Vissa böcker stannar kvar hos läsaren för evigt

När jag gick i andra klass i början av 80-talet var det en bok som alla barn i min klass läste, nämligen Agnes Cecilia.

Jag hade tidigare läst böckerna om Hugo och Josefin, men det var med Agnes Cecilia som jag först klev in i Maria Gripes värld.

Hon menade själv att hon skrev om barn för läsare av alla åldrar och betraktade sig inte som en barnboksförfattare. Att barn som sticker ut och befinner sig i en utsatt miljö skildras så direkt utan moralkakor är ovanligt. Gripe ställer sig fullt ut på barnens sida och detta tror jag är en viktig anledning till att barn fortsätter att läsa henne och att vuxna återkommer till hennes böcker.

Efter att tidigare ha fått korta sagor publicerade i barntidningar debuterade hon 1954 med boken I vår lilla stad. Boken föddes ur kvällssagor kring dottern Camillas leksaker och illustrerades av hennes make Harald Gripe.

Detta samspel mellan Marias text och Harald Gripes illustrationer kom att få ett stort inflytande över utvecklingen av Gripes författarskatt. Det var till exempel en bild av den ensamme pojken Elvis i Julias hus och nattpappan som gjorde henne nyfiken på hans historia, och som resulterade i en serie om fem böcker som inleddes 1972 med Elvis Karlsson.

Tematiken i Gripes författarskap

I Gripes författarskap är det ofta barnets utsatta position som gestaltas.

Gripe behärskade allt från socialrealism och klasskildringar till mysterier och fantasi. Gärna parallellt.

Hennes författarskap spänner över flera genrer men präglas mer eller mindre genomgående av en inkännande realism kombinerad med en karakteristisk användning av ledmotiv och symboler.

De tidiga böckerna från 60-talet är suggestivt skrivna sagor som, Glasblåsarns barn, I klockornas tid och Landet utanför.

På 70-talet följde flera böcker vilkas huvudtema fokuserade på individens sökande efter identitet och omgivningens rollförväntningar på barnet, som i Elvis-böckerna.

Maria Gripe är en av barn- och ungdomslitteraturens giganter, hon vann många litterära priser böcker och översattes till 29 språk

Med Tordyveln flyger i skymningen, som kom 1978, inleddes hennes övernaturliga period.

Omslagsbild: Harald Gripe

Spöklik mystik, identitetssökande och utanförskap.

Gripe lät sig inspireras av skräckromantiken och den gotiska romanen.

Några författare som hon själv nämner och som hon läste som ung är Edgar Allan Poe, Systrarna Brontë, och CJL Almqvist.

Under 80-talet gavs mystiken allt större utrymme i spökhistorien Agnes Cecilia: en sällsam historia samt i Skuggan över stenbänken och de tre följande böckerna i skuggsviten.

På 90-talet återvände hon till realismen där frågor om klass, genus och jämlikhet präglar den trilogi om Lotten, som avslutar Maria Gripes författarskap.

Hennes skildringar är intellektuellt och litterärt avancerade och uppvisar även ett psykologiskt djup.

Hennes storhet ligger också i hennes förmåga att levandegöra filosofiska och existentiella frågor, oavsett om det handlar om Locke, Platons idévärld eller Schellings naturfilosofi.

Genom allmänmänskligheten i hennes berättande kring barns utsatthet når hennes berättande trots detta läsare av alla åldrar.

Ur den här enorma litteraturskatten finns många böcker som lämpar sig utmärkt att cirkla kring.

Pappa Pellerins dotter, I klockornas tid, Boken om Hugo och Josefin, Nattpappan, …Ellen, dellen…. Elvis! Elvis!, Tordyveln flyger i skymningen, Tre trappor upp med hiss, Skuggan över stenbänken, …..och de vita skuggorna i skogen, Skuggornas barn och Skugg-gömman.

Blir någon sugen på att cirkla kring någon av Maria Gripes böcker redan nu så finns fortfarande chansen (april 2021) att vara med när vi cirklar kring Agnes Cecilia! Ni hittar cirkeln på Bokcirklar.se. Tänk på att ni måste vara inloggade för att kunna gå med.

Text: Sofia Olausson, redaktör Bokcirklar.se