• Jag måste bara få skriva att mitt bibliotekariehjärta smälte då jag nyss läste ett avsnitt om när Fanny försöker skaffa böcker till sin lillasyster Susan som helt saknar böcker och möjligheter till bildning i föräldrahemmet. Då hittar Fanny vägen ett lånebibliotek, blir medlem och får välja böcker att låna med hem till sin syster: ”Hon blev me…[Läs mer]

  • Ny vecka. Jag tänkte höra med er vad ni har för uppfattning om likheter/olikheter med dagens romaner, med tanke på att det var 200 år sedan Manfield Park skrevs. Både till form och innehåll. Svårt att jämföra kanske, men kanske något som ni tänkt på. Själv tycker jag meningarna är långa och lite svåra att följa ibland. Speciellt om det är olika p…[Läs mer]

    • Jag tycker också att det var svårt att följa meningarna ibland. En del gånger förstod jag inte vad det stod faktiskt, och undrade vad det står på engelska och om det var översättningen som är otydlig.

      Sen var det ett problem att förstå vem som talade ibland i dialogen. Jag fick rätt ofta backa tillbaka och fundera över vad som stod, dels på…[Läs mer]

    • Det är klart att så här gamla romaner skiljer sig åt språkligt och innehållsmässigt jämfört med dagens, men jag är ändå förvånad över att så gamla romaner kan kännas så aktuella och lockande att läsa. Jag förstår att översättningarna har till viss del bidragit till att språket moderniserats och är lättare att läsa nu än i original. Jag håller med…[Läs mer]

    • Jag tycker också att det är otroligt att jane Austens böcker är så pass lättlästa som de är med tanke på åldern. En bok från 1960-talet kan kännas nog så gammaldags har jag tänkt ibland. Mansfield Park har så många olika spår att jag inte vet var jag ska börja. Detta med arv och miljö t ex. Hur Fanny som liten saknar sin biologiska familj,…[Läs mer]

      • Jag kan varmt rekommendera den som gillar engelska ljudböcker att försöka få tag på Juliet Stevensons inläsning av denna. Jag talar varmt om henne i vår podcast ”Sch!” och hon gör det helt uppenbart vem det är som säger vad. Sedan får man också veta hur de lite omoderna orden uttalas.

        Jag kan däremot sakna Fanny ganska mycket genom nästan hela…[Läs mer]

    • För min egen del är att läsa Jane Austen också en möjlighet att dra ner på tempot. Ibland då det blir krångligt läser jag högt för mig själv. Mansfield Park är en av mina absoluta favoriter i Jane Austens författarskap. Jag upplever karaktärerna som mer sammansatta och komplexa i boken som helhet gentemot de böcker som hitintills ingått i cirkel…[Läs mer]

      • Jag har också märkt att det går inte att stressa sig igenom en Jane Austen-roman, i synnerhet inte Mansfield Park. Jag verkar aldrig riktigt ta mig igenom hela, är nu i slutdelen, men försöker att inte stressläsa för då måste jag ändå läsa om för att förstå vad jag har läst. Alltså en mer utmanande läsning än till exempel en ”vanlig” deckare. J…[Läs mer]

    • Jag har tänkt på att dagens romaner ofta försöker gestalta karaktärer mer än att beskriva dem. Jane Austen, tycker jag, gör lite båda delarna. Jag tänker på Mrs Norris, tex som först beskrivs som som snål och hänsynslös, och sedan ”följer upp det” med ord och handlingar. Om jag skulle få karaktärerna förklarade på det sättet i en nutida roman sku…[Läs mer]

  • Berätta gärna mer om Jane Austens museum i Bath. Var det där hon bodde? Jag skulle verkligen vilja åka dit! 7 November, 2019 01:52

    • Ja det var där hon hade bott. Det stor en naturligt stor ”docka” utanför med tidsenliga kläder och som föreställde Jane själv. Det var ganska många år sedan jag var där, men vill minnas att det var bara en liten lägenhet med möbler.

      • Så var det så litet? Jag trodde det var hela huset, att det var prästgården för visst var hennes far präst?. Bodde hon i sitt föräldrahem hela tiden, som ogift? Kunde en ogift kvinna på den tiden flytta till en egen lägenhet?

