• Alma Kilander kommenterade en aktivitet 23 October, 2018 11:58

    In reply to: Vy

    Frida, ja man reagerar på att hon ganska plötsligt lämnar honom, rätt okommenterat också kände jag? Det blev som ett slags antiklimax. Men tänker att det är troligt att hon och D tyr sig till varandra i väntan och lidandet och att det i längden leder till en djupare relation mellan dem. Som Sara och Moa skriver så är de inte längre samma männis…[Läs mer]

  • Alma Kilander kommenterade en aktivitet 18 October, 2018 11:22

    In reply to: Vy

    Jag tyckte mycket bra om “Mousieur X, här kallad Pierre Rabier” men “Smärtan” påverkade mig mest känslomässigt. Jag märkte att jag läste väldigt fort med andan i halsen. Smärtan och lidelsen i texten känns mycket närvarande och stark. Jag tycker att hennes språk är poetiskt och vackert. Jag tycker speciellt om kapitlet “April – söndag” (fr…[Läs mer]

    • Jag tycker som du Alma, Smärtan påverkar mig mest. Vad som drabbar mig är att språket är så vackert samtidigt som jag retar mig så på huvudpersonen. Jag förstår att det måste vara ett helvete att vänta på sin man som lika gärna kan vara död som levande. Det är just att Duras beskriver hennes sorg och längtan så vackert som gör att jag har svårt…[Läs mer]

    • Först vill jag bara säga att jag älskar Duras! Har läst nästan allt. Är också nyfiken på filmen. Stadsteaterns uppsättning missade jag. Instämmer med ovanstående om att Smärtan är den berättelse som satte sig hårdast. Kan förstå att man kan tycka att Margeuerites beslut att gifta sig med en annan man är märkligt och på något vis ologiskt då vi s…[Läs mer]

      • Hej! Jag hoppas att det inte gör något att jag hoppar in i cirkeln nu? Ser att ni hållit på ett tag. Jag har läst Älskaren av Duras för längesen och tyckte mycket om den. Min favorit är inte Smärtan, utan den berättelse som handlar om flickan i Aurelia Paris. Jag tycker om tonen i berättelsen och språket. Där finns en gåtfullhet som jag uppskattar…[Läs mer]

      • Jag funderade också mycket på förhållandet mellan henne och mannen. Ingen av dem är längre samma person när han kommer hem. Beskrivningen av hans hunger är så fruktansvärd, hur den nästan har ersatt alla andra känslor hos honom. När hon vet att han är i trygghet kan hon gå vidare och acceptera sina nya känslor. Jag blev också väldigt berörd a…[Läs mer]