• Hoppas ni har haft en trevlig läsupplevelse med Jag for ner till bror. Här kommer de sista diskussionsfrågorna.

    Hur var det att läsa boken? Vilka känslor och tankar väcker den hos dig, och vad tror du det beror på? Vad var det bästa respektive sämsta med din läsupplevelse?

    • Språket är ju fantastiskt! Jag känner den dialektala rytmen när jag läser. Ändå så lättläst. Det är stort att kunna förmedla så stora känslor och ändå inte svämma ut i en tjock bok. Ibland kunde jag inte förstå Jana. Blev arg på henne och tänkte, men säg något då! Det är nog bra skrivet när jag blir arg på huvudpersonen i stället för på författaren…

      • Jag for ner till bror var en fantastisk läsupplevelse. Den stora behållningen för mig var språket. Jag tycker också att det är en riktig bladvändare, man vill hela tiden läsa mer och det är spännande att följa Jana. Ibland blev berättelsen lite väl mörk, det var svårt att ta in ibland. Jag funderade på hur dessa övergrepp kan ha fått pågå under…[Läs mer]

  • Miljön känns jätteviktig. Den kalla snöiga vintern och husen som måste eldas med ved. Jag fryser själv när jag läser och förstår att kylan skapar tuffa människor. Hon får in avfolkningskänslan så bra.

    • Jag håller med. Tycker att det inledande kapitlet när Jana promenerar i snöstormen sätter stämningen för hela boken. Stämningen är lika karg som klimatet. Jag tänker också att det har stor betydelse för handlingen att den utspelar sig i glesbygd. Hela historien med Maria och alla hennes affärer hade nog inte fått lika stor uppmärksamhe…[Läs mer]

      • Dessutom är det väldigt uppfriskande att läsa en bok som utspelar sig i Norrland, jag har inte läst så många skildringar därifrån. En av mina favoritböcker från gymnasiet är Populärmusik från Vittula och denna gav mig lite samma känsla.

  • Hoppas det går bra med läsningen. Här kommer veckans diskussionsfrågor.

    Hur stor betydelse har miljön för berättelsen? Känns miljöskildringen äkta?

    • Denna karga miljö, där människorna lever så nära naturen. Mörkret och kylan på vintern, man förstår att sådana som Jana måste tuffa till sig för att inte gå under, som Bror kanske gör.

  • Här kommer veckans diskussionsfrågor.

    Hur uppfattar du huvudpersonen Jana? Hur ser hennes relationer ut? Är det någon annan person i boken som du fastnar för? Upplever du personskildringarna som realistiska?

    • Jag tycker verkligen om Jana. Hon känns stark och säker i sig själv. Jag skulle vilja veta mer om hur hennes liv har sett ut under den period som hon varit borta från Smalånger. Det skulle nog ge en bättre förståelse för varför hon agerar som hon gör. Hennes relation till Bror är fantastisk. De har ett band som har blivit väldigt starkt efter…[Läs mer]

    • Jag måste först kommentera språket. för min del flyter det väldigt lätt och jag hör inom mig någon sorts norrländsk betoning av orden. Särskilt hennes sätt att skriva ihop för- och efternamn förstärker den “norrländska” rytmen.
      Jana verkar vara en tjej som har skaffat sig en hård yta. Hon ger ett lite ilsket och tufft intryck. Det är väl livet so…[Läs mer]

  • Hoppas att ni fått tag på boken och börjat läsa. Här kommer de första diskussionsfrågorna.

    Hur fungerar bokens inledning? Väcker den ditt intresse? Språket i Jag for ner till bror är väldigt speciellt. Hur påverkar det din läsupplevelse?