    • Jag har också varit där! I april förra året, det var fantastiskt! Museet var ganska litet dock, men vi fick avnjuta ett jättetrevligt afternoon tea längst upp i huset där de hade en liten servering och så kryllar ju hela Bath i övrigt av sevärdheter. Måsten för en Austen lover är ju inte bara att gå på Jane Austen Center utan även besöka The Pump…[Läs mer]

    • När jag var där sa de att det är ett likadant hus som det som familjen hade i Bath, men det verkliga huset hade de inte kunnat använda. Det ligger bara något kvarter därifrån, eller typ över gatan, om jag minns rätt, så det är i princip samma hus.

  • Hej alla Austenvänner. Jag måste börja med att be om ursäkt för mitt sena upplägg här i cirkeln, tiden har gått alltför snabbt tydligen. Sedan ska jag skryta med att jag faktiskt varit på Jane Austens museum i Bath.

    Nu till boken Mansfield park. Det ska bli intressant att läsa om vad ni tycker om boken.Själv har jag haft lite svårt att komma ig…[Läs mer]

    • Roligt att höra från dig :-)

      Själv är jag positivt överraskad av Mansfield Park. Jag gillar den bäst av de vi hittills läst faktiskt. Det var så mycket dialoger i de andra och det är mindre av det i denna och jag tycker att det är mer av djup i den här berättelsen faktiskt. Mer mogen känsla, de andra var mer livliga och ungdomliga och inget fe…[Läs mer]

    • Hej Karin och Bjurholms bibliotek! Välkommen till bokcirkeln! :-)

      Jag har hunnit ungefär halvvägs i boken nu, men jag har läst den förut för länge sedan.
      Jag tycker synd om Fanny Price som får flytta till sina kusiner på grund av att hennes egna föräldrar inte kunde ta hand om henne. Kanske fick hon ändå ett bättre liv hos sina kusiner, men…[Läs mer]

      • @azasjo Tycker du fortfarande så ang Fanny och familjen på Mansfield Park, nu när du kommit längre in i handlingen?

        • Ja, det gör jag nog till viss del. Jag upplever att Fanny får det bättre hos sin moster och morbror efter att äldsta dottern Maria gift sig och flyttat från Mansfield Park. Den andra systern Julia tillbringar då mycket tid hos sin syster och då blir Fanny mer uppmärksammad på Mansfield Park, till exempel när de ordnar en bal.

          Någon som dock inte…[Läs mer]

          • Jag har också tänkt mycket på teatern och vad den har för funktion i boken, eftersom det är svårt att föreställa sig hur skådespeleri möjligtvis skulle kunna ses som olämpligt ur vår moderna synvinkel. Det jag har kommit fram till är att det kanske var mer av en fars (?) och att hela episoden berättar mycket om syskonen Crawford, och en del om hur…[Läs mer]

            • Ja, visst är det svårt att förstå att denna teaterpjäs kunde uppfattas som så kontroversiell och skandalös. Allt rinner sedan ut i sanden när morbrodern kommer hem och förbjuder hela spektaklet. 😀

  • Väntar på Bjurholms bibliotek och frågeställningar om Mansfield Park. 5 November, 2019 10:39

  • Tack för intressanta diskussioner och inlägg! Nu bollar Vännäs bibliotek över ansvaret till Bjurholms bibliotek för nästa bokäventyr: Mansfield Park. Hoppas att du har haft utbyte av läsning och diskussioner, och att vi hörs igen kring läsningen av nästa bok. Det är förstås fritt fram att fortsätta diskutera Stolthet och fördom, och att hoppa in…[Läs mer]

  • Det är redan sista veckan i oktober! Här i Vännäs vaknade vi upp i morse med snö på träd och mark. Så nu är det dags att avrunda diskussionerna kring Stolthet och fördom. Vad tycker du om boken som helhet? Har den motsvarat dina förväntningar? Positivt? Negativt? Andra reflektioner? 28 October, 2019 11:51

    • Jag funderar kring samtalen tidigare under månaden, så mycket intressanta frågor! T ex om hur vissa karaktärer liknar varandra i olika böcker och hur vissa frågeställningar återkommer. Jag tycker mycket om Stolthet och fördom, inte minst för humorns skull, men en annan av mina favoritböcker är Austens Övertalning/Persuasion. Den handlar myck…[Läs mer]

      • Jag läste att Jane Austens hem är museum, det står numera högt upp på min reseönskelista: https://www.jane-austens-house-museum.org.uk/
        Jag skulle också vilja veta mer om både tiden och hennes liv. Antagligen är både hennes böcker och åsikter mer kontroversiella och nytänkande än vi förstår idag.

