• Vindelns bibliotek gjorde en uppdatering i gruppen Grupplogga för Jane Austen-bokcirkel 2019-2020Jane Austen-bokcirkel 2019-2020 9 September, 2019 10:23

    Måndag 9 september och dags för en ny diskussionsfråga:
    Hur tror ni att det var att leva på 1800-talet då endast söner ärvde och kvinnor (även män likt Willoughby) var helt beroende av att gifta sig rikt?
    Följdfråga: Går det att kalla Jane Austen feminist?

    Roligt att så många deltar i cirkeln! Glöm inte att scrolla för att läsa tidigare inlägg och frågor. Det går bra att svara på frågorna i vilken ordning som helst, eller att göra egna inlägg med frågor.

    /Åza, Vindelns bibliotek

     

    • Först får man väl definera vad är en feminist? Begreppet har förändrats med tiden och det är väl fler med mig som inte längre känner igen sig i feminism. Förr handlade om det om kvinnors rättigheter, idag om att det finns inga kön och alla är lika. Så vilken form av feminism diskuterar vi isåfall? Som kvinna så var det inte lätt förut, att vara helt beroende av en godhjärtad och omtänksam man, det är väl därför det är så viktigt med just de kvaliteterna i boken. En rättrådig och fin man, ja det önskar nog kvinnor än idag :-) Willoughby var ju fast i sina skulder och utsvävande liv, medan Edward som var en mer modest man kunde klara sig utan att vara tvingad till att gifta sig rikt. De flesta fick nog vara tacksam för att få gifta sig med en man som hade hälsan och som inte dog och som inte drack och spelade och som kunde försörja sin familj. Så det här med att gifta sig rikt, ja det var en fråga för högre stånds människor, mycket verkade ju handla om anseende dessutom.

    • Enligt NE är Feminism ”social rörelse för jämställdhet mellan kvinnor och män” – vilket inte är så entydigt. Kan man ändå säga att Jane Austen kämpade för detta? Tveksamt tycker jag. Hon skildrade villkoren i den engelska överklassen på ett sannolikt någorlunda realistiskt sätt men lägger väl inga starka värderingar på vad som är rätt och fel. Jag vet inte heller om hennes böcker skapade debatt på sin tid. Vad hon gör är att hon lyfter fram starka, kompetenta kvinnor men i slutänden blir (nästan) alla lyckligen gifta och försörjda.

    • Jane Austens värld gav inte jämlikhet. Ogifta kvinnor i Austens klass kunde inte lätt försörja sig själva och levde därmed med stora begränsningar.

      I ett brev till Fanny Knight kommenterade Austen att ”ensamstående kvinnor har en fruktansvärd benägenhet att vara fattiga – vilket är ett mycket starkt argument för äktenskap” (13 mars 1817).

      Det är avgörande för Austens intriger att det finns kvinnor utan förmögenhet som främst skall få trygghet genom äktenskap. Inom romanernas normativa ordning är äktenskapet enbart av ekonomiska skäl fel, men äktenskap utan förmögenhet är oklokt.

      Austens liv i sig kan vara det bästa argumentet för Jane som ”feminist”. Kvinnor skulle inte skriva romaner, något som många ansåg vara chockerande, än mindre publicera dem. Kvinnor skulle begränsa sina liv till familjens och hemmets privata sfär.

      I Austens verk kan man hitta många exempel på ”feministiska” övertygelser. Även om hennes karaktärer aldrig öppet manifesterar kamp om förändring så följer de inte blint vad samhället och deras klass dikterar.

      Elizabeth Bennet är en frispråkig kvinna och vägrar böja sig för påtryckningar och enbart gifta sig för pengarnas skull. Fanny Price håller fast vid sin inneboende moraliska kompass av vad som är rätt och fel oavsett vad de med bättre social ställning anser. ”Förnuft och Känsla” är en katalog av hur kvinnor brottas med dilemmat om man skall styras av huvudet eller hjärtat.

      I alla Austens böcker kämpar dess hjältinnor för att hitta en plats i världen där de kan vara trogna mot sig själva utan att kompromissa med deras värderingar och behov.

      Jag kan inte komma på något bättre citat för Austens ”feminism” än ur Övertalning.

      Kapten Harville: ”Jag tror inte att jag i hela mitt liv har öppnat en bok som inte har haft något att säga om kvinnans obeständighet. Sånger och ordspråk, alla talar de om kvinnans vankelmod. Men kanske kommer ni att säga att de allesammans skrivits av män”
      Anne svarar: ”Kanske kommer jag att göra det. Ja var snäll och hänvisa inte till exempel ur böckerna. Männen har alltid haft fördelen framför oss att de fått berätta sin historia själva. De har i så mycket högre grad fått uppfostran, de har haft pennan i sin hand. Jag vill inte gå med på att böckerna bevisar något”.
      (Kapitel 23, Övertalning, Jane Austen, översättning Jane Lundblad)

      • Det var inte bara inom de högre samhällsklasserna som det gällde att bygga äktenskap på möjligheterna att överleva i första hand. Känslor för varandra var inte oväsentliga men hade mindre betydelse. Min farfars andra äktenskap var rent rationellt. Han var änkling med 8 barn och hon änka (min farmor) med 1 barn. Inget lyckligt äktenskap men en fungerande arbetsgemenskap.
        I dagens samhälle måste vanligen inte hålla ihop för att kunna försörja sig utan kvinnor kan försörja sig själva och det leder till att den självklara manliga överlägsenheten inte är självklar längre vilket är frustrerande för många män särskilt om man kommer från en kultur där den ordningen fortfarande gäller.

        • Tack Werner G för att du delar med dig av din familjs historia. Den visar att den problematik som Jane Austen tar upp om ekonomi som skäl för äktenskap har funnits på många nivåer i samhället. Tack för ditt tålamod att läsa mitt långrandiga svar till förra veckans fråga När jag funderar närmare har jag inte så stor sympati för John Willoughby som så lumpet trampar på Mariannes känslor och överger henne för att gifta sig med Miss Grey och ta över hennes förmögenhet på 50 000 £.

    • Jag tänker att Austen är feminist, precis som Cessan skriver visar hennes karaktärer det inte öppet. Som jag ser det ifrågasätter hon sitt samhälles seder och bruk när det gäller giftermål och arv eftersom det är dessa förutsättningar som ställer till det för karaktärerna i “Förnuft och känsla”. Vi får följa hur karaktärerna väljer att handla, om de sätter trygghet och pengar i första hand framför kärlek och eventuell fattigdom eller tvärtom. När jag läser känns det som karaktärerna, kanske även de verkliga människorna som levde samtidigt som Austen har svårt att finna både kärlek och välstånd.

    • Har missat lägga in nåt på denna fråga och det finns väl mycket att säja om kvinnors liv och situation förr. Att inte få vara självständig och myndig, inte ha tillgång till möjligheter och yrken på samma sätt som män hade. Och även om kvinnor fick ärva hade de oftast inte kontroll över sina tillgångar.
      Funderat på om Austen var feminist och tror inte jag skulle säja det med våra mått mätt. Som nån också skrev, hon var väldigt klarsynt och medveten om hur situationen såg ut för män och kvinnor iaf i sin egen samhällsklass. Få se vad jag tycker när jag läst fler böcker av henne. Jag tror att hade Austen levt idag, då hade hon varit feminist, absolut!