• DensisteMohikanen kommenterade en aktivitet 9 February, 2018 04:00

    Svar på: Vy

    Tror inte att mannen är gift. Kvinnan (Mus) säger ju att hon inte kan åka tillbaka ”hem”. Hon berättar att alla där hemma tror att hon är gift. Och det antyds ingenstans att mannen skulle genomgå eller hade genomgått en skilsmässa. Om jag fattat rätt var tanken den att han skulle gifta sig med Mus. Men…som jag skrev i början… Förmodlige…[Läs mer]

    • Jag måste erkänna att jag inte helt bergriper denna novell, men Arne skrev ovan att det var ”två fega män som inte vågar ta chansen” och vore kul att höra hur han menade. Men jag uppfattade iaf historien som att männen gick i cirklar kring varandra och Mus troligen inte begrep det men kände att något var fel. jag tänkte först att männen båd…[Läs mer]

      • Jag menar att Mus är tillgänglig, hon vill gifta sig med mannen hon reser tillsammans med. Frågan är om hon feltolkat honom eller om han plötsligt ångrar sig, har han inte rätt känslor för henne? Han kan också vara gay som Mohikanen skriver. i vilket fall som helst fegar han ur och skyller på mamman. Kan också vara som han säger, han är så beroen…[Läs mer]

        • Ja det är klart, berättaren har ju haft en massa kvinnor så det kanske är långsökt att han skulle vara homosexuell. När hans vän reser till England blir han ledsen och känner sig övergiven och så kan man iofs reagera med vänner men det är nånting eget med honom som jag inte kan sätta fingret på. När det gäller vännens förhållande till s…[Läs mer]

          • För mig känns det långsökt att mannen skulle avstå från att gifta sig med en kvinna han älskar för att han är rädd för mammans reaktion. Om det är så är han onormalt modersfixerad. Det kan man ju i så fall jämföra med de två systrarna i ”Den bortgångne överstens döttrar”. Jag uppfattar nog hänvisningen till modern som en bortförklaring.
            Jag först…[Läs mer]

  • DensisteMohikanen kommenterade en aktivitet 8 February, 2018 06:31

    Svar på: Vy

    Det står väl att kvinnan på fotot är hans mor?
    Varför relationen med Mus skulle ”döda” modern är ngt vagt…Tror svartsjuka från modern åsyftas…och att om sonen gifter sig mister han intresset för modern…Är modern rädd för. En obehagligt stark bindning som hindrar sonen från att leva fullt ut. Det KAN även vara så att sonen är gay och intalat…[Läs mer]

    • Jag tror också han är gay och det är de två männen som vill ha varandra och Mus hamnar emellan. Mamman är väl nån sorts förevändning. Det här med fotot fattar jag inte betydelsen av. Mycket mystisk novell.

    • Att mannen skulle vara gay hade jag aldrig tänkt på. Så kan det naturligtvis vara. Jag tyckte, att det kunde tolkas på två sätt. Den ena tolkningen skulle vara att mannen var mycket modersbunden. Det kunde ju i så fall ses som en motsvarighet till de fadersbundna systrarna i ”Den bortgångne överstens döttrar”. Den andra tolkningen skulle kunna…[Läs mer]

  • DensisteMohikanen kommenterade en aktivitet 7 February, 2018 11:46

    Svar på: Vy

    bläck

    • Vad gäller novellen ”Je ne parle francais” är jag litet förvirrad. Jag har nu läst den två gånger och jag undrar fortfarande samma sak. Är mannen, Dick, så modersbunden, som det verkar. Varför skulle hans förhållande med Mus döda hans mor? Är kvinnan på bilden inte hans mor? Är han kanske gift och kvinnan hans hustru. Eller är hon en älskarinna?…[Läs mer]

      • Det står väl att kvinnan på fotot är hans mor?
        Varför relationen med Mus skulle ”döda” modern är ngt vagt…Tror svartsjuka från modern åsyftas…och att om sonen gifter sig mister han intresset för modern…Är modern rädd för. En obehagligt stark bindning som hindrar sonen från att leva fullt ut. Det KAN även vara så att sonen är gay och intalat…[Läs mer]

        • Jag tror också han är gay och det är de två männen som vill ha varandra och Mus hamnar emellan. Mamman är väl nån sorts förevändning. Det här med fotot fattar jag inte betydelsen av. Mycket mystisk novell.

