Bokcirkeladministratörer

  • Profilbild för Ida Norberg
  • Profilbild för Amela Hadziresic

Läs med Sundsvalls stadsbibliotek

Offentlig bokcirkel aktiv för 5 dagar, 2 timmar sedan | 13 medlemmar

Bokcirkeln drivs av Sundsvalls stadsbibliotek. Vi läser all möjlig litteratur, och diskussionen sker fritt under respektive läsperiod. Det går bra att hoppa in i cirkeln när som helst. Varje bok startar och avslutar med en frivillig träff på bibliotekets Digidelcenter. Exakt datum och tid för liveträffarna kommer ut i god tid. Kontaktperson: Amela.hadziresic@sundsvall.se och Ida.norberg@sundsvall.se

Nedan följer hålltider och planering inför årets läsning:
15/10-30/11 Ola Larsmo: Swede Hollow – Vi ses och diskuterar boken torsdag 30/11 kl 13.00 i DigidelCenter, plan 1, på Sundsvalls stadsbibliotek. Vi startar också upp nästa läsperiod, och diskuterar vilka böcker som vi gärna vill ska ingå i vårens läsperioder. Välkommen :)

1/12-11/1 Graham Swift: Mödrarnas söndag

Varmt välkommen att delta :)

Ola Larsmo, Swede hollow

Visar 15 inlägg - 1 till 15 (av 17 totalt)
 Ida Norberg 
Deltagare

Nu startar vi läsperioden med boken Swede Hollow av Ola Larsmo

14 oktober, 2017 at 01:46 •
 Ida Norberg 
Deltagare

Ska bli väldigt spännande att börja läsa boken Swede Hollow. Många har sagt att det ska vara en mycket bra bok, vi får väl se 😊

14 oktober, 2017 at 02:55 •
 Ulf Johansson 
Deltagare

Har läst drygt halva Swede Hollow. Mycket gripande historia som det är svårt att lägga ifrån sig. Gillar verkligen hur man får följa ett antal personer, men även hur Larsmo lyckas fånga och skildra bifigurers levnadsöde. Kan därvidlag i viss mån påminna om Lars Ahlins sätt att skriva romaner och gestalta människor. Vet att Larsmo är väldigt förtjust i Ahlin!

31 oktober, 2017 at 03:31 •
 Ida Norberg 
Deltagare

Läste recension ur Aftonbladet. Letade recension och hittade denna gratis :) Intressant att de nämner Mobergs utvandrar-svit och menar att det är vad vi förhållit oss till när det gäller den svenska emigrationen. Nu får vi en annan sida av storyn. Jag ska kasta mig över boken i helgen :)

2 november, 2017 at 11:04 •
 Ida Norberg 
Deltagare

Nu har jag kommit en bit in i boken och fascineras av personerna. Anna, frun, (blev plötsligt osäker på vad hon hette men visst var det väl Anna…) är ju en oerhört stark karaktär, men som verkar liksom i skuggan, och där påminner hon mig om Kristina från Mobergssviten. Kvinnorna som bara hänger med tills de till slut får nog och sätter ner foten. Här får det ju ta ett tag innan Gustav fattar grejen och sväljer sin stolthet. Dessa stolta män!! Tänkte också på likheterna med Moberg med båtöverfarten. Ett sånt elände att fara på dessa båtar! Och ändå, dit de nu kommer – elände och fattigdom och slit – så är det ändå bättre än att ha stannat kvar i hemlandet? Sen kan man ju absolut dra paralleller till dagens migration/folkvandring, även om det inte är krig som karaktärerna flyr från. Men detta med att familjen blir så viktig, och andra som kan samma språk, tillhörigheten till en grupp där man får känna sig hemma…fortsätter läsa med spänning :)

6 november, 2017 at 02:47 •
 InaJ 
Deltagare

Det jag slås av är hur hårt de arbetar, både kvinnor och män, och hur farligt allt är. T.o.m. trappan för att ta sig upp ifrån Swede Hollow och genvägen genom tunneln är farliga. Jag såg nyligen en film på SVT ”Himlens mörkrum” om fotografen Jean Hermanson och de arbetare i svensk industri på 60-talet som han fotograferat. Alla är skitiga och oljiga och det var ju inte så länge sedan, liksom Swede Hollow inte var så jättelänge sedan heller. Min egen pappa jobbade i en rätt så oljig bransch och sådana jobb finns fortfarande även om vi tänker oss Sverige som ett rent och prydligt teknikland. Det är verkligen intressant hur boken på något vis skildrar både svensk arbetarhistoria och den nya flyktinginvandringen.

7 november, 2017 at 11:26 •
 Ida Norberg 
Deltagare

Ja, de sliter verkligen och allt verkar slitsamt. Inte så många ljuspunkter, än iaf, förutom möjligen vissa udda vänskapsförbindelser. Anna verkar också hård mot barnen, men kanske även det är en del av det hårda livet. Jag hittade en film som handlar om emigrationen till Washington
Den säger dock ingenting om det hårda arbetsamma livet eller hur det kunde kännas att vara helt ny i ett främmande land, utan målar mer upp en nästan romantiserande bild av det hårt arbetande svenska folket, och hur omtyckta de var pga det. Finns ett museum som också har en avdelning om emigrationen

Intressant att lära sig mer om detta.

