• Hej! När jag läser boken ställer jag mig frågan vilka krav man tror att omgivningen ställer på en. Om man inte inser att man inte kan leva upp till alla krav får man det väldigt jobbigt. Man måste tvinga sig själv till att säga nej. Minna skildras som en kvinna som inte klarar av det. Att hitta pauser och lugn är nödvändigt. Jag har inte läst kla…[Läs mer]

    • Ja Minna verkar ha väldigt svårt att säga nej. Det känns som att hon har en bild av hur man borde göra saker och att hon försöker leva upp till den bilden. Mycket av kraven som hon upplever kommer nog också inifrån henne själv och inte från omgivningen.

  • Jag håller med om att Iris är en spännande personlighet, men jag upplever också att hon är en helt avgörande bekantskap för Minna. Är inte Iris i stort sett den enda karaktären i boken som Minna inte vantrivs tillsammans med? Som hon till och med utvecklar en samhörighet med? I början av bokens andra del undviker Minna också henne, eftersom ho…[Läs mer]

    • Jag håller med. Jag tycker verkligen om Iris, hon är kompromisslös och obrydd av hur andra ser på henne. Vänskapen med henne verkar göra Minna starkare. Jag tror också att deras relation är avgörande för Minnas insikt om att hon inte vill gå tillbaka till sin gamla lärartjänst. Att livet inte handlar om att arbeta utan att vårda relationer me…[Läs mer]

  • Ja, fy så oförstående de är på Widegrens trädgårdar! Faktiskt undrar jag om det är realistiskt. Om nu Minna fortfarande är så dålig att hon inte kan arbetsträna på sin arbetsplats utan får börja i trädgårdsmästeriet i stället som en del av behandlingen verkar det inte riktigt trovärdigt hur de anställda beter sig. De verkar varken ha kunskap om…[Läs mer]

    • Det framgår inte riktigt varför de andra personerna på Widegrens trädgårdar har hamnat där, men jag får uppfattningen att Minna faktiskt är den som det gått längst för. Det verkar inte riktigt finnas någon plan för Minnas vistelse där. Det enda personalen säger till Minna är ju att hon ska öva på att ta pauser.

      Håller verkligen med om a…[Läs mer]

  • Nu har jag kommit en bra bit in på bokens andra del Widegrens trädgårdar. Det är ett helt annat tempo i denna del upplever jag. Stressen som jag kände när jag började läsa om Minna känner jag inte längre. Det är sorgligt att det ska behöva gå så långt som det gjorde för Minna, men samtidigt tror jag på något sätt att hennes kollaps (eller vad…[Läs mer]

  • Jag funderar på om vi verkligen är så rädda för att blotta oss för varandra. Och om det är den rädslan som Minna känner som gör att hon tycker att andra kommer med elaka pikar, exempelvis kvinnan på skolexpeditionen. Det är ju Minnas upplevelse vi får ta del av. Kanhända att hon skäms för att hon inte orkar med allt och därför tror att andra se…[Läs mer]

    • Det har nog länge funnits en attityd i samhället att det är positivt om man kan ha “många bollar i luften” och prestera på hög nivå. Då kan det ju lätt bli tabu eller skamfullt att säga att man inte hinner eller inte orkar. Minna jämför sig mycket med andra som har liknande liv som henne och det i sig kan ju skapa stress. Som du skriver är…[Läs mer]

  • Nu har jag läst första delen av boken. Min första reflektion när jag läser är hur stressad jag blir av att läsa om Minna. Först och främst tror jag det är Minnas fullproppade schema med aktiviteter, jobb, barn och allt som hör där till som gör att även jag känner den stress som Minna känner. Sara Beischer är också mycket skicklig på att få fram de…[Läs mer]

    • Ja, jag känner också att jag blir uppstressad när jag läser om Minna. Väldigt bra beskrivet att hon hela tiden verkar balansera på randen till sammanbrott, för att till slut ha noll koll på tillvaron. Jag känner verkligen igen detta och det typiska att man inte vill avslöja något för andra. “Hoppar man bara över lunchen så ska det nog gå.” Samt…[Läs mer]

      • Jag håller med. Det är också sorgligt att hon inte verkar ha någon att anförtro sig till. Det känns som att hon försöker hålla en fasad både inför vänner och familj. Relationen till Carina verkar snarare göra Minna mer stressad och jag upplever att det finns en rivalitet mellan dem. Middagsbjudningen utför Minna snarare pliktskyldigt och inte med…[Läs mer]

  • Idag börjar vi läsa Mamma är bara lite trött av Sara Beischer. Det ska bli spännande att läsa boken då jag hört mycket bra om både denna och andra av Beischers böcker, men själv inte läst något av henne förrän nu. Beischer debuterade med romanen Jag ska egentligen inte jobba här år 2012, i vilken hon inspirerats av sitt arbete som timvikarie inom…[Läs mer]