        • Att mannen skulle vara gay hade jag aldrig tänkt på. Så kan det naturligtvis vara. Jag tyckte, att det kunde tolkas på två sätt. Den ena tolkningen skulle vara att mannen var mycket modersbunden. Det kunde ju i så fall ses som en motsvarighet till de fadersbundna systrarna i ”Den bortgångne överstens döttrar”. Den andra tolkningen skulle kunna…[Läs mer]

  • DensisteMohikanen kommenterade en aktivitet 7 February, 2018 06:26

    Svar på: Vy

    Jo, jag förstår symboliken med flugan i läck. Det hindrar ju nte att scenen är grym. Men i det stora hela…Givetvis större tragik med sonen…

    • bläck

      • Vad gäller novellen ”Je ne parle francais” är jag litet förvirrad. Jag har nu läst den två gånger och jag undrar fortfarande samma sak. Är mannen, Dick, så modersbunden, som det verkar. Varför skulle hans förhållande med Mus döda hans mor? Är kvinnan på bilden inte hans mor? Är han kanske gift och kvinnan hans hustru. Eller är hon en älskarinna?…[Läs mer]

        • Det står väl att kvinnan på fotot är hans mor?
          Varför relationen med Mus skulle ”döda” modern är ngt vagt…Tror svartsjuka från modern åsyftas…och att om sonen gifter sig mister han intresset för modern…Är modern rädd för. En obehagligt stark bindning som hindrar sonen från att leva fullt ut. Det KAN även vara så att sonen är gay och intalat…[Läs mer]

          • Jag tror också han är gay och det är de två männen som vill ha varandra och Mus hamnar emellan. Mamman är väl nån sorts förevändning. Det här med fotot fattar jag inte betydelsen av. Mycket mystisk novell.

          • Att mannen skulle vara gay hade jag aldrig tänkt på. Så kan det naturligtvis vara. Jag tyckte, att det kunde tolkas på två sätt. Den ena tolkningen skulle vara att mannen var mycket modersbunden. Det kunde ju i så fall ses som en motsvarighet till de fadersbundna systrarna i ”Den bortgångne överstens döttrar”. Den andra tolkningen skulle kunna…[Läs mer]

  • DensisteMohikanen kommenterade en aktivitet 7 February, 2018 09:26

    Svar på: Carlosos gick med i bokcirkeln Boktokarna Vy

    Välkommen hit! Trevlig läsvår framöver… Hälsningar Mohikanen.

  • DensisteMohikanen kommenterade en aktivitet 7 February, 2018 01:01

    Svar på: Vy

    Hej Arne! Av ngn besynnerlig anledning hade jag missat denna reflektion som du har över den ”franska” novellen. Har inte sett ditt inlägg eller så har vi ”skrivit förbi” varandra. Sorry! Det är därför jag satte igång diskussionen själv… Suck…

  • Poängen är bara den, Arne, att jag tryckt in texten på fel ställe. Sorry! :-( 7 February, 2018 12:50

  • DensisteMohikanen kommenterade en aktivitet 7 February, 2018 12:49

    Svar på: Vy

    Poveller! :-)
    Menar noveller… :-)

  • DensisteMohikanen kommenterade en aktivitet 6 February, 2018 04:57

    Svar på: Melina gick med i bokcirkeln Boktokarna Vy

    Välkommen till oss! Vi diskuterar f n novellsamlingen Trädgårdsfesten och andra noveller av Katherine Mansfield. Nästa bok blir Att skriva av Stephen King.
    M v h Mohikanen.

  • DensisteMohikanen kommenterade en aktivitet 6 February, 2018 04:55

    Svar på: Vy

  • DensisteMohikanen kommenterade en aktivitet 6 February, 2018 04:54

    Svar på: Vy

    Intressant iakttagelse, Inaj. Ja, å kan liknelsen tolkas. Fick också intrycket av kontroll. Å andra sidan är ju många människor så i verkligheten.. Särskilt om svartsjuka föreligger.