9 november, 2017 at 04:24 •
 InaJ 
Deltagare

Ja det har nog varit rätt romantiserat. I boken verkar det mer som att de som kommit sist hamnar längst ner i hierarkin oavsett nationalitet. Det är väl ett mänskligt fenomen… Intressant också de olika anledningar man haft att resa. Det finns alltid något trasigt bakom som sakta kommer fram.

10 november, 2017 at 02:11 •
 Ida Norberg 
Deltagare

Jag har kommit till hälften ungefär, och plötsligt har en läströghet drabbat mig. Jag upplever det som att boken tappar fart! Det är möjligen så att det är en del trådar att hålla reda på som får mig att tappa styrfarten lite…rättegångsprotokollen-berättelsen som dyker upp vid olika tillfällen. Kanske är det för att jag samtidigt läste Den underjordiska järnvägen – som handlar om slaveriet några årtioenden tidigare. jag undrar också – var är de afroamerikanska människorna i denna bok? Träffade inte svenskarna på någon av dem alls? Var det bara irländare och tyskar som fick de här slitsamma jobben? Tänker att de tidigare slavarna borde också hamna på dessa 1-dollar-jobben…Men de syns inte till. Har författaren missat dem eller fanns de inte på samma ställe tro?
Intressant iaf att läsa om två delar av amerikas framväxt. och håller med föregående talare om detta med arbetarhistoria – det är verkligen ett stycke arbetarhistoria vi får oss till livs här – hårda grovarbetet innan industrialismen. Slå bort is för hand t ex…bromsa ett tåg för hand…snacka om olycksrisk!

15 november, 2017 at 04:23 •
 InaJ 
Deltagare

Intressanta länkar men nog verkar våra vänner i Swede Hollow glömts bort i historieskrivningen. Det blir väl gärna så att de som har det bra, har pengar osv får möjligheten att berätta och kanske skäms somliga över att inte ingå i det fina gänget av lyckade svenska Amerika-utvandrare även om det gått bra för dem senare.

Jag är dåligt insatt i slaveriets historia i USA men jag har bilden att de frisläppta slavarna inte var så fria och inte hade pengar och därför blev kvar på plantagerna i Amerikanska södern. Swede Hollow ligger ju norrut i Minnesota i den klassiska svenskbygden med industrier.

16 november, 2017 at 11:16 •
 Ida Norberg 
Deltagare

Ja, i boken av Colson så flyr vissa norrut, och de skapar nån sorts fristad i Virginia, fast det går tokigt för dem. De pratar också om Kanada. Men att ta sig från södern och undvika ”jägarna” var nog inte så lätt. Så kanske det är som du skriver, att de flesta aldrig kom norrut till ”svensk-områden” .

Jag är tillbaka i boken nu, kastades brutalt in i sorgen efter Carl. Och bara häromdagen satt jag och skrattade åt skrönan om han som lutade till sig polishjälp med en stulen öltunna…snacka om att åka berg och dalbana i känslorna. Nä, jag tar tillbaka det jag skrev tidigare om den röda tråden. Fascineras av de små beskrivningarna av de stora känslorna, det är verkligen inget vältrande i känslosamheter utan bara berättat rakt av utan krusiduller, och så blir det så att magen snörps ihop av berättelsen om Carl, Anna och sjalen hon får.

16 november, 2017 at 07:31 •
 Ida Norberg 
Deltagare

Och jag funderar på titeln. Hollow har flera betydelser. Ihålighet, men också tomhet och likgiltighet. Kolla Härför betydelser. Det är en mångtydig titel verkligen som inte bara visar på att de bosatte sig i en sänka. Tomheten i att leva för dagen, överleva, se till att ens barn överlever, slita för dollarn, vad blir över? var finner de glädjen/livsglädjen…

Det finns en del bilder på nätet, jag sökte på swede hollow Minnesota och hittade bland annat nedanstående sida. Swede hollow

16 november, 2017 at 07:42 •
 Amela Hadziresic 
Deltagare

Nu har jag också hunnit nästan till halva boken och håller med Ida att det börjar bli lite tröttsamt, koncentration krävs för att orka hänga med i alla rättegångsprotokoll och diverse situationer karaktärerna hamnar i. Jag brukar ju alltid ha Google redo för att kolla upp det som kittlade mig mest i texten men inte den här gången. Kanske har jag bråttom att hinna läsa ut boken?
Det är viktigt att de usla förhållanden många emigranter hade hamnat i belyses på ett nytt sätt, icke romantiserad och jag tror att Larsmo har gjort ett ordentligt research. Men, vi ska inte glömma att det ändå är fiktion och jag tycker att huvudpersoner är väldigt levande och känns mig nära. Deras öde berör.

17 november, 2017 at 10:43 •
 Amela Hadziresic 
Deltagare

Tack för att du sparat mig från googlandet :)

17 november, 2017 at 10:44 •
 Amela Hadziresic 
Deltagare

Jag ska bara påminna är att jag också var flykting och när vi klev av taget i Świnoujście (hamnstad i Polen) så visste vi inte riktigt var ska vi vidare. En färja åker till Danmark och en till Sverige. Vi var tvungna att fatta snabbt ett beslut och bara så där, utan att tänka igenom beslutet sade vi Sverige.

17 november, 2017 at 10:50 •
Visar 15 inlägg - 1 till 15 (av 17 totalt)

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.