• Nu har jag läst klart första delen av Bortom solens strålar. En sak jag tänker på är hur modig Asaad är när han berättar. Även om boken är en roman och inte självbiografisk så finns det mycket likheter med hans egna uppväxt. Det märktes ganska tydligt när jag lyssnade när han berättade om sin uppväxt under författarbesöket på Fyren. Det finns ju e…[Läs mer]

  • Välkomna till denna bokcirkel där vi pratar om Bortom solens strålar av Arkan Asaad. Jag läste boken när den kom ut 2018, och tyckte att det var en väldigt bra bok. Nu läser jag om den så det blir spännande att se om jag lägger märke till något som jag inte gjorde vid första läsningen. Även om Asaad inte har skrivit så många böcker är han än…[Läs mer]

  • Natalie kommenterade en aktivitet 26 September, 2019 09:29

    In reply to: Vy

    Ja Minna verkar ha väldigt svårt att säga nej. Det känns som att hon har en bild av hur man borde göra saker och att hon försöker leva upp till den bilden. Mycket av kraven som hon upplever kommer nog också inifrån henne själv och inte från omgivningen.

  • Natalie kommenterade en aktivitet 24 September, 2019 11:38

    In reply to: Vy

    Hej Sara! Jag tycker också mycket om boken och det är fint att du skildrar ett så viktigt och ständigt aktuellt ämne som utbrändhet. Varför var det ett ämne som du ville skriva om? Jag undrar också om du gjorde någon research inför skrivandet av boken och i så fall hur denna såg ut? Tack för en fin läsupplevelse!

    • Vad roligt att höra, Natalie! Egentligen var inte utbrändhet det primära ämnet när jag kom på idén till berättelsen. Jag ville berätta om en kvinna som försöker göra allt för att leva upp till det som förväntas av henne. Både faktiska förväntningar och inbillade förväntningar. Och då kom jag ganska snart fram till att det måste leda till koll…[Läs mer]

  • Natalie kommenterade en aktivitet 23 September, 2019 10:20

    In reply to: Vy

    Jag håller med. Jag tycker verkligen om Iris, hon är kompromisslös och obrydd av hur andra ser på henne. Vänskapen med henne verkar göra Minna starkare. Jag tror också att deras relation är avgörande för Minnas insikt om att hon inte vill gå tillbaka till sin gamla lärartjänst. Att livet inte handlar om att arbeta utan att vårda relationer me…[Läs mer]

  • Natalie kommenterade en aktivitet 23 September, 2019 10:07

    In reply to: Vy

    Det framgår inte riktigt varför de andra personerna på Widegrens trädgårdar har hamnat där, men jag får uppfattningen att Minna faktiskt är den som det gått längst för. Det verkar inte riktigt finnas någon plan för Minnas vistelse där. Det enda personalen säger till Minna är ju att hon ska öva på att ta pauser.

    Håller verkligen med om a…[Läs mer]

  • Nu har jag kommit en bra bit in på bokens andra del Widegrens trädgårdar. Det är ett helt annat tempo i denna del upplever jag. Stressen som jag kände när jag började läsa om Minna känner jag inte längre. Det är sorgligt att det ska behöva gå så långt som det gjorde för Minna, men samtidigt tror jag på något sätt att hennes kollaps (eller vad…[Läs mer]

  • Natalie kommenterade en aktivitet 13 September, 2019 01:45

    In reply to: Vy

    Det har nog länge funnits en attityd i samhället att det är positivt om man kan ha ”många bollar i luften” och prestera på hög nivå. Då kan det ju lätt bli tabu eller skamfullt att säga att man inte hinner eller inte orkar. Minna jämför sig mycket med andra som har liknande liv som henne och det i sig kan ju skapa stress. Som du skriver är…[Läs mer]

