Gruppadministratörer

  • Profilbild för Bokcirklar på Göteborgs stadsbibliotek

Victoria Benedictsson: ”Ur mörkret” och ”Förbjuden ingång” 28/1 – 22/2 -2019

Offentlig bokcirkel aktiv för 2 månader, 4 veckor sedan | 25 medlemmar

I januari kommer Stadsteatern i Göteborg att sätta upp ”Förbjuden ingång” som baseras på Victoria Benedictssons texter och liv. I samband med detta så kommer vi ha en cirkel kring hennes novell ”Ur mörkret” som finns att läsa på Litteraturbanken. Längst ner hittar du länken till novellen. Cirkeln är ett samarbete mellan stadsbiblioteket Göteborg, Litteraturbanken och Stadsteatern. Alla är välkomna att cirkla – både de som läst romanen eller sett pjäsen eller både sett pjäsen och läst boken.
Bokcirkelns upplägg: Vi diskuterar boken- och/eller pjäsen under fyra veckor. Varje måndag kommer vi att att släppa en eller ett antal frågor som deltagarna kan diskutera kring när som helst under veckan. Diskussionen förs under FORUM.
Måndag 28 januari – Hur beskrivs Nina i novellen och vad får vi för bild av henne och hennes liv? Hur beskrivs kvinnan i pjäsen ”Förbjuden ingång?
Måndag 4 februari – Vilka egenskaper tillskrivs kvinnan till skillnad från mannen i novellen?
Måndag 11 februari – Hur ser tidslinjen ut i novellen och/eller pjäsen? Vi vet vilken tid Benedictsson levde i, känns hennes text typisk för sin tid?
Måndag 18 februari – Tack för allas fina inlägg under de senaste veckorna.
Benedictsson skrev Ur mörkret på 1880-talet. Kan vi i novellen utläsa att den är skriven vid den här tiden? Finns det något i miljöbeskrivning, klassperspektiv eller i novellens tema som visar det? Vad kan novellen tillföra oss i dag? Finns det något tidstypiskt i pjäsen? Och sist men inte minst får novellen och- eller pjäsen ris eller ros?
https://litteraturbanken.se/forfattare/BenedictssonV/titlar/OrdPaLivOchDod/sida/87/faksimil.

18/2 Sista veckans fråga

Visar 7 inlägg - 1 till 7 (av 7 totalt)
 Bokcirklar på Göteborgs stadsbibliotek 
Deltagare

Benedictsson skrev Ur mörkret på 1880-talet. Kan vi i novellen utläsa att den är skriven vid den här tiden? Finns det något i miljöbeskrivning, klassperspektiv eller i novellens tema som visar det? Vad kan novellen tillföra oss i dag? Finns det något tidstypiskt i pjäsen? Och sist men inte minst får novellen och- eller pjäsen ris eller ros?

18 februari, 2019 at 09:48 •
 Maria Gustafsdotter 
Deltagare

Hej, är det här jag ska svara? det var en annan cirklare som svarade på ett annat ställe. I alla fall så instämmer jag med henne att man genom miljöbeskrivningen känner att novellen skildrar en äldre tid. Detta gäller även språket som på sina ställen är ålderdomligt. Klassperspektivet är intressant, Nina ser sig själv som en andra klassens medborgare, vilket hon ju på vissa sätt gör via sitt kön. Och samtidigt så är det tydligt att hon genom sin övre medelklassbakgrund står över arbetarmän och långt över arbetarkvinnor. Ska jag ge novllen ris eller ros så ger jag den en stor ros! Inte för att jag instämmer i allt som Benedictsson vill säga oss, men för att den får mig att tänka kring sådant där jag är av en annan åsikt än författaren.

Kommentera 0 • Favorit •

19 februari, 2019 at 06:46 •
 Sofia Olausson 
Forumledare

Maria, du har hittat rätt, det är här vi cirklar:)! Vad roligt att du uppskattade novellen!
Precis som du skriver så märks det bl.a. på språket och miljöbeskrivningen vilken tid den är skriven i. Samtidigt så beskriver hon denna känsla av att vara född till något som av samtiden är ”fel” på ett så universellt vis att frågorna och vreden mot denna samtid känns aktuell även idag. Hon får också mig att känna hur lätt det är att byta kön mot ras, eller som det är för vissa du kan vara född både i ”fel” kön och ras.Jag tycker det är det finaste med novellen oavsett om man håller med om Nina i allt eller inte är hur hon förmedlar desperationen över att bli betraktad utifrån vissa givna normer/regler för hur en person ska vara oavsett hur denna person verkligen är. Denna problematik präglade även Stadsteaterns uppsättning, där publiken i slutet uppmanades att kämpa för att gå utanför dessa normer och vägra stängas in i sådana ”fack”. När skådespelaren/Benedictsson dansade i pjäsen var det som om Benedictsson via dansen försökte vidga detta ”fack”, och skapa en större yta för sig själv rent fysiskt.

21 februari, 2019 at 08:43 •
 orj@n 
Deltagare

Till skillnad från er andra anser jag att novellen är typisk för den tid den är skriven i. Kul om fler skriver också! Vi är ju 25 stycken i cirkeln!

22 februari, 2019 at 12:02 •
 Elarsson 
Deltagare

Hej, har följt era kommentarer med nöje! Läste novellen på gymnasiet, längesen nu, och det var en upplevelse att läsa den på nytt. Då såg jag Nina som sur och gnällig. Benedictsson lyckas förmedla förtvivlan över att bli behandlad utifrån en felaktig och steteotyp kvinnlighet på glasklart språk.Instämmer med Sofia, ovan om att det går att byta kön möt t.ex. ras eller klass för den delen. Ger novellen en stor ros!

22 februari, 2019 at 12:12 •
 Pippi 
Deltagare

Klassperspektiv finns. Nina tillhör övre medelklass. Nina själv är omedveten eller ointresserad av frågor som rör klass. Hennes smärta och ilska över att tillhöra ”fel” kön gör en henne blind för andra orättvisor. Jag ger novellen ros, framförallt för att den väckt så många tankar.

22 februari, 2019 at 07:57 •
 Frida 
Deltagare

Ger novellen ros. Precis som flera av er nämnt tidigare finns tidsmarkörer för den tid texten är skriven i. Däremot är sättet Benedictsson angriper orättvisa på nutida. Kul att ni valde denna text! Kommer föreslå den till en annan cirkel. Mvh Frida

22 februari, 2019 at 08:16 •
Visar 7 inlägg - 1 till 7 (av 7 totalt)

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.