• Jag kände starka känslor när jag läste i boken, ofta ilska och sorg. Både när det handlade om mobbning och om hans släktingar i Nya Zeeland. Det som gör att jag blir upprörd är att även om det är en roman, och man inte vet vad som är sant, så vet man ju att sånt händer på riktigt!

    Jag tyckte mycket om badscenen med David på s 173 i min e-bok.…[Läs mer]

  • Nej, naturligtvis inte! Jag undrade bara om båda delarna skulle läsas. 20 March, 2019 12:42

  • Jag har börjat läsa ”Det växte ett träd i Brooklyn”, som jag har skaffat via Bokbörsen. Jag såg, att det finns en andra del. Är det tänkt, att vi ska läsa båda. 19 March, 2019 04:41

  • Vilka känslor väcker romanen? Finns det någon scen som hänger kvar hos er som läst klart boken? 18 March, 2019 11:05

  • Ja, Jims faster funderar man över som du säger Sofia. Det känns inte som att hon är i sitt rätta element i det äktenskapet. Man anar en empatisk personlighet där under men som inte får blomma ut. Även om hon måste göra som sin man vill, kan jag inte förlåta henne för att hon inte hanterade situationen bättre i bilen när hon körde Jim till vandrar…[Läs mer]

  • Aschenbach väljer ju att stanna, trots att han får veta om koleraepidemin. Det går ju att tolka som dödslängtan. Det tyder ju årtminstone på, att han inte är rädd för att dö.
    Mohikanen: är inte badhotellet och hotell Excelsior bara olikanamn på samma hotell?
    Arne: I min bok finns bara Döden i Venedig, inga andra noveller. Jag kan inte delta i…[Läs mer]

  • Frågan är hur långt den medicinska vetenskapen hade kommit vid denna tid. Idag vet man, att kolera lätt kan botas med tillförsel av vätska med socker och salt. Fanns inte den kunskapen i början på 1900-talet, när handlingen utspelas? 15 March, 2019 04:51

  • Jag känner inte igen mig i Jim men klart man förstår att han mår dåligt! Mobbningen han är utsätts för är sjuk.
    Hoppas du som skrev innan, mår bra nu. 15 March, 2019 12:45

  • husse postade en uppdatering 13 March, 2019 03:02

    Det finns många roliga och träffande formuleringar i ”Testamente” av Nina Wähä. YTill exempel denna på sdan 116: ”De var aldrig menade att vara lantbrukare. Det var mycket saker de inte var menade för, varandra var en annan av dem.”

  • Jag reagerade också på de engelska meningarna, och blev osäker på om det betydde att de pratade både svenska och engelska. Jag funderar på om det beror på att författaren inte hittat något bra uttryck på svenska? Tanken är kanske att man ska läsa de engelska fraserna med nyzeeländsk accent… 12 March, 2019 07:35

  • Jag upplever det ju som att man inte får gå någon annan karaktär på djupet på samma sätt som huvudpersonen Jim. Men ändå framgår det ju hur de är genom hur de behandlar honom. Farbrodern är ju riktigt elak. Egocentrisk, homofob och misogyn, bästa kombinationen… Dessutom får han sina barn att klippa av banden till Jim, säkert dels på grund av räds…[Läs mer]

  • I den bok jag läser, finns inget efterord, inget förord heller. Gondoljären som en bild av Karon var en intressant tanke.
    Synen på homosexualitet var nog fördömande i de flesta länder vid den här tiden Du har rätt, Mohikanen.. Om Aschenbach hade blivit förälskad i en ung flicka hade det nog inte varit lika tabubelagt. Begreppet stalker fanns knap…[Läs mer]

  • husse postade en uppdatering 12 March, 2019 03:39

    Jag läser ”Testamente” av Nina Wähä. Det är en skildring av en stor familj i finska Tornedalen: Den är rolig, tragisk och delvis ganska obehaglig men läsvärd.

  • Den här veckan diskuterar vi personbeskrivningen. Vad tycker ni om de olika karaktärerna?
    Hur ser de ut? Hur är hens omgivning? Och framförallt hur upplever ni hens inre, vem är hen? 11 March, 2019 09:41

  • Det är inte för att han lever ensam, som jag menar att Aschenbach är egocentrisk. Alla hans tankar kretsar kring honom själv och i slutet av boken även kring Tadzio.
    Jag tycker inte, att det finns något konkret, som tyder på att Tadzio skulle vara sjuk. Det är möjligt, att hans tänder inte är perfekta men hur många hade perfekta tänder på d…[Läs mer]

  • Angående Karl-Erik Welin står det i en minnesartikel i DN så här: ”På söndagen – samma dag som han skulle ha fyllt 58 år – anträffades tonsättaren och musikern Karl-Erik Welin död i sin bostad i byn Bunyola på Mallorca.”.
    Pederasti kallas ett sexuellt förhållande mellan en vuxen man och en pojke. Det har varit relativt vanligt och accepterat i…[Läs mer]

  • Aschenbach har uppenbarligen en läggning, som innebär, att han attraheras av pojkar eller unga män. I det längsta försöker han intala sig, att han enbart är fascinerad av Tadzios skönhet, att det bara handlar om estetik, skönhetsdyrkan. Men till slut inser han, att han är sexuellt attraherad av Tadzio.
    Det har stor betydelse om sjukdomen är pest e…[Läs mer]

  • Jag har alltid hört Döden i Venedig omtalas som en novell. Därför blev jag till skillnad från Mohikanen förvånad över, att den var så pass lång, 75 sidor i mitt exemplar.
    Läsupplevelsen blev inte den förväntade. Jag hade trott, att jag skulle tycka om boken. Tyvärr måste jag instämma med Arne. Läsningen gick väldigt trögt. Språket känns tung…[Läs mer]

  • Malins kommentar:

    Det är som du beskriver Alma, en ensam människa man får möta som läsare. Mycket av det man får veta sker via inre monologer. På så sätt är språket väldigt ”dagboksaktigt”. Ett ställe som jag fastnade vid är när han tittar på någon porrbild och bekräftar att han inget känner. Det finns något så vardagligt över språket som underst…[Läs mer]

  • Klistrar in mitt svar här också:

    Jag fick intrycket av att boken är skriven som ett återgivande och upprabblande av händelser, typ som en dagbok. Som att det är självupplevt, (den ska ju vara till stora delat självbiografisk också). Jag undrar om Johan Ehn har utgått från egna dagböcker när han skrev boken och att det påverkat språket? Ibla…[Läs mer]

  • Visa mera