  • Natalie kommenterade en aktivitet 5 September, 2019 04:19

    In reply to: Vy

    Jag håller med. Det är också sorgligt att hon inte verkar ha någon att anförtro sig till. Det känns som att hon försöker hålla en fasad både inför vänner och familj. Relationen till Carina verkar snarare göra Minna mer stressad och jag upplever att det finns en rivalitet mellan dem. Middagsbjudningen utför Minna snarare pliktskyldigt och inte med…[Läs mer]

  • Nu har jag läst första delen av boken. Min första reflektion när jag läser är hur stressad jag blir av att läsa om Minna. Först och främst tror jag det är Minnas fullproppade schema med aktiviteter, jobb, barn och allt som hör där till som gör att även jag känner den stress som Minna känner. Sara Beischer är också mycket skicklig på att få fram de…[Läs mer]

    • Ja, jag känner också att jag blir uppstressad när jag läser om Minna. Väldigt bra beskrivet att hon hela tiden verkar balansera på randen till sammanbrott, för att till slut ha noll koll på tillvaron. Jag känner verkligen igen detta och det typiska att man inte vill avslöja något för andra. ”Hoppar man bara över lunchen så ska det nog gå.” Samt…[Läs mer]

      • Jag håller med. Det är också sorgligt att hon inte verkar ha någon att anförtro sig till. Det känns som att hon försöker hålla en fasad både inför vänner och familj. Relationen till Carina verkar snarare göra Minna mer stressad och jag upplever att det finns en rivalitet mellan dem. Middagsbjudningen utför Minna snarare pliktskyldigt och inte med…[Läs mer]

  • Idag börjar vi läsa Mamma är bara lite trött av Sara Beischer. Det ska bli spännande att läsa boken då jag hört mycket bra om både denna och andra av Beischers böcker, men själv inte läst något av henne förrän nu. Beischer debuterade med romanen Jag ska egentligen inte jobba här år 2012, i vilken hon inspirerats av sitt arbete som timvikarie inom…[Läs mer]

  • Då avrundar vi diskussionen om Spådomen och Doften av en man. Jag tyckte mycket om böckerna och kommer att läsa fler av Pleijels böcker när jag får tillfälle. Det jag framförallt tar med mig är Pleijels vackra språk. Nu hoppas jag på att det kommer en tredje del av hennes självbiografiska romaner så att vi får veta vad som händer med Agneta. Det…[Läs mer]

    • Jag ser fram emot att att lyssna på Agneta. Det är alltid roligt att lyssna på när författare till böcker man läst pratar om och ger sin bild av sina verk.

    • Ja nu är det ju snart dags! Skall bli intressant att höra Agneta berätta om sitt författande och det självbiografiska perspektivet. Och jag hoppas också få svar på om det kommer en del tre…..

  • Natalie kommenterade en aktivitet 29 March, 2019 10:22

    In reply to: Vy

    Ja precis! Det känns också tråkigt att relationen till pappan blir sämre efter att föräldrarna skilt sig. Jag uppfattade ändå att han och Agneta hade en fin relation till en början.

  • Natalie kommenterade en aktivitet 29 March, 2019 10:16

    In reply to: Vy

    Jag håller helt med. Det är svårt att bryta mönster och roller som man tilldelas eller omedvetet tar på sig i en familj. Särskilt om man som Agneta tvingas in i dem i en sådan ung ålder. Jag hoppas verkligen att det kommer en tredje del. Det skulle vara spännande att läsa om Agnetas eget mödraskap och om hennes relation till den egna mamman för…[Läs mer]

  • Natalie kommenterade en aktivitet 20 March, 2019 12:03

    In reply to: Vy

    Ja jag blir också nyfiken på de andras perspektiv. Jag hade särskilt velat veta mer om Agnetas syskon och hur de upplevde barndomen. Efter att pappan lämnat mamman och Agneta flyttat till Göteborg är ju hennes systrar ensamma med mamman i Lund. Vid ett tillfälle uttrycker ju den ena systern hur jobbigt hon tycker det är att lämnas ensam med mamm…[Läs mer]

