• Maria Telenius gjorde en uppdatering i gruppen Grupplogga för Egenmäktigt förfarande: En roman om kärlekEgenmäktigt förfarande: En roman om kärlek 31 October, 2013 10:05

    Jag tycker att det är intressant och obegripligt, men mycket mänskligt att Ester berättelsen igenom konstaterar att Hugo inte är en person hon vill leva med. Det väcker den ständiga frågan Vad är kärlek? Är det verkligen kärlek Ester upplever? Snarare en besatthet.

    • Jag håller med dig om att det nog inte är kärlek. Kanske en förälskelse som övergår i besatthet. Det finns också en självupptagenhet i alla ritualer och krumbukter.

      • Först upplever jag att det är förälskelse och kärlek som Ester upplever, delvis ganska destruktiv sådan. jag känner igen det där att (ny)förälskade människor närapå bara tänker på den som en är kär i (been there, done that :) ) Men sen när Ester aldrig ger upp, då svänger jag och tycker att hon är farligt nära besatthet. Eller ja till och med inte bara nära besatt, utan är besatt. Gränsen är kanske hårfin? Om kärleken varit besvarad kanske vi inte tänkt på Ester som besatt utan kär? Varför tror ni att Ester blir så besatt? Vad är det som Hugo triggar igång?