    • Inledningen till Jag for ner till bror fångar verkligen mig och gör att jag vill läsa vidare. Man kastas fort in i berättelsen och får mycket information redan i första kapitlet. Jag vill veta mer om vem Jana är och varför hon återvänt till sin hemby. Jag blir också nyfiken på John. Han är väldigt snabb med att öppna upp sig för Jana och det få…[Läs mer]

  • Då har vårens digitala bokcirkel på Biblioteken i Kungsbacka startat. Vi börjar med 1,5 vecka lästid så att alla har tid att skaffa boken och börja läsa. Den 13 februari släpper vi de första diskussionsfrågorna, men känn er fria att kommentera spontana reaktioner och diskutera innan dess.

  • Kungsbacka läser ändrade beskrivning för denna grupp Grupplogga för Kungsbacka läser Mamma är bara lite trött av Sara BeischerKungsbacka läser Mamma är bara lite trött av Sara Beischer från "Välkommen till Biblioteken i Kungsbackas digitala bokcirkel Kungsbacka läser. Här diskuterar vi Mamma är bara lite trött av Sara Beischer. Boken är vald till årets bokcirkelbok i projektet Hela Halland Läser. I projektet anordnas bokcirklar och författarbesök på biblioteken i Halland. Tanken med projektet är att deltagare ska mötas i en gemensam läsupplevelse.

    Vi börjar läsperioden den 26/8 och läser under 5 veckor. Man läser boken i den form som man själv föredrar. Boken går att låna både fysiskt och digitalt på Biblioteken i Kungsbacka. Den finns även att låna som e-ljudbok. Under v.39 deltar författaren i bokcirkeln och ni har då möjlighet att ställa frågor direkt till henne. Den 10/10 kl 18.30 besöker dessutom Sara Beischer Fyrens bibliotek i Kungsbacka. Ni har då möjlighet att höra författaren berätta om boken och ställa era egna frågor.

    Alla läser i sin egen takt. Det är fritt fram att skriva inlägg om vad man tycker om boken eller komma med reflektioner. Det finns inga rätt eller fel. Vi kommer ibland att ställa frågor för att inspirera till samtal, men alla som deltar i bokcirkeln får givetvis ställa frågor eller komma med funderingar.

    Vi delar upp diskussionen i olika omgångar enligt följande upplägg:

    26/8-1/9 Uppstart. Vi börjar läsa.
    2/9-11/9 Vi diskuterar del 1 "När det är lördag är det snart söndag, och på söndag är det nästan måndag, och på måndag drar veckan igång igen"
    12/9-22/9 Vi diskuterar del 2 "Widegrens trädgårdar"
    23/9-29/9 Författaren Sara Beischer är med och svarar på frågor. Vi avslutar med en övergripande diskussion om boken." till "Välkommen till Biblioteken i Kungsbackas digitala bokcirkel Kungsbacka läser. Här diskuterar vi Mamma är bara lite trött av Sara Beischer. Boken är vald till årets bokcirkelbok i projektet Hela Halland Läser. I projektet anordnas bokcirklar och författarbesök på biblioteken i Halland. Tanken med projektet är att deltagare ska mötas i en gemensam läsupplevelse.

    Vi börjar läsperioden den 26/8 och läser under 7 veckor. Man läser boken i den form som man själv föredrar. Boken går att låna både fysiskt och digitalt på Biblioteken i Kungsbacka. Den finns även att låna som e-ljudbok. Under v.39 deltar författaren i bokcirkeln och ni har då möjlighet att ställa frågor direkt till henne. Den 10/10 kl 18.30 besöker dessutom Sara Beischer Fyrens bibliotek i Kungsbacka. Ni har då möjlighet att höra författaren berätta om boken och ställa era egna frågor.

    Alla läser i sin egen takt. Det är fritt fram att skriva inlägg om vad man tycker om boken eller komma med reflektioner. Det finns inga rätt eller fel. Vi kommer ibland att ställa frågor för att inspirera till samtal, men alla som deltar i bokcirkeln får givetvis ställa frågor eller komma med funderingar.