  • Ni får gärna fortsätta med refektioner kring de tre poveller som vi har nämnt. Vad tycker ni om övriga? För min del tycker jag att Flugan var mkt obehaglig. Fast intressant…visst. Så grymt mot den stackars flugan! :-(

    Jag hade litet svårt för den novellen med fransk titel. Rättare sagt: jag fick repetera flera ggr innan jag kom in i den. Vilk…[Läs mer]

  • Jag tänker på novellen Mannen utan temperament. Den är iögonfallande på många sätt. Underbara beskrivningar av blommor, träd och natur. Mannen (Robert) och kvinnan (Jinnie)  och deras märkliga relation. Hon är sjuk och ömtålig. Han är nästan hela tiden bunden till henne. Man vet inte vad han tänker och hur han känner det. Sängarna är som…[Läs mer]

    • det verkar som om folk tycker Robert är konstig men jag får inte kläm på på vilket sätt. Att han tar hand om sin fru kan väl inte vara hela saken. Det finns stycken som väl är tillbakablickar från när Jinnie var frisk och Robert (ja båda två) längtar tillbaka dit naturligtvis. Det finns någonting kärleksfullt mellan dem men sen kan man ju allt…[Läs mer]

      • Jag förstår mig inte riktigt på den här novellen. Kvinnan är uppenbarligen sjuk och mannen har rest utomlands med henne på läkarens ordination. Jag får intrycket, att det är en uppoffring för honom och att han vantrivs.
        Att småflickorna blir skrämda när de märker, att han tittar på dem tycker jag inte är så konstigt. De är inte vana att främmand…[Läs mer]

        • Ja så kan det såklarat vara. En sak jag fäste mig vid var när Robert ger Jinnie sin klocka och hon håller koll på tiden. Det måste varit svårt för honom att passa tiden när hon har klockan! Det är som om hon helt kontrollerar hans tid.
          jag undrar över slutet med myggan och Jinnie frågar om den är full med blod, det påminner om novellen Fluga…[Läs mer]

  • DensisteMohikanen kommenterade en aktivitet 3 February, 2018 01:15

    Svar på: Vy

    Mot slutet i nämnda novell verkar det som om systrarna inte ens kan bestämma sig för om de ska säga upp Kate (köksa?) eller ej. I själva verket har de väl överlag svårt för förändringar. Och skulle de verkligen klara av att laga mat till sig själva? Utan ngn anställd att skylla på? Utan ngn annan som handlar och sköter om hushållet?

    • Så tänkte jag också, så hjälplösa som de är kan de knappast klara sig själva. Men det kan ju vara ekonomiska skäl, översten fick säkert livränta från armén och de pengarna försvinner nu. Allt har kretsat kring fadern, man kan förstå hur vilsna systrarna känner sig nu. Det är som att släppa ut djur i frihet som suttit i bur hela livet, de vet…[Läs mer]

      • Ja, och de är snarast lite rädda för Kate och vill inte störa henne i onödan. Här blir det grejen med klass igen fast då ur vinkeln att förlora sin ställning eller känna sig underlägsen tjänstefolket.

        • Vad tycker ni om de andra novellerna då? Je ne parle pas francais är bra, två fega män som inte vågar ta chansen. Där är Mansfield vass igen, mot männen denna gång. Hon verkar ha större sympati för mannen utan temperament fast han är av samma typ. Tydligen är hennes älskare och så småningom make John Murry förebilden för den senare i alla fal…[Läs mer]

          • Ja hon är vassare än jag väntat mig. Det verkar ganska stillsamt i början när man läser men sen hugger hon till! Jag gillar de kort novellerna på slutet, Flugan och Kanariefågeln. De är ganska mörka när man läser dem lite närmare.

          • Hej Arne! Av ngn besynnerlig anledning hade jag missat denna reflektion som du har över den ”franska” novellen. Har inte sett ditt inlägg eller så har vi ”skrivit förbi” varandra. Sorry! Det är därför jag satte igång diskussionen själv… Suck…

        • Ja Mansfield var ju svårt sjuk när hon skrev de sista novellerna så det är inte konstigt att de blev mörka. Flugan är bra, jag känner verkligen för chefen vars son dog i det meningslösa kriget och hur han nu släpar sig fram i tillvaron som en fluga dränkt i sorgens svarta bläck.
          Resan är en fin och vemodig berättelse där det inte händer något s…[Läs mer]

