Årets novellsamling
Grattis till Stora Läsarpriset, Årets Novellsamling 2009 med Den perfekte vännen!
-Tack så mycket. Vad roligt.
Jonas, andra gången läsvännerna röstar fram dina noveller till de bästa (2007 vann du ju med Det andra målet), och nu är du en etablerad författare - börjar du tröttna på att äta luncher med din förläggare?
-Jag har en väldigt trevlig förläggare och har ännu inte tröttnat på att äta lunch så det håller i sig. Men nu hoppas jag så snart som möjligt hamna i en situation där jag får tillfälle att använda meningen ”Senast jag fick Stora Läsarpriset ...”
-Hur kommer det sig, tror du, att just novellen har blivit din form?
-Jag är antagligen en aning rastlös av naturen. Men så har jag också alltid gillat det korta formatet. Både på film, i litteratur och på teatern. En bra novell läser jag gärna flera gånger. Och det är väl en sorts berättande som passar mig. För tillfället.
Du är också skådespelare, dramatiker, pappa - när hinner du egentligen skriva?
-Ja, det gäller att planera. Jag försöker att hitta luckor och tar tjänstledigt. Men eftersom jag inte har någon speciell deadline så får det ta den tid det tar. Det som verkligen blir lidande är umgänget med mina vänner. Jag ska försöka bättra mig på den punkten.
Jag hade väldigt roligt när jag läste Den perfekte vännen - har du lika roligt när du skriver, eller finns det viss vånda också?
-Det är alltid lika roligt att börja på något nytt. Det blir jobbigare sen när man har hållit på ett tag och upptäcker alla skavanker. När jag höll på med ”Rummet” mådde jag rätt dåligt en period när jag var som mest inne i hans konstiga värld. Samtidigt var det ju väldigt spännande och omöjligt att släppa. Jag antar att det var därför som den blev så lång. Ibland är det naturligtvis också arbetsamt bara att få till en text precis som man vill ha den. Men jag brukar ta ganska gott om tid på mig och på något vis är det ju ett kärt bekymmer.
Det finns något lite tragikomiskt över de män du skildrar - är den moderna mannen en tragikomisk figur, tycker du? Hur då?
-Är vi inte alla lite tragikomiska? Jag vet inte om det gäller män mer än andra. Kanske. Mest beror det väl på från vilket håll man ser det. Jag vill gärna att det ska vara roligt men jag hoppas att det komiska inte skymmer allvaret.
Har du en tredje novellsamling så gång? Något du vill berätta om?-Just nu skriver jag både längre och kortare. Än så länge är det bara ett slags fritt flöde. Det här skedet är rätt härligt att befinna sig i men alldeles för tidigt att säga någonting om.
Slutligen, grattis än en gång, och jag hoppas att du har möjlighet att delta på prisutdelningen lördagen den 13 mars kl 14 i Rotundan på Stockholms stadsbibliotek vis Sveavägen, då jag delar ut läsvännernas diplom till de vinnande författarna från bokcirklar.se!-Tack.
Jag kommer.
