• Krister postade en uppdatering 8 November, 2014 10:59

    Den bok som betytt mest för mig under denna höst är utan tvekan Annika Koldenius: Vi var alltid beredda. Den berörde mig mycket och har funnits kvar i tankarna under hela hösten. Jag hade en bror som dog efter att ha varit sjuk hela livet. Igenkänningsfaktorn är hög och boken gav mig en förståelse för både hur jag och mina föräldrar reagerade. Senaste tiden har jag läst ett antal deckare, Kristina Appelqvist: Minns mig som en ängel, Kristina Ohlsson: Askungar och Johanna Mo: Döden tänkte jag mig så. Det slår mig att historierna blir alltmer komplicerade och nästan krystade. Är alla bra kriminalberättelser skrivna eller vad är det? Sen undrar jag också varför det så ofta är seriemördare som skildras. Måste det till flera mord på raken för att vara spännande? Vi har egentligen inte särskilt många seriemördare i verkligheten men de kanske alltid har varit överrepresenterade i kriminallitteraturen. Min känsla är att det har ökat kraftigt. Nu får det räcka med deckare på ett tag.