  • DensisteMohikanen kommenterade en aktivitet 2 February, 2018 01:29

    Svar på: Vy

    Tackar för alla inlägg! Bra att vi satt litet fart… Jag tänker INTE välja ut ngn bästa novell förrän jag tänkt till…repeterat och ”sugit” på dem mer… Haha. :-) :-)

  • DensisteMohikanen kommenterade en aktivitet 1 February, 2018 05:24

    Svar på: Vy

    Jo, det är en tragikomisk novell. Översten är ju nästan döv. De skriker i hans öron… Påminner om min morfar som också hade gravt nedsatt hörsel. Man fick ofta ”gapa” i örat på honom och ändå hörde han inte alltid vad man sa. Mamma berättade att han aldrig kunde lära sig ordet kateter. Det blev alltid ”raketer”.. :-)
    Systrarna har levt ett liv i…[Läs mer]

  • DensisteMohikanen kommenterade en aktivitet 1 February, 2018 07:50

    Svar på: Vy

    Jag tror att det är ett sådant där ”förtätat ögonblick” som det talas om i analyserna som översättaren gjort. Hon har ju haft en viss ångest inför mötet…och även dessförinnan och tänkt att de borde ställa in festen (men hon fick ingen med sig)… Hon ser änkans djupa sorg. Men hon känner att mannen, den döde, fått frid. Att hur livet än sluta…[Läs mer]

    • Jag har fastnat för den novell, som heter ”Den bortgångne överstens döttrar”. Den är både komisk och tragisk. Döttrarna är nog inga unga flickor utan åtminstone medelålders. Deras far, översten, var nog en despot. De verkar ha uppfostrats till att vara rädda för honom. Efter begravningen är de rädda att han ska komma tillbaka och vara arg för a…[Läs mer]

      • Jo, det är en tragikomisk novell. Översten är ju nästan döv. De skriker i hans öron… Påminner om min morfar som också hade gravt nedsatt hörsel. Man fick ofta ”gapa” i örat på honom och ändå hörde han inte alltid vad man sa. Mamma berättade att han aldrig kunde lära sig ordet kateter. Det blev alltid ”raketer”.. :-)
        Systrarna har levt ett liv i…[Läs mer]

      • Jag håller med dig husse, det är den novell jag tycker bäst om. Jag ser det som en satir över den tidens kvinnosyn där ogifta döttrar förväntas ägna livet att ta hand om sina föräldrar. Men Mansfield tycker inte direkt synd om döttrarna, hon ser dem som kuschade våp som inte har vett och kraft att bryta med den despotiske fadern.

  • DensisteMohikanen kommenterade en aktivitet 31 January, 2018 06:08

    Svar på: Vy

    Jag håller med Husse om att dessa noveller bör läsas sakta och noggrant. De är verkligen mångbottnade (för att nu använda ett ”modernt” uttryck).
    Det står någonstans – i förordet, antar jag – att självaste Virginia Woolf var litet avundsjuk på Katherines noveller
    (eller kanske några av dem). Det är ju kul! Att t o m ikonen Virginia inte…[Läs mer]

  • DensisteMohikanen kommenterade en aktivitet 30 January, 2018 11:56

    Svar på: Vy

    Hej Inaj och tack för din inledning! Jag tycker att vi tar novellerna som det faller sig .Inte planerar i förväg stegvis… Det känns så stelt. Men visst, vi kan börja med Trädgårdsfesten.
    En mkt bra novell enligt mig. På ngt vis typisk när vi har med ”litet finare” folk att göra. Sällan har väl klasskillnader beskrivits så tydligt… Tv…[Läs mer]

    • ja, det låter bra. Det är klassperspektivet jag tänker på först i Trädgårdsfesten men det finns också intressanta saker med relationerna mellan personerna att fundera på. När det gäller det här med klass så ser man ju ner (rent bokstavligt) på arbetarbostäderna i dalen. Det påminner mig om Swede Hollow som jag nyligen läste. Den handlar om en ve…[Läs mer]

      • Jag tycker, att vi diskuterar samlingen som helhet. Man kan ta enskilda noveller som exempel. Det går ju också att nämna vilken eller vilka novell(er) man har fastnat särskilt för. I Trädgårdsfesten har även jag slagits av klassperspektivet. När Laura vill ställa in Trädgårdsfesten säger modern: ”Folk av deras slag väntar sig inte att vi skall gö…[Läs mer]