    Vi delar upp diskussionen i olika omgångar enligt följande upplägg:

    26/8-1/9 Uppstart. Vi börjar läsa.
    2/9-11/9 Vi diskuterar del 1 "När det är lördag är det snart söndag, och på söndag är det nästan måndag, och på måndag drar veckan igång igen"
    12/9-22/9 Vi diskuterar del 2 "Widegrens trädgårdar"
    23/9-29/9 Författaren Sara Beischer är med och svarar på frågor.
    30/9-11/10 Vi avslutar med en övergripande diskussion om boken." 2 October, 2019 02:31

  • Nu är frågestunden med Sara avslutad.Tack @SaraBeischer för att du ville vara med och svara på frågor. Glöm nu inte att Sara besöker Fyrens bibliotek den 10 oktober kl 18:30. Välkomna då!

  • Hej! När jag läser boken ställer jag mig frågan vilka krav man tror att omgivningen ställer på en. Om man inte inser att man inte kan leva upp till alla krav får man det väldigt jobbigt. Man måste tvinga sig själv till att säga nej. Minna skildras som en kvinna som inte klarar av det. Att hitta pauser och lugn är nödvändigt. Jag har inte läst kla…[Läs mer]

    • Ja Minna verkar ha väldigt svårt att säga nej. Det känns som att hon har en bild av hur man borde göra saker och att hon försöker leva upp till den bilden. Mycket av kraven som hon upplever kommer nog också inifrån henne själv och inte från omgivningen.

  • Denna vecka (v.39) deltar författaren Sara Beischer i bokcirkeln. För att ställa en fråga till henne kan du kommentera detta inlägg.

    • Hej Sara! Jag tycker mycket om boken och är särskilt fascinerad av din förmåga att skapa en originell, personlig och till och med rafflande historia ur något så trivialt som svensk vardag. Jag har en berättarteknisk fråga. Var du redan från början på det klara med att berättelsen skulle innehålla två delar – ett “före” och ett “efter” kollap…[Läs mer]

    • Hej Jan! Och stort tack för din berättartekniska fråga. Jag har alltid en form för berättelsen i huvudet när jag startar att skriva – här vill jag börja och här vill jag sluta. Däremot ändras den formen mer eller mindre under skrivandets gång. Den här gången visste jag att det skulle finnas ett före och ett efter kollapsen. Först ville jag driva M…[Läs mer]

    • Hej Sara! Jag tycker också mycket om boken och det är fint att du skildrar ett så viktigt och ständigt aktuellt ämne som utbrändhet. Varför var det ett ämne som du ville skriva om? Jag undrar också om du gjorde någon research inför skrivandet av boken och i så fall hur denna såg ut? Tack för en fin läsupplevelse!

      • Vad roligt att höra, Natalie! Egentligen var inte utbrändhet det primära ämnet när jag kom på idén till berättelsen. Jag ville berätta om en kvinna som försöker göra allt för att leva upp till det som förväntas av henne. Både faktiska förväntningar och inbillade förväntningar. Och då kom jag ganska snart fram till att det måste leda till koll…[Läs mer]

    • Hej Sara! Tack för en fin läsupplevelse! Eftersom jag själv varit nära den så kallade väggen flera gånger, kände jag igen mig mycket i Minnas sammanbrott, minnesförlusten, noll koll fast man håller masken osv. Väldigt fint skildrat. I del två när Minna ska arbetsträna är de som ska ta hand om henne väldigt oförstående och okunniga. Är det…[Läs mer]

      • Hej Pia, och stort tack för dina ord! Inför det här romanprojektet intervjuade jag långtidssjukskrivna kvinnor med diagnosen utmattningssyndrom eller utmattningsdepression. Några vittnade om oförstående och okunnig personal både inom läkarvården, försäkringskassan och på arbetsträningsställen. Många berättade dock det motsatta också. När man s…[Läs mer]

    • Vi avslutar frågestunden med Sara Beischer här. Tack för alla frågor!

