• Hoppas ni hunnit börja läsa Övergivenheten!

    Vad har fångat dig i bokens inledning? Eller har du blivit avskräckt och inte vill läsa mer? Av vad i så fall?

    Elisabeth Åsbrinks har skrivit flera böcker tidigare, känner du igen hennes stil? (Om du läst någon av dem)

  • Nästa vecka är det Bokmässa! Den här gången helt digital och gratis, så det får bli en mässaktuell författare/bok den här gången tänkte vi.

    Vi har valt Elisabeth Åsbrinks Övergivenheten, en delvis självbiografisk roman om en familjs alla hemligheter. Du kan se samtal med henne (och många fler författare) på Bokmässan Play.

    Boken finns…[Läs mer]

  • En sista fråga om Nässlorna blomma och Harry Martinson.. Ny bok kommer nästa vecka!

    Vi har förvisso bara läst en bok men känns det som att Harry Martinson förtjänade Nobelpriset i litteratur som han fick 1974 med motiveringen:

    “För ett författarskap som fångar daggdroppen och speglar kosmos.”?

    • Jag har inte läst något mer av Martinson så jag kan inte alls säga om han är värd det eller inte men den motiveringen är verkligen den jag helst hade velat ha om jag var författare :)

  • Hej!

    Hur går det, är vi några som läser Nässlorna blomma?

    Hur känns språket? Ålderdomligt?

    Varför har Nässlorna blomma blivit en klassiker som fortfarande läses?

    • Ja!

      Alltså, på sätt och vis är ju språket ålderdomligt, med äldre uttryck och företeelser. Men det är ju så målande! Martinsson är helt fantastisk med sina liknelser. En avlägsen tid blir levande för hans penna!

  • Hej!

    Ny vecka, nya frågor:

    Vilka relationer har Martin och hur ser de ut?

    Är hans öde ett tidsdokument eller är det ständigt aktuellt?

     

    • Både ock får man väl säga ang om ödet är ett tidsdokument/aktuell. Tankarna som rör sig i Martins huvud finns nog mer eller mindre alltid i nya generationer men att bli övergiven och såld till lägstbjudande i socknen känner nog inte så många igen sig i får vi hoppas. Det finns ju även idag även om få barn i Sverige råkar ut för det.

  • Hej!

    Hoppas alla haft en fin sommar!

    Vi sätter igång att diskutera Nässlorna blomma av Harry Martinsson!

    1. Vem är bokens berättare och hur märker vi av berättaren?
    2. Vilka olika miljöer utspelar sig boken i? Likheter och skillnader dem emellan?
    • Roligt att läsa en klassiker!
      Miljöerna är inte det som framträder mest, förutom att de är ganska hårda och kalla, förutom skolan då där Martin har sin fristad. Det som framträder mest är Martins tankar, fantasier och känslor.

      Har eg inte funderat på vem som är berättaren.. men hen har ju nära kontakt med Martins tankar och känslor och vet…[Läs mer]

  • Nu lämnar vi Bekännelsen och tar lite sommaruppehåll, inte från läsningen förstås :) men från bokcirklandet.

    Vi återkommer vecka 33 (10/8) och då läser vi en svensk klassiker! Vi tar oss an Nässlorna blomma av Harry Martinsson som kom ut 1935 och handlar om en föräldralös pojkes osäkra tillvaro i fattigsverige.

    Häng med oss i augusti och ha e…[Läs mer]

  • Sista omgången frågor kring Bekännelsen!

    1. Kändes berättelse trovärdig? Varför? Varför inte?
    2. Elise väljer att behålla sitt barn, Rose väljer abort. Varför gör de som de gör?
    3. Vad tyckte du om slutet?
    • Rose som äntligen börjar hitta sig själv och göra val som hon själv vill gör nog aborten lite pga just att hon kan. Tiden spelar förstås oxå roll 1980/2010-tal, och att Elise var så ung och sökande.
      Hur Rose lurar till sig jobbet är kanske inte så trovärdigt, men annars känns berättelsen trovärdig. Hur komplicerade relationer kan vara, hur svårt…[Läs mer]

  • Här vart det tyst, för vi har lagt frågorna på fel ställe! Som plåster på såren kommer här två veckors frågor på ett bräde:

    Hur upplever du att författarens språk?

    Vad gillar du hos de olika karaktärerna? Retar du dig på något?

    Vi får ju följa flera kärleksrelationer i boken. Hur gestaltar Burton kärlek?

    Finns några gemensamma drag mellan…[Läs mer]

    • På många sätt gillar jag karaktärsbeskrivningarna. Samtidigt tycker jag att både Elise och Rose är lite fladdriga i kanterna. Särskilt Elise är lite svår att veta vad man har, kanske är det för att de båda saknar eget driv. Även Matt och Joe är kanske lite lika varandra? Men det kan ju vara Burtons intention, att relationsmönstren upprepar sig?

  • Här kommer omgång två med frågor om Jessie Burtons Bekännelsen:

    Vi får ju följa flera kärleksrelationer i boken. Hur gestaltar Burton kärlek?

    Finns några gemensamma drag mellan de olika relationerna? Vad skiljer dem åt?

    Hur skildras föräldraskap?