        • Jag vill skriva några ord om samlingen som helhet. Novellerna bör nog läsas ganska långsamt. Mycket av innebörden finns mellan raderna .De är mycket skickligt skrivna

        • Ja så är nog enklast att göra. Alla skriver som vanligt om något som man funnit intressant helt enkelt. :)

  • TRÄDGÅRDSFESTEN OCH ANDRA NOVELLER av Katherine Mansfield 30 January, 2018 02:44

    • Ja då var det dags för mitt val. Ni har ju haft novellsamlingar tidigare i cirkeln tidigare men jag har aldrig testat det så jag tänkte att det kunde vara kul att prova helt enkelt. Eftersom det finns olika upplagor med olika mix av noveller så kanske inte alla har läst samma noveller så frågan är om vi börjar från början eller ska vi välja ut t…[Läs mer]

      • Hej Inaj och tack för din inledning! Jag tycker att vi tar novellerna som det faller sig .Inte planerar i förväg stegvis… Det känns så stelt. Men visst, vi kan börja med Trädgårdsfesten.
        En mkt bra novell enligt mig. På ngt vis typisk när vi har med ”litet finare” folk att göra. Sällan har väl klasskillnader beskrivits så tydligt… Tv…[Läs mer]

        • ja, det låter bra. Det är klassperspektivet jag tänker på först i Trädgårdsfesten men det finns också intressanta saker med relationerna mellan personerna att fundera på. När det gäller det här med klass så ser man ju ner (rent bokstavligt) på arbetarbostäderna i dalen. Det påminner mig om Swede Hollow som jag nyligen läste. Den handlar om en ve…[Läs mer]

          • Jag tycker, att vi diskuterar samlingen som helhet. Man kan ta enskilda noveller som exempel. Det går ju också att nämna vilken eller vilka novell(er) man har fastnat särskilt för. I Trädgårdsfesten har även jag slagits av klassperspektivet. När Laura vill ställa in Trädgårdsfesten säger modern: ”Folk av deras slag väntar sig inte att vi skall gö…[Läs mer]

            • Jag vill skriva några ord om samlingen som helhet. Novellerna bör nog läsas ganska långsamt. Mycket av innebörden finns mellan raderna .De är mycket skickligt skrivna

            • Ja så är nog enklast att göra. Alla skriver som vanligt om något som man funnit intressant helt enkelt. :)

    • Jag håller med Husse om att dessa noveller bör läsas sakta och noggrant. De är verkligen mångbottnade (för att nu använda ett ”modernt” uttryck).
      Det står någonstans – i förordet, antar jag – att självaste Virginia Woolf var litet avundsjuk på Katherines noveller
      (eller kanske några av dem). Det är ju kul! Att t o m ikonen Virginia inte…[Läs mer]

    • Jag gillar novellsamlingar och Mansfield var ett väldigt bra val! Novellerna känns moderna även fast de utspelas för hundra år sedan. Men så tillhörde hon modernisterna också, haha. Hon var en mycket skicklig författare, tragiskt att hon inte blev äldre.
      Trädgårdsfesten handlar om klass och visar på den för den tiden typiska omedvetenhete…[Läs mer]

      • Arne: ja sorgligt, men väldigt mycket verkar hon hunnit mid iaf.
        Husse o Mohikanen: Man får verkligen ta sig lite extra tid med novellerna, de var mer att bita i än jag väntat mig!
        Slutet på trädgårdsfesten funderar jag på, där Laura säger ”Det var helt enkelt underbart” ger ju en tvist åt historien då iaf jag trodde hon skulle bli helt nedbru…[Läs mer]

        • Jag tror att det är ett sådant där ”förtätat ögonblick” som det talas om i analyserna som översättaren gjort. Hon har ju haft en viss ångest inför mötet…och även dessförinnan och tänkt att de borde ställa in festen (men hon fick ingen med sig)… Hon ser änkans djupa sorg. Men hon känner att mannen, den döde, fått frid. Att hur livet än sluta…[Läs mer]

          • Jag har fastnat för den novell, som heter ”Den bortgångne överstens döttrar”. Den är både komisk och tragisk. Döttrarna är nog inga unga flickor utan åtminstone medelålders. Deras far, översten, var nog en despot. De verkar ha uppfostrats till att vara rädda för honom. Efter begravningen är de rädda att han ska komma tillbaka och vara arg för a…[Läs mer]