  • Natalie kommenterade en aktivitet 6 March, 2019 10:57

    In reply to: Vy

    Jag upplever nog att det framförallt är relationen till föräldrarna och skulden som Agneta känner gentemot dem som begränsar henne. Samtidigt som att den är en sporre för henne att slå sig fri. Ett tydligt exempel på det är när hon förstår att hon kostar pengar för föräldrarna och bestämmer sig för att aldrig kosta pengar igen. Hon flyr ju också…[Läs mer]

    • Även jag upplever att det framförallt är relationen till föräldrarna som styr henne och hennes känslor. Även jag har blandade känslor för mamman. Det är som om huvudpersonen för en psykoanalytisk diskussion med sig själv där hon ibland antar mammans ställning och sen sin egen.

      • Ja precis! Det känns också tråkigt att relationen till pappan blir sämre efter att föräldrarna skilt sig. Jag uppfattade ändå att han och Agneta hade en fin relation till en början.

  • En känsla som verkar ligga nära Pleijels unga jag är skuld, och då framförallt gentemot föräldrarna. De framträder som två tydliga karaktärer i boken och syskonen är mer som bakgrundsfigurer i berättelsen. Jag upplever Pleijels relation till föräldrarna som komplicerad, särskilt den till mamman. Beskrivningarna är stundvis kärleksfulla, ”Ma…[Läs mer]

    • Det är det som jag tycker är det bästa med spådomen, barnets relation till de vuxna och då framförallt till mamman, som kan vara riktigt elak och manipulativ. Det känns som föräldrarna mer eller mindre medvetet lägger ett stort ansvar på den unga Pleijel. Det kan vara alltifrån att vara snäll mot sin mor, inte vara ”obstinat”, fixa med BH inkö…[Läs mer]

  • Natalie kommenterade en aktivitet 27 February, 2019 10:44

    In reply to: Vy

    Ja det är väldigt intressant med minnen i självbiografiska romaner. Jag upplever att Pleijel har väldigt nära till vissa minnen och då särskilt de känslor som dessa minnen skapar, medan andra minnen är mer suddiga. ”Man kan inte se sig själv utifrån” skriver Pleijel vid ett tillfälle. Kanske är det därför hon väljer att se på barnjaget som en…[Läs mer]

  • Jag har nu börjat läsa Spådomen och min första reaktion är att Pleijel har ett mycket vackert språk. Bilderna och känslorna som hon skriver fram blir tydliga med bara några få ord. Ta exempelvis formuleringen ”Söndagarna är en seg huvudvärk i kroppen. Och efter dem följer oräkneliga skoldagar med skoskav i själen”. Ett väldigt skickligt sätt…[Läs mer]

    • Jag upplever det som att det vuxna jaget har väldigt nära till den unga Pleijel, att känslorna från barndomen ligger ganska nära henne som en tydlig del av det vuxna jaget, men att hon förstår, som hon skriver, att ”Minnet är förstås en lögnhals”. Har hon, flickjaget, som hon minns det existerat eller är det en skapelse av det vuxna jaget, av m…[Läs mer]

      • Jag vill absolut instämma med Natalie att Pleijels språk är fantastiskt. Just för hennes förmåga att i korta nästan fragmentariska meningar förmedla så mycket känslor och skapa så mycket intryck. Som ett stackato av känslor som väller fram. Just detta gör texten väldigt intensiv och fångande. Det förstärker också känslan av att det är den unga fli…[Läs mer]

    • Ja det är väldigt intressant med minnen i självbiografiska romaner. Jag upplever att Pleijel har väldigt nära till vissa minnen och då särskilt de känslor som dessa minnen skapar, medan andra minnen är mer suddiga. ”Man kan inte se sig själv utifrån” skriver Pleijel vid ett tillfälle. Kanske är det därför hon väljer att se på barnjaget som en…[Läs mer]

  • Visa mera