• Elias Hillström gjorde en uppdatering i gruppen Grupplogga för Lyrikcirkeln 2016Lyrikcirkeln 2016 5 November, 2016 05:46

    Dagarna går… veckan har till stor del ägnats åt vab och idag är det Alla helgons dag. Den inledande dikten i Idealrealisation:

    Dagarna växa
    en rad vita spöken
    gengångare
    som återkomma och försvinna.

    Snart ny vecka och nya tag!

    (Jag fortsätter också hoppas på att någon av ni andra som är anmälda till den här cirkeln lyfter någon fråga eller tanke om Parland och hans diktning…)

    • Hej! Jag hade lite problem att läsa dikterna först, såg ut som en blank sida, men förstod sen att man måste gå med pilarna. Jag fastnade för nr IV i Idealrelalistion.

      Min tanke om dig
      är som en rät linje,
      dess ena ända
      glöder i helvetet
      den andra
      ringlar brännande vit i himlen
      men i mitten
      är den sotig och kall.

      Om man jämför med dikten du valt så verkar ju båda handla om olika känslor eller upplevelser som kommer och går. Själva titeln Idealrealisation, är verkligen nåt att klura på, kanske kan man koppla den till dikten jag valde, där han verkar ha problem med det som är “i mitten” , inte idealet utan vardagen eller den balanserade bilden av den andra personen.
      Nästa del, strumpor, verkar nästan lite skämtsam men har inte kommit så långt ännu. :-)

      • Hej Inaj! Ja visst är det annorlunda att läsa en diktsamling som e-bok. Uppfattningen och läsningen av enskilda dikter kanske inte påverkas så mycket men när det gäller uppfattningen av hela diktsamlingen tycker jag det verkligen känns annorlunda att läsa en e-bok (får återkomma till detta kanske).

        Mycket fin dikt, ditt val, tycker jag. Som de flesta i samlingen. Små, koncentrerade pärlor: roliga, sorgliga, finurliga, skarpt vässade. Och nog måste man tolka dikt IV – på något sätt – som en rädsla för vardagen, det vanliga, vardagstristessen, kärleken som kompromiss.

        Själv förvånades jag en del när jag läste Parland igen, att det ändå fanns en sån stor dos mörker och ungdomlig spleen i speciellt första delen av Idealrealisation. Mitt intryck (de dikter jag hade fastnat för) var lite som du skriver om “Strumpor”: humorn, den sylvassa ironin, det smarta, absurda. Återkommer till det!