            • Jo, det är en tragikomisk novell. Översten är ju nästan döv. De skriker i hans öron… Påminner om min morfar som också hade gravt nedsatt hörsel. Man fick ofta ”gapa” i örat på honom och ändå hörde han inte alltid vad man sa. Mamma berättade att han aldrig kunde lära sig ordet kateter. Det blev alltid ”raketer”.. :-)
              Systrarna har levt ett liv i…[Läs mer]

            • Jag håller med dig husse, det är den novell jag tycker bäst om. Jag ser det som en satir över den tidens kvinnosyn där ogifta döttrar förväntas ägna livet att ta hand om sina föräldrar. Men Mansfield tycker inte direkt synd om döttrarna, hon ser dem som kuschade våp som inte har vett och kraft att bryta med den despotiske fadern.

    • Samma här, jag gillar verkligen den novellen. De är styrda av fadern trots att han är död. Det känns att de har nån sorts undertryckt upprorslust men det blir inte riktigt nånting av den. Avsnittet där de ska gå in i faderns rum visar det väldigt tydligt. Pappan är som ni skrivit en despot och hör inte vad andra människor säger. Det förstärker bi…[Läs mer]

      • Jag håller med Arne och Inaj om att novellen bland annat handlar om könsroller. Samtidigt är nog översten präglad av sin och samtidens åsikt om hur en officer ska vara och uppträda. Han förväntas vara bestämd och auktoritär. Så är det nog även idag.

        • Ja absolut men kanske skulle han kunnat vara lite mjukare som pappa. Nu verkar han vara likadan hemma som på jobbet, men det var säkert så på den tiden.

    • Tackar för alla inlägg! Bra att vi satt litet fart… Jag tänker INTE välja ut ngn bästa novell förrän jag tänkt till…repeterat och ”sugit” på dem mer… Haha. :-) :-)

    • Mot slutet i nämnda novell verkar det som om systrarna inte ens kan bestämma sig för om de ska säga upp Kate (köksa?) eller ej. I själva verket har de väl överlag svårt för förändringar. Och skulle de verkligen klara av att laga mat till sig själva? Utan ngn anställd att skylla på? Utan ngn annan som handlar och sköter om hushållet?

      • Så tänkte jag också, så hjälplösa som de är kan de knappast klara sig själva. Men det kan ju vara ekonomiska skäl, översten fick säkert livränta från armén och de pengarna försvinner nu. Allt har kretsat kring fadern, man kan förstå hur vilsna systrarna känner sig nu. Det är som att släppa ut djur i frihet som suttit i bur hela livet, de vet…[Läs mer]

        • Ja, och de är snarast lite rädda för Kate och vill inte störa henne i onödan. Här blir det grejen med klass igen fast då ur vinkeln att förlora sin ställning eller känna sig underlägsen tjänstefolket.

          • Vad tycker ni om de andra novellerna då? Je ne parle pas francais är bra, två fega män som inte vågar ta chansen. Där är Mansfield vass igen, mot männen denna gång. Hon verkar ha större sympati för mannen utan temperament fast han är av samma typ. Tydligen är hennes älskare och så småningom make John Murry förebilden för den senare i alla fal…[Läs mer]

            • Ja hon är vassare än jag väntat mig. Det verkar ganska stillsamt i början när man läser men sen hugger hon till! Jag gillar de kort novellerna på slutet, Flugan och Kanariefågeln. De är ganska mörka när man läser dem lite närmare.

            • Hej Arne! Av ngn besynnerlig anledning hade jag missat denna reflektion som du har över den ”franska” novellen. Har inte sett ditt inlägg eller så har vi ”skrivit förbi” varandra. Sorry! Det är därför jag satte igång diskussionen själv… Suck…

          • Ja Mansfield var ju svårt sjuk när hon skrev de sista novellerna så det är inte konstigt att de blev mörka. Flugan är bra, jag känner verkligen för chefen vars son dog i det meningslösa kriget och hur han nu släpar sig fram i tillvaron som en fluga dränkt i sorgens svarta bläck.
            Resan är en fin och vemodig berättelse där det inte händer något s…[Läs mer]

    • Jo, jag förstår symboliken med flugan i läck. Det hindrar ju nte att scenen är grym. Men i det stora hela…Givetvis större tragik med sonen…

