• Grupplogga för Kungsbacka läser Mamma är bara lite trött av Sara Beischer 17 September, 2019 01:24

    Nu har jag kommit en bra bit in på bokens andra del Widegrens trädgårdar. Det är ett helt annat tempo i denna del upplever jag. Stressen som jag kände när jag började läsa om Minna känner jag inte längre. Det är sorgligt att det ska behöva gå så långt som det gjorde för Minna, men samtidigt tror jag på något sätt att hennes kollaps (eller vad man ska kalla det) var det bästa som kunde hända henne. Däremot blir jag ganska upprörd över att personer i hennes närhet inte förstår vilken otrolig press hon varit och är under. Till och med hennes man som bevittnade kollapsen verkar vilja att allt ska gå tillbaka till det ”normala” så fort som möjligt.

    Sen tycker jag att Iris som Minna möter på sin arbetsträning är en fantastisk karaktär. Hon verkar i mångt och mycket vara Minnas motsats och har en helt annan inställning till livet. Just Iris och hennes attityd är verkligen något jag tar med mig från boken. 17 September, 2019 01:24