  • Jag håller med om att Iris är en spännande personlighet, men jag upplever också att hon är en helt avgörande bekantskap för Minna. Är inte Iris i stort sett den enda karaktären i boken som Minna inte vantrivs tillsammans med? Som hon till och med utvecklar en samhörighet med? I början av bokens andra del undviker Minna också henne, eftersom ho…[Läs mer]

    • Jag håller med. Jag tycker verkligen om Iris, hon är kompromisslös och obrydd av hur andra ser på henne. Vänskapen med henne verkar göra Minna starkare. Jag tror också att deras relation är avgörande för Minnas insikt om att hon inte vill gå tillbaka till sin gamla lärartjänst. Att livet inte handlar om att arbeta utan att vårda relationer me…[Läs mer]

  • Ja, fy så oförstående de är på Widegrens trädgårdar! Faktiskt undrar jag om det är realistiskt. Om nu Minna fortfarande är så dålig att hon inte kan arbetsträna på sin arbetsplats utan får börja i trädgårdsmästeriet i stället som en del av behandlingen verkar det inte riktigt trovärdigt hur de anställda beter sig. De verkar varken ha kunskap om…[Läs mer]

    • Det framgår inte riktigt varför de andra personerna på Widegrens trädgårdar har hamnat där, men jag får uppfattningen att Minna faktiskt är den som det gått längst för. Det verkar inte riktigt finnas någon plan för Minnas vistelse där. Det enda personalen säger till Minna är ju att hon ska öva på att ta pauser.

      Håller verkligen med om a…[Läs mer]

  • Nu har jag kommit en bra bit in på bokens andra del Widegrens trädgårdar. Det är ett helt annat tempo i denna del upplever jag. Stressen som jag kände när jag började läsa om Minna känner jag inte längre. Det är sorgligt att det ska behöva gå så långt som det gjorde för Minna, men samtidigt tror jag på något sätt att hennes kollaps (eller vad…[Läs mer]

  • Jag funderar på om vi verkligen är så rädda för att blotta oss för varandra. Och om det är den rädslan som Minna känner som gör att hon tycker att andra kommer med elaka pikar, exempelvis kvinnan på skolexpeditionen. Det är ju Minnas upplevelse vi får ta del av. Kanhända att hon skäms för att hon inte orkar med allt och därför tror att andra se…[Läs mer]

    • Det har nog länge funnits en attityd i samhället att det är positivt om man kan ha “många bollar i luften” och prestera på hög nivå. Då kan det ju lätt bli tabu eller skamfullt att säga att man inte hinner eller inte orkar. Minna jämför sig mycket med andra som har liknande liv som henne och det i sig kan ju skapa stress. Som du skriver är…[Läs mer]

  • Nu har jag läst första delen av boken. Min första reflektion när jag läser är hur stressad jag blir av att läsa om Minna. Först och främst tror jag det är Minnas fullproppade schema med aktiviteter, jobb, barn och allt som hör där till som gör att även jag känner den stress som Minna känner. Sara Beischer är också mycket skicklig på att få fram de…[Läs mer]

    • Ja, jag känner också att jag blir uppstressad när jag läser om Minna. Väldigt bra beskrivet att hon hela tiden verkar balansera på randen till sammanbrott, för att till slut ha noll koll på tillvaron. Jag känner verkligen igen detta och det typiska att man inte vill avslöja något för andra. “Hoppar man bara över lunchen så ska det nog gå.” Samt…[Läs mer]

      • Jag håller med. Det är också sorgligt att hon inte verkar ha någon att anförtro sig till. Det känns som att hon försöker hålla en fasad både inför vänner och familj. Relationen till Carina verkar snarare göra Minna mer stressad och jag upplever att det finns en rivalitet mellan dem. Middagsbjudningen utför Minna snarare pliktskyldigt och inte med…[Läs mer]

  • Idag börjar vi läsa Mamma är bara lite trött av Sara Beischer. Det ska bli spännande att läsa boken då jag hört mycket bra om både denna och andra av Beischers böcker, men själv inte läst något av henne förrän nu. Beischer debuterade med romanen Jag ska egentligen inte jobba här år 2012, i vilken hon inspirerats av sitt arbete som timvikarie inom…[Läs mer]