• husse gjorde en uppdatering i gruppen Grupplogga för Nobelpriset i litteraturNobelpriset i litteratur 31 December, 2012 12:44

    Jag har börjat läsa “Det röda fältet”. Den verkar lovande. Tyvärr måste jag lämna tillbaka boken den 3 januari och har ingen chans att hinna läsa ut den. Jag kommer nog att gör en ny reservation. Jag kanske väntar till sommaren då det brukar vara längre lånetider. Då kanske också kön är avverkad.

    • Ja, även om nobelpriset är stort och omvälvande för pristagaren så är nog uppmärksamheten relativt kort och intensiv. Jag antar att det inte är direkt kö till böcker av Jelinek (2004) och Pinter (2005). Eller ens till Mario Vargas Llosa (2010). Eller har jag fel? Bibliotekarier, har ni koll på statistiken?

      • Hej, i Lund är det i alla fall en massa böcker av Vargas Llosa inne och jag tror det gäller även de förra du nämner.

        • Ja, idag måste jag tyvärr lämna igen “Det röda fältet. Jag har bara hunnit läsa cirka femtio sidor, eftersom jag måste avsluta läsningen av vår cirkelbok. Mitt intryck hittlls är, att det är en mycket bra roman. Dessa femtio sidor skildrar kriget mot japanerna, som framställs som mycket grymma. Bland annat berättas om en man, som blir flådd levande. En vän till honom tvingas utföra detta.
          Jag kommer säkert att läsa denna bok i dess helhet litet senare, när kön är avverkad.

          • Ja, @husse, det verkar annars som att Vargas Llosas böcker står i hyllorna, har du läst något av honom än? Jag har läst Bockfesten. På flera sätt påminner innehållet om Vitlöksballaderna av Mo Yan; det är mycket råhet och mänsklig ondska, förtryck och hårda politiska system. Kärleken kuvas i taggiga snår. @Maud Vitlöksballaderna är den enda jag kan rekommendera hittills, men den passar nog även en läsecirkel.

            • Wilgot!
              Jag har läst Kriget vid världens ände. Jag kopierar den recension jag skrev för Bokhyllan.com:
              “En karismatisk predikant skapar en församling i en liten by i Brasilien. Detta sker strax efter, att kejsardömet störtats och republiken införts.
              Församligen ser republiken, som djävulens verk och vägrar att erkänna den.
              Provinsregeringen försöker att krossa dem militärt men misslyckas och den nationella regeringen måste ingripa med trupper, som slutligen under mycket stora förluster lyckas krossa upproret.
              I boken får vi möta många udda personer, till exempel frenologen och revolutionären Galileo Gall, en närsynt och ständigt nysande journalist, gamla banditledare, som har blivit omvända och vill tjäna Gud. Den närsynte journalisten lär vara en skildring av en verklig person.
              Boken innehåller väl mycket stridsskildingar och skule nog ha tjänat på en viss nedbantning av sidantalet, men den är välskriven och intressant.

            • Tack för rekommendationen Wilgot, jag ska föreslå den för mina IRL läsecirkelsvänner. Åierkommer om det!