        • Jag blir mer och mer sugen på en resa till England. Då är ett besök på Jane Austen-museet ett måste! Likaså ett besök på Highclere castle där Downton Abbey spelades in. :-)

    • Jag hade inte läst Stolthet och fördom tidigare, bara sett film och tv-serie. Jag blev väldigt förtjust i Gun-Britt Sundströms översättning, försökte också läsa på engelska, men tappade ibland bort mig i långa snirkliga formuleringar.

    • Jag är ännu mer övertygad nu om att Stolthet och fördom faktiskt ÄR min favoritbok genom alla tider! Jag har som sagt läst den många gånger, men första gången på engelska och det är något visst med att läsa på originalspråket. Jag tycker Stolthet och fördom har allt; humor, kvickhet, kärlek, spänning (nåja …), rolig dialog osv.

      Det har ocks…[Läs mer]

  • Jag tänker på titeln, Stolthet och fördom. Tycker ni att den stämmer lika bra med bokens innehåll som titeln Förnuft och känsla? Vad betyder ordet stolthet och ordet fördom för er?

    Det är lustigt det här med ord och vilken betydelse och värdering man lägger i dem. Jag har fått tänka över det här, då jag anser att Austens språk är väldigt uttryck…[Läs mer]

    • Tack @kristinasa för din spaning och analys av boktiteln! Det blev verkligen ett ”aha” för mig att betydelserna av orden stolthet/pride och fördom/prejudice skiljer sig åt på svenska respektive engelska. Det förklarar ju en hel del!

      För mig har ordet ”stolthet” en för det mesta positiv klang, även om överdriven stolthet även kan vara negativ,…[Läs mer]

    • Det var intressant det du skrev om ordens olika betydeler i språken och översättningarna, även de som ändras med tiden. Tänk bara menlösa barns dag som vi garvade åt som yngre och sen lärde man sej att det kom av medellös, dvs fattig! Känner att jag måste fundera vidare över titlarna och betydelserna. Läser den här boken på engelska, går t…[Läs mer]

    • Tack @kristinaa för ditt engagerande tankar kring bokens titel. Tänk vilken inblick som kan finnas bakom att ta reda på betydelsen av orden. För mig är Austens val av titlar alltid mångbottnat. Båda huvudpersonerna – Elisabeth och Darcy har både ”stolthet”/pride och ”fördom”/prejudice. De måste nå självinsikt för att övervinna hindren och…[Läs mer]

    • I kapitel 4 ger oss Mary Bennet sin (och Jane Austens?) syn på detta: ”Stolthet hänför sig mera till vår egen tanke om oss själva, fåfänga till vad vi önskar att andra skall tänka om oss.”

      Detta gäller ju i hög grad mrs Bennet som hela tiden skryter om sig själv och sina döttrar på ett sätt som omgivningen genomskådar, inte minst hennes man och…[Läs mer]

    • Jag tolkar det som att förnuft och känsla är egenskaper som är positiva (i lagom mängd) medan stolthet och fördom är egenskaper som mest kommer i vägen för karaktärerna. Sedan tror jag precis som ovan att det blivit en förskjutning av betydelsen av ordet pride / stolthet sedan Jane Austens dagar. Från att ha varit en av dödssynderna i en kristen…[Läs mer]

    • Tack för ert gensvar, alltid roligt att höra andras synpunkter och betraktelser över ett ämne :-)

  • Måndag igen! Veckans fråga:

    Det finns flera exempel på att släkt och vänner har synpunkter på och blandar sig i karaktärernas kärleksliv. Till exempel försöker Mr Darcy hindra Mr Bingley från att uppvakta Jane till en början. Sedan vill Lady Catherine sätta stopp för en förbindelse mellan Mr Darcy och Elizabeth. Vad tänker ni om det?

