• Åsa Grenholm gjorde en uppdatering i gruppen Grupplogga för Jane Austen-bokcirkel 2019-2020Jane Austen-bokcirkel 2019-2020 10 February, 2020 11:28

    Fråga två: Ett av de teman som återkommer i Jane Austens romaner är att att andra har åsikter och lägger sig i vem som ska gifta sig med vem. Oftast är det hjältinnan som blir utsatt. I Stolthet och fördom, Mansfield Park, Övertalning och Northanger Abbey är temat centralt och Austen tar ställning mot äktenskapsmäklarna och påtryckningarna. Stolthet och fördom är lite annorlunda då döttrarnas romantiska mamma är fast besluten att inte lägga sig i hur kärleken mellan Marianne och Willoughby utvecklas. Men – i Emma är rollerna ombytta. Här är det hjältinnan själv som vill styra och ställa med sina vänners kärlek och äktenskap. Varför tror ni att Austen har valt detta grepp och hur påverkar det läsarens syn på “äktenskapsmäkleriet”?

    • Det verkar vara problem att posta nya inlägg nu. Jag har testat flera gånger i dag och även i går men det publiceras inte. Ett tips för att inte förlora långa inlägg är att först skriva texten någon annanstans och sedan kopiera in här. Vi får hoppas att det bara är en tillfälligt problem. Kommentarer till inlägg brukar gå att publicera utan problem.

    • Ja, ang. frågan. Svårt att svara på känner jag. Det är ju i början som Emma har de avsikterna, sen passar hon sig efter att ha sett vilken olycka hon skapade. Kan det ha med det att göra, om nu J.A medvetet valde detta grepp? Att inte blanda sig andras öden? Jag trodde faktiskt att arrangerade äktenskap skulle vara den vanligaste formen vid den tiden i högreståndsmiljö. Om det var det så måste ju Austens böcker vara rätt revolutionerande?

      • Jane Austen bröt själv en förlovning har jag förstått, och det tänker en ju också var revolutionerande. Någon som läst mer om hennes egna erfarenheter?

    • Intressant och svår fråga. Det är ju ett väldigt fokus på giftermål i alla böcker, det är det genomgående temat, så man förstår ju att det var en väldigt viktig fråga på den tiden. Det var oerhört viktigt att gifta sig tidigt i livet och helst så rikt som möjligt. Jane Austen gifte sig aldrig och det var ju revolutionerande i sig. Hon var nog lite av en rebell för sin tid, både författare och ogift, hemska tanke!  Hon kanske bearbetade detta genom att skriva om giftermål i alla sina böcker och testade olika vinklar på temat.

    • Såg att några här hittat Jane Austen av Carol Shields. Finns det nån ledtråd i den boken som kan lösa gåtan kring frågan om giftemål? Emma skrevs 1817, nåt sånt om jag inte minns fel. I romanen om Emma vill inte hon gifta sig. Vad gjorde J.A själv i sitt liv då? Var det då hon slog upp sin förlovning, som Åsa G tidigare nämnde?

      • Jag har lånat boken och ska börja läsa den. Återkommer i frågan!

      • Emma kom ut 1816 och Jane Austen dog året därpå. Förlovningen var mycket tidigare, hon sa ja till en ung barndomsvän men ångrade sej dagen därpå. Hon älskade honom inte enligt Shields men att det säkert var ett dilemma att välja mellan ett bekvämare liv utan ekonomisk press och att vara ogift, fattig och beroende. Tydligen ville hon gifta sej men inte utan kärlek. Du Åza som läser boken nu kan säkert tillägga mer.

    • Nu har jag läst boken om Jane Austen av Carol Shields och den var så bra! Om ni vill lära känna Jane Austen närmare så kan jag verkligen rekommendera den boken.

      Angående äktenskap och det faktum att Jane Austen själv aldrig gifte sig tas upp på flera ställen i boken. På sidan 13 diskuteras t o m i vilken mån hennes utseende spelade roll. Det finns inte många porträtt av Jane Austen men den allmänna uppfattningen verkar vara att hon inte ansågs speciellt vacker.

      I januari 1796, när Jane nyss fyllt 20 år, kom främlingen Tom Lefroy från Irland på besök. Han beskrivs som ung, trevlig, såg bra ut och hade nyss avlagt en examen i juridik i London. Tom och Jane träffades ett antal gånger och Jane blev helt betagen i honom, enligt brev hon skickat till sin syster Cassandra. Jane var säker på att Tom skulle fria till henne, men han blev hindrad av sin familj som hade större planer för sonen än att han skulle gifta sig med en fattig prästdotter. De träffades aldrig mer.

      I december 1802 friade den 21-årige Harris Bigg-Wither till Jane, som då var 27 år. ”När hon tackade jag till frierier måste hon ha känt att hon hade fattat ett pliktskyldigt beslut, ett beslut som skulle mildra familjen Austens oro och ekonomiska press. Men martyrrollen var alltför tung att bära. Morgonen efter frieriet mötte hon sin fästman och upplyste honom om att hon ändrat sig” (s 102).