      • bläck

        • Vad gäller novellen ”Je ne parle francais” är jag litet förvirrad. Jag har nu läst den två gånger och jag undrar fortfarande samma sak. Är mannen, Dick, så modersbunden, som det verkar. Varför skulle hans förhållande med Mus döda hans mor? Är kvinnan på bilden inte hans mor? Är han kanske gift och kvinnan hans hustru. Eller är hon en älskarinna?…[Läs mer]

          • Det står väl att kvinnan på fotot är hans mor?
            Varför relationen med Mus skulle ”döda” modern är ngt vagt…Tror svartsjuka från modern åsyftas…och att om sonen gifter sig mister han intresset för modern…Är modern rädd för. En obehagligt stark bindning som hindrar sonen från att leva fullt ut. Det KAN även vara så att sonen är gay och intalat…[Läs mer]

            • Jag tror också han är gay och det är de två männen som vill ha varandra och Mus hamnar emellan. Mamman är väl nån sorts förevändning. Det här med fotot fattar jag inte betydelsen av. Mycket mystisk novell.

            • Att mannen skulle vara gay hade jag aldrig tänkt på. Så kan det naturligtvis vara. Jag tyckte, att det kunde tolkas på två sätt. Den ena tolkningen skulle vara att mannen var mycket modersbunden. Det kunde ju i så fall ses som en motsvarighet till de fadersbundna systrarna i ”Den bortgångne överstens döttrar”. Den andra tolkningen skulle kunna…[Läs mer]

    • Tror inte att mannen är gift. Kvinnan (Mus) säger ju att hon inte kan åka tillbaka ”hem”. Hon berättar att alla där hemma tror att hon är gift. Och det antyds ingenstans att mannen skulle genomgå eller hade genomgått en skilsmässa. Om jag fattat rätt var tanken den att han skulle gifta sig med Mus. Men…som jag skrev i början… Förmodlige…[Läs mer]

      • Jag måste erkänna att jag inte helt bergriper denna novell, men Arne skrev ovan att det var ”två fega män som inte vågar ta chansen” och vore kul att höra hur han menade. Men jag uppfattade iaf historien som att männen gick i cirklar kring varandra och Mus troligen inte begrep det men kände att något var fel. jag tänkte först att männen båd…[Läs mer]

        • Jag menar att Mus är tillgänglig, hon vill gifta sig med mannen hon reser tillsammans med. Frågan är om hon feltolkat honom eller om han plötsligt ångrar sig, har han inte rätt känslor för henne? Han kan också vara gay som Mohikanen skriver. i vilket fall som helst fegar han ur och skyller på mamman. Kan också vara som han säger, han är så beroen…[Läs mer]

          • Ja det är klart, berättaren har ju haft en massa kvinnor så det kanske är långsökt att han skulle vara homosexuell. När hans vän reser till England blir han ledsen och känner sig övergiven och så kan man iofs reagera med vänner men det är nånting eget med honom som jag inte kan sätta fingret på. När det gäller vännens förhållande till s…[Läs mer]

            • För mig känns det långsökt att mannen skulle avstå från att gifta sig med en kvinna han älskar för att han är rädd för mammans reaktion. Om det är så är han onormalt modersfixerad. Det kan man ju i så fall jämföra med de två systrarna i ”Den bortgångne överstens döttrar”. Jag uppfattar nog hänvisningen till modern som en bortförklaring.
              Jag först…[Läs mer]

    • Husse: Det kan ju vara ett tema för Mansfield att skriva om förhållandet till en dominant förälder. Hon reste själv som ung till England och verkar haft ett äventyrligt liv. Vad jag kan se står det inget i förordet om hennes förhållande till föräldrarna men man kan tänka sig att de hade åsikter om hur hon levde sitt liv. I ”Hur Pearl Button b…[Läs mer]

      • Ja, det var den tanken jag var inne på. När jag jämförde den ”franska” novellen med ”Den bortgångne överstens döttrar. Om tolkningen stämmer handlar det om vuxna människor, som aldrig blivit vuxna utan fortfarande är beroende av sina föräldrar.

        • Ja precis och även i ”Mannen utan temperament” handlar det om ofrihet kan man säga. Frun blir lite som mannens mamma dessutom.

  • Visa mera