  • Nu kör vi igång med Bekännelsen av Jessie Burton! Har ni börjat läsa?

    Här är några frågor för att sätta igång diskussionen (du får gärna lägga till  andra frågor eller reflektioner såklart):

    Hur upplever du att författarens språk?

    Vad gillar du hos de olika karaktärerna? Retar du dig på något?

    Vad tycker du om att författaren hoppar mell…[Läs mer]

    • Jag gillar tidshoppandet, det ger boken spänning och skapar fler frågor som man vill veta svaret på. Karaktärerna är spännande och komplexa, författaren tecknar dem väldigt fint med sitt språk som inte är för “skrikigt” men ändå säger mycket.

      • Nu har jag bara läst ungefär halva, men jag gillar karaktärsskildringarna. Man kan verkligen se dem framför sig! Vissa kan man liksom hitta i sitt eget liv, jag känner också en Joe och en Barbara (inte en riktigt filmstjärna, men samma typ).

        Tidshoppen ger ju spänningen, helt klart. Extra spännande blev det för att jag läste slarvigt och inte u…[Läs mer]

  • Nu släpper vi Råttkungen och läser något helt annat :)

    Nästa bokcirkelbok blir Bekännelsen av Jessie Burton. Det är en bok om relationer, vänskap, hemligheter och om att hitta sig själv. Den finns att låna i både pappers- och e-format på Biblioteken i Mölndal. Diskussionsfrågor läggs upp nästa måndag.

    Häng gärna på!

  • Nu är det vecka tre med Råttkungen och vi tar några avslutande frågor. Ny bok presenterar vi nästa vecka och nästa cirkel startar officiellt den 25/5, hoppas ni hänger på då!

    Vad har du för helhetsintryck av boken? Vill du läsa fler av samma författare?

    Kan man jämföra Pascal Engmans sätt att skriva med någon annan författare du läst?

    Vad är de…[Läs mer]

    • Tyckte att boken var ojämn vissa delar flöt väldigt fint, medans andra delar kändes lite stolpiga. Den hade definitivt något som fångade mig både innehållsmässigt och i berättartekniken. För min egen del är det ofta svårt att läsa en ny bok av samma författare för tätt inpå. Det behöver gå ett tag för att den nya boken får den uppmärksamhet den…[Läs mer]

    • Jag läste faktiskt Eldslandet direkt efter att jag avslutade Råttkungen, det var ganska många referenser bakåt och jag ville veta vad som hänt. Det kändes oxå bra att jag visste att huvudpersonerna iaf skulle överleva trots minst sagt otroliga strapatser. :) Pascal har ett driv och tar upp heta och aktuella ämnen, ibland blir det väl mycket oc…[Läs mer]

  • Ny vecka, nya frågor :)

    Pascal Engman har fått bra kritik för sina böcker, kan man förstå varför?

    Vad är det som gör detta till en bladvändare och att man hela tiden vill läsa vidare? (om man nu tycker det, om inte varför?)

    Känns berättelsen trovärdig?

    • Jag läste ut boken i morse och det kändes som jag var med i en actionfilm nästan :) fick svårt att andas när det var en drunkningsscen tex.. så driv har han i sitt berättande! Och det skulle helt klart bli en spännande film av den här boken, men ibland när jag läser sånt här så vet jag inte om det är bra eller om man bara vill veta hur det ska gå…[Läs mer]

  • Ok, första måndagen, första omgången frågor! Vi börjar med att diskutera karaktärerna:

    1. Hur gestaltar Engman sina karaktärer? Hur får vi lära känna dem?
    2. Känns karaktärerna trovärdiga? Varför/varför inte?
    3. Hur gestaltas kvinnligt och manligt i boken? Vad tänker karaktärerna själva om kön/genus, i de fall det förekommer?
    • Både Vanessa och Nicholas känns som karaktärer man träffat förut. Hårda på ytan men mjuka inuti. På Tom tycker jag man märker att Engman gjort sin research mera!

    • Karaktärerna känns som de är ganska enkla att förstå, inte så komplexa utan antingen är de si eller så. Men jag gillar boken och störs egentligen inte av det :) Toms tankar om kön/genus är ju läskiga men de förekommer ju så ändå intressant att Engman skriver om fenomenet incels.

      • Ja. jag tycker också att det är ett fenomen som är intressant att läsa om. Och man känner ju igen jargongen från Flashback och diverse kommentarsfält…
        Jag tycker det är intressant hur Toms tankar kontrasteras (eller inte) mot beskrivningen av kvinnor och andra män. Tom hävdar att alla kvinnor vill ha snygga, starka män med någon typ av makt. Vi…[Läs mer]

    • Jag tycket att karaktärerna är ganska välutvecklade, om än ensidiga.

      • Håller med, de är ganska mycket typer, som Malin också är inne på. Jag uppskattade Toms backstory, med mamman som lät sig utnyttjas och i sin tur var gränslös mot honom. Det känns som att det krävs mer än att man inte duger på “äktenskapsmarknaden” för att begå terrorbrott…

        • Verkligen! Och incelrörelsen i sig verkar ju vara en jättekonstig företeelse, men tydligen har Sverige förhållandevis många aktiva i incelsforum på nätet, läskigt!