska göra ett försök till – ska lyssna på en inläsnig på engelska som jag laddat ner så har jag två skäl att lyssna tre, faktiskt, stickar samtidigt. Och så boken och språket.

  • Hej jag gick med i bokcirkeln med de bästa avsikter. Började läsa boken – och samma sak händer igen! Jag får problem med att fortsätta läsa. Jag har läst hela boken tidigare, sett åtminstone en av filmerna som gjorts, dock inte den senaste. Samna sak händer varjr gång: Jag blir såå VANSINNIGT IRRITERAD på Emma som har en  så fördomsfull ins…[Läs mer]

    • Jag vet ju egentligen att om jag fortsätter läsa kommer Emma att förändras (tack och lov) och komma till insikt. Egentligen är det som i de grekiska dramerna. Huvudpersonen begår hybris, inser sitt felsteg, genomgår katarsis och blir en bättre människa.. För att citera förklaringen i Wikipedia: I det antika dramat utmanar ofta hjältarna…[Läs mer]

      • Hej Astrid! Vad kul att “se” dig, det var längesen!

        Du vet väl att det är helt okej att ogilla en bok och ändå delta i cirkeln!? Det är bara bra med olika åsikter, så skriv gärna mer om du vill. Jag tror många håller med om att Emma kan vara irriterande! :-)

        Annars hoppas jag att du vill vara med och läsa Northanger Abbey och/eller Övertalning…[Läs mer]

        • Jag skurade ju läsa /lyssna på boken för att jag var så itrriterad på Emma. Sen tänkte jag om och lyssnade på en förkortad version på engelska. Så. Jag har repeterat huvuddragen i ala fall.
          Man får inse att Emma är ett barn av sin tid. Hon är ju väldigt fördomsfull fast det beror nog på att hon träffar nästan bara människor av “sin” sort. Hon sa…[Läs mer]

  • Fråga tre: Vad kan vi säga om de tre \”kavaljererna\” i Emmas värld, Mr Knightly, Mr Elton och Frank Churchill? Hur uppfattar ni deras personligheter? Har Jane Austen medvetet beskrivit dem som kontraster till varandra?

    • Mr Knightly är enastående. Han känns väldigt progressiv och så är han den enda som “uppfostrar” Emma.
      De två andra herrarna är väldigt självbelåtna, speciellt mr Elton. Frank Churchill är väl lite en manlig Emma, ung och bortskömd.

    • Jag tror absolut att Jane Austen medvetet har beskrivit dem som kontraster till varandra. I nästan alla hennes böcker finns tre olika typer: ”den onde eller oansvarige” (Willoughby, Wickham, Henry Crawford, John Thorpe, Frank Churchill), ”den gode” (överste Brandon, mr Darcy, Edmund Bertram, mr Knightley, Henry Tilney) och ”den löjeväckande…[Läs mer]

    • Ja jag tror också att Jane Austen återkommande använder olika karsktärstyper, för att ge lite mer spänning i romanerna, mer stuns. Mr Knightley står för mognad och förnuft och verkar dessutom ha bättre koll på alla relationer och romanser runtom än Emma. Fast kanske inte när han är svartsjuk och osäker på Emmas känslor för Frank C. Han är förstås…[Läs mer]

    • Ja, utan kontraster ingen spänning. Ett sätt att få liv i romanen. Mr knightley gillade jag fram till att han sa att han som 28-åring var förälskad i Emma, 13 år. Det tyckte jag var omoget och äckligt. Mr Elton är verkligen löjeväckande och infantil och småaktig, ingen bra karaktär för att vara präst. Och så har vi Frank Churchill, en man som begå…[Läs mer]

      • Har ni tänkt på att Austens hjältar/goda män är allvarliga av sig allihop? Jag tänker på Mr Darcy, Colonel Brandon och Edward Ferrars, och vår Mr Knightly. De är lite stela, allvarliga och ibland blyga – inte det sociala idealet. Jag tycker att det känns sympatiskt och intressant att Jane Austen har gjort just den typen av man till sitt ideal.

        • Håller med. Förebilden för ett stabilt och tryggt äktenskap är väl att gifta sig med stabila, lite allvarliga och trygga män? :-)

  • Visa mera