    Tycker ni…[Läs mer]

    • Jag tänker att samhället då var ett klansamhälle där heder var viktigt och att gifta sig inom sitt stånd var viktigt. Att följa vissa konventioner var viktigt och så är det väl än idag men på ett helt annat sätt. Att följa gruppens regler har alltid varit viktigt för den sociala samhörigheten, men på olika villkor genom tiderna och i de olika k…[Läs mer]

    • Det beror nog helt på vem det är vi råder och vilken relation vi har till personen. Rådet kan ha effekt, men eftersom vi inte kan se in i framtiden så är det liten risk att en utomstående har något att komma med. Två minus kan bli plus och två plus bli minus. Sedan har vi ju det här med lockelsen i det ”förbjudna” som diskuterades här förut och so…[Läs mer]

    • Svår fråga … Det var nog vanligt att lägga sig i och ha synpunkter om detta på Jane Austens tid eftersom det då var så viktigt att trygga sin ekonomi och ”hålla sig till sin samhällsklass”. I dagens samhälle vet jag dock inte hur pass mycket man ska/bör lägga sig i andras val av kärlekspartner …:-)

    • Detta är en knivig fråga. Vill helst inte lägga mig i någons förälskelse, men om hen lever i en destruktiv relation och jag upplever mig vara en ”vän” så måste jag försöka finna ett sätt att tala om saken. När Jane Austen levde fanns tankar som ”vangifte”/
      ”mesallians”/”nergifte”. – att någons giftermål med en person av ringare samhällsställn…[Läs mer]

  • Är det inte motsägelsefullt hur Mr Darcy beskrivs i kap 3 och den nedlåtande ton han beskriver Elizabeth med och hur han sen beskrivs i kap 43 sid 299 av husföreståndarinnan på hans gods som aldrig hört ett ont ord från honom och att han är sååå goood?

    Kap 3: Han sade kyligt: Hon går an men inte är hon vacker nog att fresta mig och just nu h…[Läs mer]

    • Nej, det stämmer inte överens. Mrs Reynolds version av Mr Darcy skulle knappast ha sagt något så elakt, dessutom inom hörhåll för den berörda. Men jag kom att tänka på ett Västerbottniskt ordspråk: Dit det bär dit bär det. Alltså när ett rykte fått fäste förstärker det gärna sig själv och växer av egen kraft. Så även om Mr Darcy faktiskt var otrev…[Läs mer]

      • Världen på den tiden var väl ungefär släkten och grannarna :-) Så när de jämförde denne högmodige, otrevlige och asociale aristokrat med dem som de umgicks med, och hade träffat, så var han nog högfärdigast och otrevligast i världen :-)

    • Mrs Bennet bidrog nog starkt till att ryktet om Darcy som en arrogant och högfärdig karl spreds som vinden … :-)
      Har ni sett TV-serien Stolthet och fördom i sex delar (alltså inte filmen)? Skådespelaren som spelar Mrs Bennet är fantastisk!! Jag hör hennes gnälliga röst i huvudet när jag läser boken och skrattar gott för mig själv. :-) Repliker…[Läs mer]

  • Måndag igen! Veckans fråga: Har du hittat något favoritcitat som du vill dela med dig av? Varför fastnade du för just det? 14 October, 2019 11:25

    • Mr Bennet är en av mina favoritkaraktärer i Stolthet och fördom. Han är så fyndigt rolig och ironisk. Som till exempel när mrs Bennet beklagar sig över att mr Bennet inte bryr sig om hennes nerver. Då svarar han:
      ”You mistake me, my dear. I have a high respect for your nerves. They are my old friends. I have heard you mention them with considera…[Läs mer]

      • ”När hon var missnöjd trodde hon att hon led av dåliga nerver”. Det citatet tycker jag var rätt kul. Missnöjd-klagan-ickeaccepterande-negativ-mår dåligt :-)

      • Så bra Åza att du nämner mr Bennet. (Eftersom jag glömt anteckna nu igen) Gillar också hans underfundiga och tålmodiga humor! Och ett underbart sätt att kommentera, och stötta Elizabeth, att hon sa nej till frieriet.

    • Nu har jag lyssnat mig igenom boken, jag lånade E-ljudboken som var översatt 2017. jag hade också översättningen från 2011 som bok att jämföra med och ibland tyckte jag att boken var bättre översatt och ibland, E-ljudboken.

      Mitt favoritcitat kommer från E-ljudbokens översättning: ”Tänk på det förflutna endast då det är en glädje att minnas…[Läs mer]

      • Jag läser boken på engelska, men sidorna är inte lika. I vilket kapitel eller sammanhang har du hittat citatet?

        • I slutet av romanen: Elizabeth till Darcy: ”Men tänk inte mer på det där brevet. Känslorna hos den som skrev och den som tog emot det är så annorlunda nu än då allt det obehagliga omkring det bör glömmas bort. Ni får tillägna er min filosofi – tänk på det förflutna bara om minnet är trevligt.” (Kap 58)

          • Här är citatet på engelska: ”You must learn some of my philosophy. Think only of the past as its remembrance gives you pleasure”. (s. 397 i min bok). Översättningen till svenska känns välgjord!

            • Tack Maria för ditt svar! Så här tolkar jag den meningen: Tänk bara på det förflutna om dess minnen ger dig glädje. Så översättningen från E-ljudboken tycker jag stämmer bättre överens med orginalet och mer i samklang med bokens poetiska och romantiska uttryck.

  • Ni som läst både Förnuft och känsla och Stolthet och fördom; märker ni också likheten mellan Mr Willoughby och Mr Wickham? Dessa två är av ”samma skrot och korn”. :-) 11 October, 2019 12:17

    • Absolut :-) Och Jane med sitt goda hjärta påminner om Elinor tycker jag.

    • Hon verkar använda vissa återkommande karaktärstyper, är det kanske nånstans samma historia hon vill berätta? Jag vet inte, måste väl läsa fler böcker.

    • @azasjo för mig är Wickham och Willoughby syskon och nödvändiga som motpol i storyn till de ansvarstagande Darcy och Brandon. Om vi utgår från att Mr Darcy och Colonel Brandon är mogna män är Willoughby och Wickham exempel på män som inte är det (ännu).

      Genom deras själviskhet, deras prioriteringar och hur de behandlar andra är det uppenbart…[Läs mer]

  • Måndag igen, och här kommer en ny fråga att diskutera:

    Stolthet och fördom är i hög grad en berättelse om kärlek och relationer, men kärleken beskrivs väldigt kyskt. Tror du att det är ett medvetet grepp av Jane Austen, eller är det en spegling av hur människor levde på den här tiden (iallafall i den samhällsklass det handlar om)? Finns det andra…[Läs mer]

    • Jag tycker att romanen vinner på sin kyskhet. Jag kom att tänka på amerikanska high schoolfilmer som skildrar 50 / 60-talet, där de vuxna gick omkring med linjaler för att kolla avståndet mellan de som dansade tryckare på skoldanserna.. Det kan aldrig ha varit mer spännande att dansa än där och då! Det förbjudna blir lite extra lockande. F…[Läs mer]

    • Förmodligen var det precis så kyskt och tillrättalagt under den tid Jane Austen skildrar. Det var nog väldigt tabu att sätta ord på kärlek och erotik i en roman och även att visa det offentligt. Jag tycker det är så befriande att så mycket lämnas åt fantasin, i kontrast till mer moderna romaner och filmer där allt och lite till visas och beskrivs.

    • Hej, här kommer en sen kommentar! Jag håller med er, och tänker på skräckgenren också där det allra obehagligaste är sådant som fantasin själv får skapa.

    • Jag ser det som att boken speglar den tid de levde i, i det samhällsskiktet, annrs hade hon nog inte fått den publicerad om den ansetts vara vidlyftig.

      Det är en ogift kvinnas romantiska drömmar om att få bli älskad för sin egen skull av en man som man kan högakta och som är rättrådig. Det visar bokens slut tydligt på tycker jag. För visst v…[Läs mer]

  • Visa mera